What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

lördag 21 juni 2014

MAFIA GIRLS (1975) USA, 101 minuter. Regi: Norbert Meisel.



Tyska titeln är tuffare

För en del räcker det inte med att ligga med Serena för att nå extas. Lite dödshot hjälper till på traven.

När sonen till en f d högt uppsatt militär hamnar i klammer med maffian p g a skulder och därmed blir misshandlad och dödshotad bestämmer sig den gamle generalen att ta lagen i egna händer och gå till attack. Han kallar in den dekorerade vietnamveteranen Joseph Napoli (Anthony Fortunado) som får rensa upp i maffiaträsket.

Maffian straffar våldtäktsmän hårt...

Nej, Napoli är ingen flicka och några "mafia girls" ser man inte röken av, om man inte räknar in hororna som tillfredsställer alla skurkar förstås - och detta gör de gladeligen i väldigt åskådlig detalj. Ja, vi glider in på ganska blått territorium här på Udda Film då detta är en blandning av gangsterfilm och porrfilm. Följaktligen har vi sexiga Colleen Brennan i en av huvudrollerna, som generalens sekreterare och senare även Napolis älskarinna. Men - hör och häpna - hon deltar aldrig i någon porrscen! Det dröjer t o m till sista scenen innan hon deltar i en sexscen, och då bara softcore. Tur då att det finns så många andra som är villiga att idka riktigt sex i rutan. Bland andra gamla stjärnan Serena som spelar generalens sons flickvän och tillika våldtäktsoffer.

...ligg med bruden utan att komma och du får leva...

Sa vi förresten tur att andra vill idka sex? Kanske ändå inte...eftersom det blir rätt segt att sitta och titta på längre hardcore-scener när man vill vidare i den hårtunna handlingen. Det är kul med de kortare scenerna dock. Filmen börjar ju riktigt skojigt med att generalens son tar sin flickvän på dejt till en strippklubb där en dam dansar till hurtig 70-talsmusik och går upp i brygga så hon har sin muff sisådär en meter från flickvännens ansikte. Classy!

...ejakulera och dö!

Vi bjuds på en del våld och mycket sex. Ibland i dödlig kombination. Det är tydligt att detta är hela syftet med filmen då handlingen tycks vara ihopslängd på en kvart och avslutningen är den fantasilösaste man kan tänka sig. Den duger dock för några skratt.

BETYG: 3/7 Bitvis skojig och 70-talsfrän men tråkig i längden.

"F-får inte kommaaa..."

Mafioso med sexuell aggression. Let me see your samlagsfejs!!!

"Ahh...så skönt..."

"Neeej! Sädesavgång..."

"Jag sprutaaaaAAAARRRRGGGH!!!"

Sucker.

Maffian applåderar föreställningen.

WTF? Colleen Brennan med paltor på halvvägs in i filmen???

Maffiabossens hårda liv. "Hårda"...

Kan vara den lamaste modersklagan i hela filmhistorien.

Det var på tiden Colleen!

Tyvärr, inget videoklipp denna gång.



måndag 9 juni 2014

SAVAGE BEACH (1989) USA, 95 minuter. Regi: Andy Sidaris.



Bimboagenterna tramsar vidare

Luderagenter på moppe!

En gammal skatt, bestående av guld stulet av japanerna under andra världskriget, lockar både den ene och den andre skumma figuren till en avlägsen ö i Stilla Havet. Otur för skummisarna att era favoritbimboagenter Donna (Dona Speir) och Taryn (Hope Marie Carlton) råkar kraschlanda med sitt lilla plan just där.

Dona Speir "skådespelar".

Nu får det fan vara bra med denna Sidaris-festival här på Udda Film, efter att vi genomlidit fyra av regissörens epos på raken. Man kan väl säga att det inte blir bättre ju fler filmer Sidaris spottar ur sig. Nu finns ju ett gäng till att avnjuta men det får vi ta en annan gång då kvalitétskurvan visar en klart nedåtgående trend.

Agenterna kopplar av efter en tuff arbetsdag.

Borta är den mest horribla slags filmmusiken som ersatts av en mer intetsägande variant men trots ännu ett eliminerat irritationsmoment blir det ta oss tusan inte bättre. Vi börjar helt enkelt störa oss på hur pinsamma bimboskådisarna är i sitt "agerande", hur pinsamt Sidaris manus och regi är. Det är långt mellan de sneda leendena men vi kan väl i alla fall nämna Rodrigo Obregóns sköna fejkande av guldtackavikt då han fyller en liten fjollig ryggsäck med guldtackor och "spelar" att det är svintungt, samtidigt som ryggsäckens axelband knappt ser ut att kunna hålla för vikten av ett paket mjölk. Den ständige B-skurken Al Leongs dödsläten bör även omnämnas då de för tankarna till prästen i "Fäbodjäntan".

BETYG: 2/7 Ja, det blir en svag tvåa ändå men detta är en rätt tråkig film.

Rutinerad agent som hon är ser hon till att hålla för micken när hon ska kommunicera i intercomen.

Autopiloten får jobba när agenterna ska byta kläder i cockpit.

Al Leong! Betyder det att han är en skummis som ska sparka nån på näsan?

Eller kanske bara servera en läcker kvällsrätt med ingredienser från hela kostcirkeln?

Nää...

Kåmmpjuters.

Sweet! Läcker hunk i baggy snow-washed jeans.

Bimbo is holding a cock head.

Pinsamheterna vet inga gränser när...

...bimbosarna kamouflerar sig inför strid.

Sådärja! Välkamouflerade med sina skinande vita linnen.

Gammal japan - Han har varit på ön länge - Det syns - För han är skrynklig - på ett naturtroget sätt...

En muskulös hunkskurk poserar inför en bimbos gevärspipa.

Stånk och stön! Se så TUNG den rackarns ryggsäcken med TUNGA guldtackor i är.

Kroppsvärmen från en annan man får Al Leong att utstöta ljud som inte hörts sedan "Fäbodjäntans" glada dagar.

Sedvanlig epilog där AGENTERNA får summera filmen med ett avslappnat skratt.

Trailer



lördag 7 juni 2014

PICASSO TRIGGER (1988) USA, 98 minuter. Regi: Andy Sidaris.



Gag reflex trigger

Ut med fjollig såpastjärna - in med...ja..

Gangstern Miguel Ortiz (Rodrigo Obregón) är ute efter hämnd och makt. Han låter därför
mörda dubbelagenten Picasso Trigger (John Aprea) och ger sig sedan på våra hjältar i The
Agency som gjorde av med hans lika skurkaktiga bror.

Hår-VM.

80-talstramset fortsätter i denna tredje Sidaris-film vi genomlider. Det är lika låg nivå
som vanligt även om skämtandet har reducerats en smula. Märkligt nog blir det ändå inte
bättre. Ärkefjollan Ron Moss har nu bytts ut mot en annan såpastjärna i Steve Bond. Kvar är
dock playboybimbosarna och herr frisyr himself: Harold Diamond.

Personsökare var hot shit på den här tiden.

Den här gången stör vi oss inte på countrymusik utan istället på vidrig 80-talsfilmmusik.
Roland D-50 och synttrummor härjar för fullt och målar en vidrig ljudbild för våra arma
musikaliska öron. I små doser kan detta vara kul men jösses vad mycket skitmusik vi får
plågas av i dessa rullar. Vi gläds dock åt att återigen få stifta bekantskap med fallande
lealösa dockor samt att få njuta av Harold Diamonds svallande svintohår i full frihet. En
muskelskurk tvingas t o m kommentera det. Räcker inte det bjuds även en uselt koreograferad
karatekamp med Harold i spandexbrallor. Ett riktigt bra sjok i filmen där.

BETYG: 2/7 Ovan nämnda sekvenser och det vanliga utbudet av tuttar hindrar betyget från att
sjunka ytterligare.

Harold Diamond gör entré i filmen genom att brösta upp sig i en läcker overall.

Roberta Vasquez öppnar iklädd ledig klädsel. Steve Bond gör sitt bästa för att leva upp 
till fjollstandarden satt av Ron Moss.

På ett countryhak dansas det så hockeyfrillan svallar! Den rockiga countryn som spelas 
är givetvis kryddad med gejtade 80-talstrummor och syntbas.

Män myser tillsammans. Men ärligt talat, vad i helvete pågår på huvudet på snubben i 
bakgrunden? Flock of Seagulls???

En svensk hollywoodfru dyker också upp. Nu är ju Liv Lindeland förstås norska men skit 
samma.

Fagra Cynthia Brimhall får mer hår än hon klarar av.

Se så hon försöker fly från det groteska hårsvallet!

Hejdukar i klädsamma outfits skrattar gott åt Harolds mäktiga man.

"Dra åt helvete! Jag har svintolicens."

There is no escape the raging svintofrilla!

Harold attackerar oss obönhörligt med den ena smakfulla ensemblen efter den andra.

Det skulle kunna få vilken lealös docka som helst att ta sitt liv.

Det hjälper inte ens att springa genom gipsväggar eller att oidipusa ut sina egna ögon.

Dockhatet fortsätter.

En rövlös bimbo jublar.

Trailer

Jajemen! Hela jävla filmen.

Ingen hilarious sammanfattning denna gång. Bara en liten shootout-scen.