Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.
Ella (Kate Daly) är en ung tös som är på väg att bli kvinna. Nya känslor bubblar i hennes kropp och en lust har väckts som hon behöver utforska. Hon behöver börja träffa killar och män för att stilla den passion som brinner i henne. Problemet är bara att hon kroppsvätskan hon är ute efter är röd...
I denna freeze frame säger voiceovern: "Isn't that the face of a man who deserves to die?". Det var faktiskt lite småkul.
Detta är en film som vill väldigt mycket. Den är faktiskt lite ovanlig och har i inledningen vissa lovande element. Men att göra tarantinoesque svart humor där huvudpersonen kör en slags Scorsese-första-person-voiceover med dåliga skådisar är inte helt lyckat. Den här rullen bjussar på rena rama all star-uppställningen av aktörer som borgar för C-produktion. Kungen bland dem är förmodligen Malcolm McDowell som med undantag för en roll i "Entourage" har ett hiskeligt CV sedan "Clockwork Orange". "Superstjärnan" Daniel Baldwin dyker också upp i en försumbar roll och för att verkligen ge denna våffla en aura av klass återfinner vi The Hedgehog: Ron Jeremy i en roll som strippklubbsägare. En som faktiskt kan skådespela men ändå bara gör trash-filmer är Michael Madsen. Här utklassar han medaktörerna i en skojig roll som universitetslärare. Tyvärr då för den gode Madsen utsätts han för ett kasst manus och stundtals hiskelig regi, som i hans sista scen där han för en dialog med Kate Daly. Herre jösses så pinsamt uselt. Det var på en sådan klassisk kalkonnivå att gapskratten studsade fram och tillbaka i Udda Film-soffan.
Vi hade aldrig så här coola lärare på universitetet.
Vi vet inte riktigt hur man skulle kunna ha räddat denna film, förutom att kanske sparka ut upphovsmannen. Vi hade väl gärna sett att man kanske tog det här med reverserade könsroller hela vägen och det skulle då betyda att alla de manliga offren givetvis skulle behöva näcka innan de slaktas. Morden var dessutom väldigt lama och inte ens när -SPOILER ALERT- Daly frenetiskt klipper McDowell i magen med en häcksax känns det magstarkt (sorry...)
BETYG: 2/7 Regissören var något på spåren men misslyckas monumentalt att göra något bra av det.
Ledsen tonåring och ledsen hundvalp. Helloooo puppy!
Hon är verkligen psycho! Vad gör hon med det arma låtsasdjuret?
Hm, vilken åldrad hand som smeker hennes fejs.
Nämen titta! Den tillhör ju Malcolm McDowell, som gör sitt bästa för att likna Andrei Tjikatilo.
LOL. Proffsig set design.
Malcolm is gettin' his creep on!
"Vadå??? Va fan snackar du om, Tjikatilo-lookalike?!"
Tösen borde ägna sig åt kannibalism också så hon får lite psycho-hull.
Skiiitbra idé att slänga likdelar i en bäck som är 10cm djup.
Tyvärr F!, jämställdheten har inte kommit så långt att snubbarna näckar.😪
Ett montage som vill vara coolt, men....syyyynd!
Hi Daniel Baldwin! Bye Daniel Baldwin.
Det må kanske inte se så skoj ut men denna scen är cringe-härlig.
En produktion om Flat-Eric ska dra igång och man håller auditions för rollen som den älskvärde figuren. En skådis (Steve Little) behövs även för att spela mot kandidaterna, men denne är måttligt förtjust i uppdraget. Han får dessutom inte ta med sig korv upp på scenen...
Kanske inte en av de vackrare kostymerna.
Sagt och gjort. Efter att ha kollat på Rubber (2010) blev vi som sagt varse om en återuppståndelse större Jesus* då vi fick nys om den här kortfilmen. Vår älskade Flat-Eric hade alltså dykt upp bakom våra ryggar i en relativt ny kortfilm. Tänk så illa vi håller oss informerade om vår omvärld.** Det var med stor spänning och en viss oro över att nostalgiska moln skulle skingras som fisar i en storm som vi satte oss i Udda Film-soffan för att titta på kortvåfflan.
Flat-Eric tar en närmare titt.
Själva filmen är egentligen inte mycket att hänga i julgranen och vi antar att man verkligen behöver vara fan av Flat-Eric eller Mr Oizo för att uppskatta den fullt ut. Fast grejen med Flat-Eric är att det inte behövs speciellt mycket. Han är en gul mupp som man blir oerhört glad av att titta på. Originalet sitter på parkett och kollar tillsammans med producenten (?) (Charley Koontz) in kandidaterna som passerar revy i mer eller mindre snygga kostymer. De ska alla dansa till låten "Being Flat" och på så vis blir den här filmen även en promotionrulle för Dupieux musik-alter ego Mr Oizo. Pragmatiskt och smart.
BETYG: 5/7 Filmen i sig är långt ifrån värd detta betyg men vår ohälsosamma kärlek till Flat-Eric gör att vi blir alldeles till oss i gosstrosorna.
En kroppsvridning säger mer än 1000 ord.
Här har vi däremot en av de ambitiösare kostymerna. Ja, den till höger också. Hey-O!
Lite creepy i sin enkelhet.
Lättja är att ta en kycklingkostym och byta huvud.
En mer seriemördare/bankrånarvariant.
Flat-Eric ser hänförd ut.
Filmiskt.
LOL.
Flat-Eric är INTE vegetarian.
Hela filmen!
Ja, en av Udda Films redaktionsmedlemmar var tvungen att skapa denna installation av och med Flat-Eric.💗💗💗
*Tyvärr lär vi inte få samma uppmärksamhet som The Beatles för denna hädelse...
**Kanske inte skitkonstigt då vi oftast dyker ner i gamla filmer knappt någon hört talas om istället för att leva i nuet.
Påminner om en konstinstallation i skogen utanför Finspång.**
Ett däck vaknar till liv ute i öknen och upptäcker att det har telekinetiska krafter att spränga saker i luften. Exalterat rullar det iväg mot mänsklig bebyggelse och snubblar då över Sheila (Roxane Mesquida) som färdas genom öknen. Däcket blir snabbt besatt av den unga kvinnan.
Omdiskuterad monolog.
Man skulle väl lugnt kunna säga att det råder en total samklang mellan namnet på denna blogg och filmens innehåll. Grundkonceptet tar genast VM-guld i lökighet - och då på ett positivt sätt. De riktiga märkligheterna finns dock i filmens metalager. Vad vi förstått har den här våfflan delat folk i två läger, eller ja...kanske fler då folk uppskattar den av olika anledningar eller hatar den av desamma. Just den märkliga metanivån har lockat fram en överintellektualisering av filmen som fått folk att sätta sig på höga hästar då de "hajat" grejen. Regissören själv menar att manuset slängdes ihop på tre veckor och den adderade metanivån bara var en bekväm lösning på hur åskådaren skulle acceptera grundkonceptet med ett levande däck. Eller...driver han med oss? *Dramatisk musik*
Är det nog en del som tycker. Inte vi.
I vilket fall så är resultatet en ganska originell och charmig film och medvetet eller omedvetet är den en kommentar kring filmtittande i allmänhet. För oss räcker det att vi tog på oss dumstrutar redan då vi inte kopplade att herr Dupieux faktiskt är Mr Oizo - som skapat en av Udda Films mest älskade favoritkaraktärer genom tiderna: Flat-Eric! När den polletten till slut trillade ner skämdes vi först enormt och slogs sedan av det logiska i att har man skapat detta charmtroll är det ju inte så konstigt att man kan ge bedårande karaktär åt ett livlöst däck.
Whoops!
Så nu när ljuset gått upp för oss om Dupieux som filmskapare lär vi ta oss en närmare titt på hans skapande då denna rulle definitivt inte avskräckte. Ja, "spoiler alert"...vi är skitspända på att kolla in "Being Flat", så den lär dyka upp här typ NEXT!
BETYG: 5/7 Charmigare seriemördare får man leta efter. Poäng för att man på ett så billigt sätt fått saker att verka svåra.*
Blir man orolig när man ser Wings Hausers namn blir man genast lugnad av detta.😊
Däck-ad....😐
Oj, en svuren fiende till oss cyklister!
Törstig.
Men kolla där! (Ja, lite bortom kamerans fokus alltså...)
Hoppsan.
LOL, så fint. Den totala lyckan efter ett mord (Effektfullt med Blue Magics sköna låt).
Är det Nordkorea som är igång igen?
Åh! Vår favvofågel.
Eh..jaha.
Reflektera över detta, gubbe!
Han ser ut att ta det med ro.
Snuten har inte tid med lösdrivande däck.
"Hallå! Norman?"
YES! Fluktdäck!!!
Duschscen på köpet.
Chillax med lite fördumning.
Filmens kanske största "Twin Peaks"-ögonblick, om än inte helt i fokus. (That ass though!)
"Hey look ma! I'm a unicorn."
Ha ha. Uppenbarligen bär han inte omkring på väskan då prylarna ligger så prydligt och LÖST i den.
Den mänskliga naturen.
Nej Wings, det är detta som ÄR mänskligt.
Eeeuuw! Bromsspår på lakanet.
Duschscen 2.💗
Kolla, Weird Al Yankovic är ute och knallar.
Pizza: 'Bama style. YeeEEEEEE-HAW!
Lite självreflektion skadar aldrig.
NOOOOOOOOOOOO! (Lite Treevenge-feeling här nästan.)
Börja inte överanalysera nu Wings.
Trailer
#Sorrow
Filmens inledning.
*Allt från att ha filmat på en Canon 5D till att hitta på nödlösningar i manus.
I och med att vi tycks ha gått in i en ny moralskitnödig tidsålder tvår vi härmed våra händer gällande ansvar för innehållet i denna lysande kulturblogg. Vi kan helt enkelt inte ansvara för de missförstånd som kan tänkas uppstå när man inte förstår sarkasmer eller den humorform där man säger motsatsen till vad som är sant för komisk effekt. Allt är inte blodigt allvar, kära dumskallar.
#JeSuisMrCool #RIPSiewertÖholm
BEST OF UDDA FILM
Mot all förmodan ger vi en del filmer riktigt högt betyg. Här hittar du alla de pärlorna. Klicka på bilden för att komma till filmhimmelen!
OBS! Om din sökning aldrig ger ett skit kan felet vara att du inte söker från förstasidan. Ja, sökmotorn är i paritet med vissa filmer här... Klicka bara på Udda Film-loggan högst upp så kommer du till förstasidan. Gör sedan ett nytt sökningsförsök!
Inlägg
