Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.
Major Blacks (Reb Brown) specialstyrka skickas in i djungeln på ett ovisst uppdrag. De får oönskat sällskap av Mascher (Mel Davidson) som är den ende som vet vad uppdraget egentligen handlar om. Söndertrasade lik dyker upp överallt och snart står det klart att de har med en omänsklig fiende att göra.
En lustig liten cigg finns det alltid tid för.
En specialstyrka som inte vet vad de sysslar med? Visst låter det som en Mattei-film! Vad vi mörkat i resumén är att det är en total plankning av "Predator", fast ni som gillar hans filmer vet ju att det är hans varumärke att planka den för stunden populäraste action/skräck-hollywoodrullen som ligger på listorna. Ofta sprinklas det in element från ytterligare någon film och så även i detta fall där jägaren från yttre rymden har ersatts av en Robocop-kopia.
Diddy (Ja det är hans coola smeknamn) spelar luftgitarr till Raff?
Det här är en så hjärndöd film att klockorna inte bara stannar utan går baklänges. Denna specialstyrka av "elitsoldater", som f ö är så stenhårda att de går under namnet "B.A.M. - Big Assed Motherfuckers", förbereder sig på båtresan till djungeln genom att sitta på sina feta rövar (Hö hö hö...) och dricka bärs, röka brass och spela luftgitarr. BAM! Väl i djungeln använder de förstås handsignaler men det hindrar dem givetvis inte från att konversera högljutt och föra allmänt oväsen. Deras första möte är med en krypskytt som sitter i ett träd "half a click away" (vilket här tydligen betyder 50m bort...) Det roliga är hur krypskytten verkligen anstränger sig för att röra sig så mycket att man ska kunna se en glänsande reflektion glimma i trädet. Sedan fortsätter det bara i samma stil med dumheter.
Diddy får lite problem med fattningen, men han kan ju alltid trösta sig med att han påminner lite om George Eastman här.
Mördarroboten är också ett lågprismästerverk. Han är något av en upphottad motorcyklist som aldrig kan hålla käften. Han envisas nämligen med att rabbla någon slags Daft Punk-gibberish där cirka vartannat tydbart ord är "precede" (???) Vad är det egentligen roboten intalar sig själv att föregå? Kanske med gott exempel? En supermördarrobot vore ju ingenting utan sin high tech-målsökande vision och ni minns säkert Predators ändamålsenliga värmesökande syn. Omega-1, som vår robotvän heter, har en väldigt funktionell orange pixelsyn...
Major Murphy vill inte hälsa på heterotöntar. Kan inte folk bejaka sin inre fjollighet får det fan vara!
Vore inte skrikande män som tömmer lådvis med ammunition rakt in i stackars oanande djungelplantor nog bjuds även ett hiskeligt soundtrack signerat Al Festa. Det är sent 80-tal så vi snackar rockmangitarrer deluxe. I eftertexten blir det ännu värre med ett italienskt metal-band som heter Raff. Det är dumt, dumt och poänglöst från början till slut, vilket föranleder frågan: "Who wrote this shit?" Jo, inga andra än Rossella Drudi med hjälp av Claudio Fragasso. Samma stjärnor som gav oss Troll 2 (1990)! Den senare är även mannen som gömmer sig bakom MC-hjälmen.
BETYG: 3(+)/7 Det finns en hel del detaljer att uppskatta som ni förstår men som helhet blir det lite tradigt emellanåt.
Omega-1 har digital orange starr.
Nåt rör sig i djungeln. En elitsoldat vet exakt vad som ska göras: "aaAAAAAAAAAAAARRRRRRGGGGH!!!!"
Quang har hittat en lealös orm.
En kladdig farbror i djungeln.
"Okej Mel, du ska spela förvånad. ACTION!"
Den klassiska kicka in dörr och...
...spreja med bly! "AaAAAAAAaaaarRRRRRGGH!!!"
I krigssituationer får man ibland göra saker man inte gillar...
...eller?
Murphy hänger upp en "rebell" på väggen.
"Don't move"... Kanske inte helt lyckad pastisch på Arnolds "Stick around." i "Predator".
Otto (Jan Arild Bråthen) är lokalvårdare på laboratoriet. Tyvärr är han dessutom lite klantig så han råkar ha ner ett provrör med någon mystisk substans på golvet när han städar. När han torkar upp geggan råkar han till på köpet snora i den innan han dumpar allt i soporna. En plötslig kemisk reaktion får snart oanade och fasansfulla konsekvenser.
Toxie...förlåt - Otto - städar på i labbet.
Norsk studentfilm från det "glada" 90-talet. Kan det vara något? Om man är intresserad av vad etablerade filmskapare sysslade med i sin ungdom innan de gjorde ointressanta filmer som "Tomb Raider" så kanske ja. Nu skiter vi egentligen i att detta är fallet då vi inte har något intresse av just Uthaugs pågående filmkarriär men vi tänkte det kunde vara kul att se ett ambitiöst studentprojekt.
Svabb-POV.
Jovisst finns det något där. Det ser man. Skojiga kameravinklar, roliga klipp och uppenbar kärlek till lättsamma splatterfilmer. Tyvärr är ju skådisarna och då framför allt Bråthen inget att hänga i julgranen och detta är dessutom en komedi så när inte aktörerna har den komiska talangen blir det ännu värre. Manuset i sig är förstås inte heller någon höjdare och det säger vi trots med vad det är för slags lättsam underhållning som bjuds i åtanke. Det känns lite som en typisk sådan där film som klasskompisarna vrider sig av skratt över medan alla andra himlar med ögonen. Det hjälper föga att komedin urartar i ett skojsigt musikalnummer. Vi kan uppskatta ambitionsnivån med den tecknade snutten i titelsekvensen och att man slänger in fåniga sånger men tyvärr är det inte ett dugg kul. Man får dock ej glömma årtalet på filmen. Detta var trots allt innan en snorunge (no pun intended...) i varje kvarter kunde göra sin egen zombiefilm, så detta var ändå rätt storartat för en nordisk amatörvåffla.
BETYG: 2(+)/7 Vi blev inte speciellt roade men får ändå ge en liten eloge till ambitionsnivån på denna amatörrulle.
Fin liten titelanimation.
Grönt sken! Den internationella koden för kemisk reaktion eller radioaktivitet.
Ofrivillig bukkake.
Filmen lär oss att dessa rika norrmän saknar folkvett och därmed nyser varandra i ansiktet hela tiden.
När den ekologiska filmjölken smakar skit.
Till slut hände det! Tanning Mom smälte.
Man skulle faktiskt ha på fötter om man argumenterade att denna films zombier är mer äkta än de i "The Walking Dead".
Man kan faktiskt göra en snygg titelsekvens med bl a en simpel IKEA-besticklåda.
Tryggve Nilsson (Christoffer Jonsson) ska just sätta sig ner för att avnjuta en kopp kaffe och en god vaniljbulle när det plötsligt knackar på dörren. En främmande man som kallar sig Chuck (Lars Gustavsson) bjuder in sig själv men han verkar vara ute efter mer än bara kaffe och bulle...
Kaffe å bulle är såååå gott.
Dags att slå ett slag för svensk kortfilm här på Udda Film och i de sörmländska skogarna pågår det våldsammare saker än man kan tro. Ja, rykten gör gällande att filmmakarna stolt proklamerat att filmen förbjöds på en filmfestival. Vi har ingen anledning att misstro det påståendet då innehållet av vissa skulle kunna uppfattas som stötande. Könsstympning är dock svår att förfasa sig över när det sker på detta vis. Detta är nämligen en komedi och dessutom en hyfsat skojig sådan på sina ställen.
Rullar kanske bättre på engelska.
Vi gillar vad vi ser redan i inledningen med den omsorgsfullt konstruerade titelsekvensen. Snyggt. Vi uppskattar även den absurda tonen när karaktärerna interagerar. Själva gore-scenen är lite jobbigt mörk (vilket förstås maskerar eventuella tillkortakommanden) och kanske inte fullt så skoj som man kunde hoppas. Vi älskar dock det abrupta slutet. Även musiken av Michael Ohlsson är bra men hade kunnat redigeras en smula bättre i filmen då vissa stycken snoppas av lite för hastigt ibland. Fast nu är vi inne på petitesser. Snyggt dock med övergången från inledningsmusik till avstängning av bandare. Hoppas vi snubblar över något mer av dessa herrar.
BETYG: 4(+)/7 Skön och välgjord liten splatterkomedi.
Tryggve är imponerad.
Heterofobin flödar!
Tryggve är som ni ser väldigt trygg i sin sexualitet.
#metoo!!!😱
Det finns inga genvägar till kärleken!💗
Måste vara gaffatejp från Biltema med den fästförmågan.
I och med att vi tycks ha gått in i en ny moralskitnödig tidsålder tvår vi härmed våra händer gällande ansvar för innehållet i denna lysande kulturblogg. Vi kan helt enkelt inte ansvara för de missförstånd som kan tänkas uppstå när man inte förstår sarkasmer eller den humorform där man säger motsatsen till vad som är sant för komisk effekt. Allt är inte blodigt allvar, kära dumskallar.
#JeSuisMrCool #RIPSiewertÖholm
BEST OF UDDA FILM
Mot all förmodan ger vi en del filmer riktigt högt betyg. Här hittar du alla de pärlorna. Klicka på bilden för att komma till filmhimmelen!
OBS! Om din sökning aldrig ger ett skit kan felet vara att du inte söker från förstasidan. Ja, sökmotorn är i paritet med vissa filmer här... Klicka bara på Udda Film-loggan högst upp så kommer du till förstasidan. Gör sedan ett nytt sökningsförsök!
Inlägg
