What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

tisdag 24 mars 2015

T IS FOR TURBO (2011) Kanada, 6 minuter. Regi: François Simard, Anouk Whissell & Yoann-Karl Whissell.



80-tal i 80-talstappning!

80-talistiska filmloggor skapas.

I en post-apokalyptisk värld finner en ung grabb (François Gadbois) en mystisk BMX-utrustning som ger honom superkrafter. Det dröjer inte länge innan dessa krafter sätts på prov då en fager ung dam (Anouk Whissell) fångad av sadistiska huliganer behöver hjälp.

BMX regerar i post-apokalypsen.

Nyligen väckte "Turbo Kid" stor uppståndelse på Sundancefestivalen och det kan vi tänka oss utan att ha sett den då vi istället tagit en närmare titt på dess förlaga i och med denna filmtittning. Denna kortfilm introducerar nämligen konceptet man senare gjort en fullängdare av.

Oss är en Turbo Kid född.

Vi är verkligen nyfikna på långfilmen då denna kortis fungerar som en lång teaser för den och den lovar verkligen gott. Filmmakarna har verkligen hajat grejen med de cartoon-våldsamma post-apokalypsrullarna som rullade på dumburkarna på 80-talet. Konceptet är klart utstakat med allt från filmbolagsloggor till det fantastiska soundtracket. Budgeten i denna kortfilm tillåter tydligen inga extravaganser då våldet är billigt à la "Bad Taste" och kameralinsen bjuder på kraftig kantoskärpa men här kan man verkligen snacka om att det är tanken som räknas. Vi ser fram emot fullängdaren!

BETYG: 5/7 Aptitretande teaser inför långfilmen.

Kanada är silornas förlovade land och givetvis finns de kvar efter apokalypsen.

Yves Corbeil i mundering han beställt från SLM*.

"När vi två blir en"...eller tvärtom kanske.

Givetvis en sån här snubbe i post-apokalypsen.

BMX med aktersnurra. Ni hajar att detta är en cool film eller?

Skeletron tar sig för huvudet...

...och för BMX-huvudet.

Var det nån som nämnde "Bad Taste"?

Hela filmen.

*Scandinavian Leather Men

torsdag 19 mars 2015

GOLDEN AGE (2006) USA, 30 minuter. Regi: Cullen Carr.



Ett 90-talistiskt 80-tal

Mr. 1986 eller?

Burton (Cullen Carr) har den klassiska dåliga dagen med sparken från jobbet och bästa vännen i sängen med frun. Vem ska trösta honom i hans nedsupna depression? Kanske den märkliga damen (Mindy Wester) i videobutiken?

Antivegetarianbrigaden.

Här har vi en ganska ambitiös liten amatörrulle filmad på 16mm-film i den djupa Södern i USA. För att vara en sådan lågbudgetvåffla är det ändå hyfsat skådespeleri. Inte bra men okej. 16mm-filmen ska naturligtvis få det att se ut som autentisk grindhouse-film. Synd då att filmen utspelar sig 1986 och allt ser så 90-tal ut.

Det är givetvis den gyllene VHS-åldern filmens titel refererar till.

Det blir lite fanboy-aktigt också med alla filmaffischer uppsatta överallt och den överdrivna hyllningen till "Cannibal Holocaust" i slutet. Kudos dock för att man i en film med både pervers gore och nakenhet ändå försöker berätta en historia istället för att bara slänga tarmar på kameralinsen med ett Death Metal-soundtrack i bakgrunden. Filmen når väl inte riktigt fram för det men det är ett gott försök.

BETYG: 3/7 Okej amatörrulle med både story och gore.

Busted!

Deprofylla.

Videokonst?

Om ni vill så.

Boogie time. Skulle han inte få upp den kan han bara blicka åt vänster där en het affisch på Jon Bon Jovi finns tillhands.

Läckert mjukt paket.

Kamouflagezorro på super-8.

I Alabama dök grungen upp redan 1986.

Kannibalhyllning med något vinklad påle.

VHS-tittning med snacks.

Tyvärr inget videoklipp denna gång.

tisdag 17 mars 2015

SKYSCRAPERS AND BRASSIERES (1966) USA, 5 minuter. Regi: Russ Meyer.



Fysiklektion

Låt arkitekturlektionen börja.

Vi följer med på en ytterst vetenskaplig BH-utprovning.

Hantverkandet i full gång.

I bästa Eisenstein-stil ställer Russ Meyer en voiceover pratande om arkitektur mot bilder av en bystig Rochelle Kennedy som får en BH tillverkad åt sig. Voiceovern går på om de olika fysikaliska lagar arkitekten möts av när en skyskrapa ska skapas samtidigt som en sömmerska noggrant mäter sig runt de väl tilltagna juvren. Inte allt för avancerad humor i klassisk Meyer-tappning.

BETYG: 3/7 Vintage Meyer. Inte jättekul, men roliga vinklar, färgglatt och stora bröst.

Sista finslipningen.

Nöjd kund (trots att det ser ut som hon svalt två små trafikkoner).

Russ Meyer spelar sig själv.

Nix, inget klipp denna gång.

söndag 15 mars 2015

THIS IS MY BODY (1960) USA, 11 minuter. Regi: Russ Meyer.



Men hon bjuder frikostigt på den!

Diane Webber knallar omkring och är snygg.

Diane Webber ger sig ut för att ta ett dopp.

"Mmmm, åhhh vilket skönt vatten..."

Japp, det är allt som händer i denna kortfilm av kultregissören tillika tuttkonnässören Russ Meyer. Ms. Webber plaskar omkring i en liten sjö och tänker högt med halvviskande kåtröst genom en voiceover. Hon filosoferar över hur underbart det är i naturen och hur bra vattnet är för hennes kropp. Vi gillar särskilt citatet: "Vilket galet, sensuellt liv jag har.

"Ånej, klänningen blev blöt. Jag måste ta av den."

Filmen skulle nog vara rätt tråkig om det inte vore för Diane Webbers skönhet och kuriosafaktorn att det är Meyer som gjort rullen. Den fåniga voiceovern adderar väl också lite till underhållningsvärdet.

BETYG: 4/7 Ja, en tråkig nakenfilm får bra betyg p g a ovan nämnda faktorer.

Vederkvickande nakenbad vidtar.

Filmen avslutas med några fina modellbilder.

Tyvärr inget videoklipp gott folk.

fredag 13 mars 2015

THUNDERING NINJA (1987) Hong Kong, 86 minuter. Regi: Koseph Velasco.



Gapflabbing ninja

Det är en fröjd att se ninjor springa. Flinka små fötter.

En ondskefull ninjaorganisation försöker ta över världen och planen är att komma över ritningarna till en K19-missil. Ett första försök misslyckas och organisationen behöver ett nytt okänt ansikte som kan bistå dem i  deras plan. David (Yu Wang), en vilsen ung man, plockas in av ninjornas underorganisation ledd av gangsterbossen Buck. Han råkar dock ha hjärtat på rätt ställe och blir istället ett bekymmer för gangstrarna. Samtidigt har CIA stenkoll på ninjorna och väntar på rätt tillfälle att slå till mot organisationen. Deras främsta vapen är den röde ninjan Sydney (Stuart Smith).

Hong Kongs svar på Helan?

Puh! Inte lätt att sammanfatta den enorma röran till handling. Som vanligt i dessa sammanhang är detta en mash-up i bästa Godrey Ho-stil. En seg gammal Hong kong-kriminalare från 70-talet med Jimmy Wang i huvudrollen har fräschats upp med stenhårda ninjaklipp inspelade något decennium senare. De senare är något i hästväg och är lysande exempel på varför vi på Udda Film vurmar så för ninjagenren.

Eller kanske på en österrikisk liten diktator?

Ninjaklippen är en riktig skrattfest, och då menar vi att både vi tittare sitter och garvar samt att den onde kamouflageninjan skrattar överdrivet och mycket. Detta när han inte aggressivt beordrar sina undersåtar med ett: "These are my orders. Obey or die!"

Den kamouflerade ninjan skrattar ondskefullt.

Självklart är allt asdåligt dubbat och ljudeffekterna helt osynkade. Visa voiceovers låter rent ut sagt buskis. Den så kallade handlingen, då det finns ett halmstrå av röd tråd, är supernaiv och något man skulle hitta i en 10-årings egenförfattade berättelsebok. En intressant detalj är soundtracket under en scen där en kvinna blir blåst. Här brakar man på med en slags metal som är cirka tio år före sin tid. Bäst av allt och alla är dock ninjafilmslegendaren Stuart Smith som bjussar på många skådespelar-highlights. Fjolligare leading man får man väl leta efter och hans fullkomligt överspelade minspel är något legender byggs av.

Nej, det är inte en The Who-musikal.

Men som sagt, tyvärr är detta ett pussel till film och den gamla gangsterfilmen är ett riktigt sömnpiller och bidrar enormt till förvirringen med alla karaktärer som flyter omkring i den psalmboksbladstunna handlingen. Vi skiter ju fullständigt i vad som händer med David och hans familj. Vi vill ju bara se Stuart jogga i slowmotion eller kapa småsparvars huvuden mked sin katana.

BETYG: 4/7 Ninjascener i absolut toppklass men den gamla originalfilmen dessa scener kastats in i är ett sömnpiller.

Stuart Smith influerar David Hasselhoff.

Jimmy Wang får sådant gängstryk att...

...han får en 2000-talsfrilla på köpet.

Män badar.

En vit ninja fluktar.

Stuart Smith fångar kaststjärnor med munnen!

Kamoninjan är chockad!

Ett träningspass för ninjan innehåller många nödvändiga övningar.

Här följer en stilstudie i övervinnandet av tegelstenen.

---

---

Winning!

Var det månne Stuart Europe hade i åtanke när de skrev sin låt "Ninja"?

Trailer som inte går av för hackor!

Stuart Smiths härliga joggingsekvens. Kunde ha sålt bra som workout-video.

Kamouflageninjan i ett megalomaniskt ögonblick.

Filmens inledning...

...och avslutningsfajt.

Och så hela rullen!