What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

torsdag 31 december 2015

HANZO THE RAZOR: SWORD OF JUSTICE (1972) Japan, 90 minuter. Regi: Kenji Misumi.



Lagens långa köttpåk

"Varför tittar DU på den här filmen?"

Hanzo (Shintarô Katsu) tar verkligen sitt jobb som snut på allvar. Ja till den grad att han utsätter sig själv för tortyr för att bäst kunna analysera hur denna ska tillämpas och dessutom vägrar han ta eden poliserna ska svära då han inte kan ställa sig bakom den korruption som genomsyrar kåren. Hanzo råkar få veta att en ökänd mördare rymt från fängelset på en ö och i sin jakt på denne får han kämpa just mot nämnda korruption, men Hanzo har ett hemligt vapen med vars hjälp han kan framtvinga den mest svåråtkomliga information.

Självspäkande är alltid lärorikt.

Gott nytt år önskar vi med av alla filmer en japansk sådan då Udda Films hatförhållande till asiatisk film fortsätter och kalla oss antingen storsinta eller helt dumma i huvudet som då fortsätter att öppna våra sinnen för denna världsdels märkliga filmer.* Den här våfflan har legat många år på våra dammiga hyllor och den kändes som en möjlig olivkvist till våra svårflörtade antiasiatiska fördomar. Förutsättningarna kändes goda med svingande samurajsvärd och dito "snablar" producerat i ett färgglatt japanskt 70-tal.

Och framför allt skönt!

Tråkigt då när den gamla vanliga besvikelsen infinner sig och vi ganska snabbt känner oss förvirrade och uttråkade av de gormande japanerna i bild. Vi kan inte relatera till det som sker och är osäkra på om man i vissa situationer försöker vara roliga eller om det bara ska vara så. Som vanligt är den porriga Micalizzi-liknande musiken ganska malplacé och det mesta är bara märkligt, fast på ett trist sätt.

Så går det för buset.

Inte ens filmens huvud-hook är speciellt rolig. Vissa på Udda Films-redaktionen har blivit våldtagna av rättvisan men inte så bokstavligt som några brudar i filmen som får smaka på Hanzos oemotSTÅNDliga köttbatong. Det är lustigt hur lite nakenhet det är i filmen när den stora grejen är att Hanzo pressar fram information med hjälp av sin sköna våldtäktsteknik. Visst låter det ändå smaklöst trashigt och kul? Tyvärr är det inte det.

BETYG: 2/7 Japanerna serverar ytterligare en besvikelse. Rena rama filmsushin.

En brysk form av självmassage.

En förhistorisk knullmaskin.

Så nyttjas den.

Förhöret inleds.

Dags att ta i med hård-handskarna... *host host*

Onödigt mord.

Nä, det är inte ninjor.

Avancerad väg till extas.

Yep, det är t o m barnfylleri i filmen.

Stajligt värre.

Endast lite funkig musik från filmen.

*Vi vill här påminna om att vi inte hatar ALL asiatisk film då vi ömmar för godzillafilmerna, vissa Woo-rullar och en del andra undantag.



måndag 28 december 2015

CÖL (1983) Turkiet, 75 minuter. Regi: Çetin Inanç.



Död åt logiken!

Något för våra engelsktalande vänner.

Kemal (Cüneyt Arkin) är en enstöring till yrkesmördare som kommit på kant med sina uppdragsgivare. Gangstrarna skickar varenda man de har efter honom och han tar sin tillflykt på en båt. Han blir dock upptäckt där, men inte av bovarna utan av en sexig kvinna (Emel Tümer). Ska hon hitta en väg in i hans hårda...hjärta?

Det blir fnissigt även för oss svenskar.

Det var dags för lite turksploitation här på Udda Film och stämningen var redan på topp i förtexterna där bilder på Arkin på en motorcykel varvades med namnskyltar på skådisar och filmarbetare, ackompanjerat av en asläcker instrumental turkversion av Led Zeppelins "Whole Lottta Love". Som om inte det var nog pausades musiken varje gång en namnskylt dök upp!

Cüneyt Arkin är turkiets coolaste filmstjärna - någonsin!

I god turkisk anda öste man sedan på med tokgalen action och en stencool Arkin. Självklart förlorade man blixtsnabbt uppfattningen om vad som hände och varför, men vad gjorde det när ljudeffekterna för knytnävsslag var ljudet av pistolskott, Arkin gjorde sin bästa Bruce Lee-imitation och Foreigners "Eye of the Tiger" missbrukades till fullo? För att krydda anrättningen lite extra var även undertexterna en massaker på engelska språket vilket höjde stämningen ytterligare ett snäpp.

Låt översättningsakrobatiken ta sin början.

Ja, det gapflabbades en del här i den supersköna Udda Filmsoffan då vi verkligen uppskattar den obegripliga turkiska filmlogiken. Ta bara en sådan underbar subtil detalj som när under ett flashback-segment det klipps mellan Arkins karaktär som upplever dystra minnen i sin hytt och båtens kapten som bara går omkring på skorven och ser bekymrad ut och i det bästa klippet verkar han vara på väg att gå uppför en trapp men bekymrat ångrar han sig! Hilarious!!!

Turkar är segt folk. Farbrorn lyckas sprattla en hel del - efter att han blivit skjuten i pannan.

Tyvärr tappar filmen fart under den andra hälften även om det finns guldkorn här med med våldtagen kontinuitet och en fantastisk haj! Vi måste ändå sänka vårt till en början tänkta höga betyg här.

BETYG: 5/7 Skitrolig turkisk galenskap som dock inte lyckas hålla det fantastiska inledningstempot men ändå lockar till många skratt.

Word!

Episk scen där Cüneyt äntrar en krog (med saloon-dörrar!) till tonerna av "Eye of the Tiger".

En något udda fråga för en främlingsfarbror...

"Wooooooooo...."

"Kiiiii-yaaaaaaahhh!"

"Jag går upp för trappan...nej! Jag ångrade mig." Känslig scen.

Så är det.

Underbar eufemism för fluktare.

Ett ömt ögonblick mellan män.

Brudarna innan de kastar sig i plurret och simmar till båten.

Brudarna efter. Havsvattnet verkar ha påverkat blondinens bikini markant.

Ännu en episk scen där brudarna attackeras, först av ett bildäck och sedan ett nät - och då till tonerna av det berömda duschtemat från "Psycho". Fantastiskt!

Varm scen: Two guys - one bottle.

Se med vilken ömhet Cüneyt tittar på sin unge vän.

"Seså, stoppa in den i mig nu."

Turkiska våldtäktsmän är galna i att slicka lår, och nej, det är inte han som säger detta utan offret...

"Mmmm..låååår..."

Två glada rape-fejs.

Och hör sen ungjävel.

Cüneyt kanske inte riktigt kan gå på vatten men här är han i alla fall korsfäst ute på havet.

Hoppsan! Jaså det är därför filmen en smula omotiverat fått den engelska titeln "Turkish Jaws".

Galen gore.

Cüneyt vs. kuslig haj (komplett med adekvat musik).

Scener där Cüneyt är allmänt cool. Notera att diskon är allt annat än död i Turkiet 1983. Här finns även den episka "Eye of the Tiger"-scenen med.

Hela filmen! (Otextad...)



torsdag 24 december 2015

JACK FROST (1997) USA, 89 minuter. Regi: Michael Cooney.



Mardrömsjul...verkligen

Ett tränat öga kan redan här se att detta är en skitfilm.

Seriemördaren Jack Frost (Scott MacDonald) är på väg till sin avrättning när fångtransporten kraschar i en olycka med en tankbil full av topphemlig biokemisk vätska. Frost dränks av den läckande vätskan och smälter samman med den omgivande snön och kan nu hämnas på sheriffen som satte dit honom i form av en - snöman

Innan man blir snöman måste man genomgå fasen när man förvandlas till lasagne.

Vill man göra den tråkiga högtiden jul ännu lite sämre kan man bänka sig framför detta avskräde till film. Yes, det här är riktigt uselt. Det är en asdålig film som dessutom vill vara lite rolig. En dödligt vidrig kombination.

En märklighetsmin som är oavsiktligt adekvat.

Skådespeleriet är bland det sämsta vi sett på bra länge och regin håller samma nivå. Vi har dessutom aldrig sett så mycket fejksnö i en film någonsin. Självklart synbart svinusel sådan. Det känns som om man kunde ha åkt till en vintrig inspelningsplats för alla pengar man spenderade på låtsassnö. Fast det är klart, skumgummi och frigolit kanske inte är så dyrt. Effekterna är så vansinnigt usla att man inte ens använde någon dålig datoranimation när man skulle illustrera den kemiska reaktionen i Frosts kropp utan nöjde sig med en tecknad variant. Ja, det finns inte några som helst förmildrande detaljer i denna dyngfest. Inte ens en naken Shannon Elizabeth kan höja betyget på denna skitstinkare.

BETYG: 1/7 Uselt på det dåliga sättet. En Paradise Hotel-deltagare kanske skulle tycka skiten är rolig?

Ingen CGI. Istället: cartoon.

T o m ungjäveln är en usel skådis. Denna fjolliga pojkes insats är i paritet med vad han ser ut att ha på sleven.

Bylingen kom försent till bukkake-partyt.

Jaså, krigsförbrytaren Donald Rumsfeld spelar präst här?

Texturen på snögubben är förbluffande lik riktig snö!

God fucking jul.

Shannon Elizabeth blir bokstavligt talat bankad.

Ja!!! Dränk ungjäveln!

Trailer

Se när fröken Elizabeth blir bokstavligt bankad.

Hela filmen. På TYSKA! Ja, det blir nog bättre så.