What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

fredag 29 januari 2016

GRADUATION DAY (1981) USA, 96 minuter. Regi: Herb Freed.



Död åt idrottarna!

Christopher George coachar stenhårt.

När löparstjärnskottet Laura (Ruth Ann Llorens) plötsligt dör vid målgång på ett lopp får en mystisk mördare för sig att hämnas på hela friidrottslaget och en efter en ska de få betala det ultimata priset vid examensdagen.

Vad tittar han på?

Det var länge sedan vi såg en hederlig gammal amerikansk slasher så den här våfflan kändes lämplig. Vi insöp genast den sköna tidiga 80-talsstämningen och den gjorde omedelbart att det inte spelade så stor roll att detta är en rätt usel film med pinsamt skådespeleri. Särskilt usel var Patch Mackenzie som spelade den avlidna Lauras syster Anne. Hon lyckades med konststycket att t o m agera ut dåligt kroppsspråk.

Jaha, hatten!

Filmen var naturligtvis förutsägbar och morden ganska kassa. Eftersom Linnea Quigley var med förstår ni att det åtminstone blev lite bröstvisning då hon - hör och häpna - spelade skolans kåta slampa. Hennes manlige motsvarighet spelades av Billy Hufsey som vissa oldtajmers kanske kommer ihåg från TV-serien "Fame" och visst fan brejkade han ut några "trosfuktande" dans-moves som kändes helt opassande till Felonys musik. Ja just det, nämnda band stod på scenen i filmen och drog av en fantastisk rockrökare (trots att de försökte göra sig ett namn som ett new wave-band) som aldrig ville ta slut. De öste på i dryga sju minuter (!) med samma låt och vi älskade att det aldrig tog slut.

BETYG: 4/7 Egentligen en skitfilm men mysig stämning och ett härligt framträdande av Felony ger filmen ett rejält lyft.

Vad nu ditt äckel!?

Män är djur!!!

Men hondjuret vill också tafsa.

Jo det är ju en slasher.

Undra om det fan inte är Ray Krebbs där längst till vänster på väggen...

Rektorn i modest pimp-kostym.

Fluktande är alltid gångbart.

"Hö hö, farbror fotografen ska ta riktigt fiiina bilder av dig stumpan."

"Funderat på att lämna gymnastiken och ta upp värja istället?"

Den läckre musikläraren drar av ett hejdundrande musikalnummer...

...och det plaskar till rejält i highschool-trosorna.

Men det är bara den stygga Linnea Quigley som får ruska om hans tupé (och hans tupp?).

"Hey lady! Eyes up here!!!"

Det är en kassett. KAAA-SSS-ETT.

Dåliga ungdomar som slöar och röker brass.

Dålig låtsaspolis som slöar och röker brass.

Billy Hufsey stuffar loss så det står härliga till.

Felony, en wannabee new wave-orkester, skiner som fan med en rejäl rockrökare.

Strange fruit hanging in the löv-tree.

Fasansfull gore!

Patch Mackenzie agerar ut med hela kroppen.

TV-teaser

Felonys ascoola framträdande.

måndag 25 januari 2016

SLEAZY RIDER (1973) USA, 60 minuter. Regi: Roger Gentry.



Det kan man säga

The Man ska alltid jävlas.

Ett motorcykelgäng blir stoppade av den lokale sheriffen (Roger Gentry) och trakasserade. Gänget drar sedan vidare och efter en natts orgier i skogen är det dags att utkräva hämnd på lagens långa arm.

Sheriffen ser till att genomföra en riktigt kroppsnära visitation när det är en kvinna.

Ja det är typ allt som händer då detta inte är annat än en softcore-rulle och det betyder också att när en 17-årig rymling till flicka ska initieras i gänget sker det genom olika sexakter. -SPOILER ALERT- Vidare är själva hämnden på sheriffen inget annat än mer sex. Våldtäkt på hans dotter och fru övergår snart till njutning från kvinnornas sida, alltmedan sheriffen får titta på. Han går dock inte lottlös och blir "straffad" genom att rymlingen, som del i initieringen, sätter på honom.

Men vad gör han här i bilen?

Soundtracket är lite udda då man blandar anonym bluesig acidrock med helt opassande arkivmusik som istället låter billig skräckfilm. Slutet tillhör väl också bland det fantasilösaste man kan komma på. Behållningen av filmen är inledningen där sheriffen är den sleazigaste av dem alla samt de mysiga 70-talstjejerna som springer omkring och vädrar sina muffar.

BETYG: 3/7 Gränsfall då evigt softcore-sex är ganska långtråkigt men om man tar skiten för vad det är finns en del riktigt sleaziga poänger.


Jaha, okej.

Initiering av tonårsbrud.

Snubbe med munchies tittar på.

Orgie tar vid.

Den asexuelle presidenten vill dock inte delta.

Tuffa mopeder.

Sheriffens "16-åriga" dotter sitter på toan och onanerar till bögtidning. Hon är påfallande lik Linda Lovelace.

Tur att toan har fönster så man kan flukta.

Ännu mer lik Linda Lovelace i denna lilla "Deepthroat"-klänning. Flickan gömmer undan sin gayporr.

Skön snubbe med fantastisk dansstil.

Stonerbiker-snubbarna diggar honom stenhårt.

Ungefär här övergår obehaget av ofredandet till njutning.

Orgie vidtar.

Brasslirarna poffar på.

Den asexuelle presidenten, ja han tittar bara på.

Hövdingarna sköljs ner med grape-grogg (?)

Av någon märklig anledning torrjuckar bara den här damen...

Iväg mot en oviss asexuell framtid.

Inledningen på filmen med någon slags fattigmansversion av "Red House".

Lagom öm scen.


fredag 22 januari 2016

THUNDER WARRIOR 3 (1988) Italien/Västtyskland, 83 minuter. Regi: Fabrizio De Angelis.



Fight like a brave...

"Se där, lille vän. Skåda den ädla hästen."

Den store djurvännen Thunder (Mark Gregory) lackar när ett uppbåd redneck-fyllon skjuter ihjäl ett par vildhästar han just beundrat. Ursinnigt attackerar han dem men priset är högt och de hämnas genom att attackera Thunders by och spränga den i luften. När ordningsmakten inte vill anhålla gärningsmännen tar Thunder sin vana trogen lagen i egna händer.

"Så ädel och fri!"

Ja vad fan, vi kunde lika gärna plåga oss igenom sista delen i denna kalkontrilogi när vi ändå var i farten. Här hade man dessutom slängt in ett par välbekanta ansikten i form av John Philip Law, som sheriffen, och Werner Pochath som en av rednecksen. Inte blev det någon bättre film för det...

"NEEEEEEEJ!!!!"

Nej, det här är inte helt oväntat den tråkigaste delen och de enda dödsfall vi kan erinra oss är ovan nämnda hästar. Så lamt är det. Detta var också det enda roliga i filmen. Nej, vi är inga hästhatare på Udda Film men det är faktiskt riktigt festligt hur De Angelis försöker spela på tittarnas känslor och låta den skjutglada mobben avliva dessa djur vars ädelhet Thunder just påpekat för en liten indianpojke. Lol!

"Wa ha ha haaaa LOL!" Hm, bekant fejs det där.

Sedan följer bara ett gäng långtråkiga actionsekvenser, den sedvanliga ologiken och ett par MILF-tuttar som petas in för att väcka oss. Manuset är som vanligt en katastrof och inledningen där en slags privatmilis introduceras är fullkomligt irrelevant och malplacé ska det visa sig. Nej, filmen är helt ointressant och då är inte ens detaljer som att en husvagn sprängs när man skjuter på den med gevär roligt.

BETYG: 2/7 Svag tvåa dessutom. En klassisk tråkig kalkon.

Ånej, inte nu igen.

En kråka. Om man nu ska tro ljudeffekten.

Varför så nedstämd John Philip Law?

"Jag vet att det här inte är 'Diabolik' men jag behöver ju för fan lite pengar!"

Flea's bortglömda farbror? Nej, allas er Mosquito der Schänder: Werner Pochath. I denna rulle dessutom härligt dubbad till överdriven redneck-dialekt.

Tillägnat alla raggare.

Så här tycker Thunder om fossila bränslen.

Många stackars små pappmodeller som bränns upp.

Kudos till brutta som vågar visa upp denna behåring i ett icke-östtyskt sent 80-tal.

Oj oj, intensivt skådespeleri pågår.

Kolla med vilken entusiasm lillgrabben till vänster drar igång "Amazing Grace".

Duktigt att kunna hoppa över plötsligt korsande bilar utan ramp eller något hjälpmedel.

När Thunder inte kämpar för sitt folk brukar han vara en helt vanlig brynäshuligan.

Trailer på spanska.