What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

måndag 31 augusti 2020

ROOTS OF EVIL (1979) Västtyskland, 86 minuter. Regi: Christian Anders & Antonio Tarruella.



 Ein bisschen Bruce Lee

Snygg titelbakgrund...😑 Har Chrille gjort den också?

Frank Mertens (Christian Anders) driver en karateklubb där han lär ut sin avlidne sensei Takimuras (Ichimi) stil med en emfas på icke-våld. Sensei Takimura är dock död. Mördad av gangsters av skäl Frank inte känner till. En dag dyker knarkbaronen Van Bullock (Deep Roy) upp i grannskapet och vill starta sin egen rörelse precis intill Franks dojo. Van Bullock vill inte ha någon konkurrens så han erbjuder sig att köpa ut Frank, som vägrar. Knarkbaronen drar sig dock inte för att ta till andra - våldsammare - metoder för att bli av med Frank.

Så gör man entré om man är superskurk! Notera även plommonstop.

Vår lilla tyskfestival fortsätter här på Udda Film med ett härligt litet vanity-projekt. Egentligen är detta en tysk film med modifikation. Anders är ju egentligen österrikare, rullen är filmad i Spanien med en massa spanska skådisar och Anders vill vara en hongkongsk Bruce Lee. Ändå är denna våffla så genomtysk! Låt oss förklara. Komm mit uns!

"Ausgezeichnet..."

Till att börja med är detta en film av och med en german* som fått karatedille och vill visa vilken germansk Bruce Lee han är. Alltså trippar han omkring feminint och låter som en kissekatt när han slåss. Och långt innan Neil Breen slog ner som en atombomb med sina egenproducerade mästerverk hade vi då denna Anders som: regisserade, producerade, spelade huvudrollen, gjorde sina egna stunts och t o m sjöng ledmotivet! Ja, det sista kanske inte är så förvånande då han också spottat ut tonvis med skivor i härlig tysk smörsångarschlagerstil. Ledmotivet "Dead End" är dock en lite mer upbeat orkesterfunkig dänga med en cringe:ig text och lite skitnödig refräng där Anders går upp i falsett. Härligt! Den catchigaste låten är dock den som spelas under Van Bullocks orgie (vi återkommer till den). En tjatig diskodänga som vi trodde hette "Hey Superman" eller liknande. Det finns dock ingen liknande titel på soundtracket så tyvärr kan vi inte identifiera den.

Här tränar de på att klämma fram de pipigaste brakskitarna.

Orgie ja. Vad vore en tysk film utan en orgie med en småväxt person i den centrala rollen? MEN! Vi vet inte om det är Christian Anders som hade moralpanik men orgien måste vara den lamaste i filmhistorien då inte ett enda klädesplagg avlägsnas trots att tre horor lattjar med lille Van Bullock. Nej då blir det mer erotiskt (läs: homoerotiskt) när Frank kör ett träningspass. Vi har ett m a o ett obligatoriskt musikmontage där Frank iklädd läderkalsonger utför en serie mycket märkliga övningar till allas vår stora glädje.

Karate-indignerad skurk.
Ja, det är en riktigt klassisk karatekalkon vi har här och Deep Roy är underbar i rollen som gangsterboss. Anders är som sagt en fjolla som ska vara sådär traditionellt lågmäld och rättrådig som alla karatehjältar, bara för att plötsligt förvandlas till en dödlig slagsmålsmaskin när buset går för långt. Vi älskar att alla dessa karatetöntar som vill bli filmstjärnor har så lite talang. Anders är självklart inget undantag. Storyn är patetisk, skådespeleriet sisådär och stuntsen han utför själv är inte supersnyggt klippta. Vi tänker då främst på scenen där han blir utslängd från ett fönster. Utöver allt detta har Anders slängt in en "Guest Star". Ja, det är karaktärstiteln Ria Kemp fått i filmen. Hennes medverkan är fullkomligt meningslös då hon har några korta repliker och sedan framför ett sångnummer som är rent ut sagt gräsligt. Damen låter som en påse skit, ser ut som en transa och har noll karisma. M a o platsar hon perfekt i filmen. :)

BETYG: 5(-)/7 Grossdeutschland levererar igen. Karatekalkon med fjollig Bruce Lee-wannabe som har mysigt hår.

Så vackert arisk! Va? Är hon spanjorska sa du? Maribel "Hot Lips" Martín in action.

Nu jävlar börjar det likna något!

Snacka om Lederhosen! 💗🌈

I Franks strikta träningspass ingår även intensiv planking.

Superdiskret med en guldfärgad rolls royce när man ska smyga efter någon.

Sexscen där Chricka måste fått moralpanik igen då Dunja Rajter har tejpat för sina bröstvårtor.

Van Bullock drar igång stereokassettradion och beordrar Cora att dansa. Plötsligt kollapsar hon mitt i mimande och av någon märklig anledning tystnar musiken i samma sekund.

Bejublat framträdande av "Guest Star".

Dvärgnekrofili?

Frank får spelet och vrålar "VAN BULLOOOOOOCK!!!" så mysfrillan blir alldeles tilltufsad.

Orgietajm och Van Bullock provklämmer på varorna.

"How Deep is your Roy baby?"

Det här det närmaste vi kommer ett klassiskt tyskt champagnelavemang**.

Sen blir det horseplay.

Komo gillar det han ser. Trots att han är eunuck.

"Oops. Tishan fastnade i taggbusken?"

"Måste...ta...av den..."

Voila! Manlig attention whore. Jämlikt och härligt.

Doggie?

Är man boss så är man.

Chrille gör sitt bästa för att låta som Ned Flanders.

Nej nej! Det är inte alls vad ni tror - trots att det är en tysk film.

Der Trailer

En av filmhistoriens största entréer av en av de minsta skådisarna.

Dansscenen där musiken magiskt stängs av plus Cora slav under heroinet.

Van Bullock visar hur man har sex med glädjeflickor.

Frank sliter av sig tröjan och Van Bullock blir för full för sex.

Det lökiga ledmotivet.

Den inte fullt så episka slutbataljen. Chrille ville tydligen ha ett snällare slut men ingen gillade hans ultralama idéer om nåd mot gangstrarna.

Håll i balla! Här kommer det megaerotiska träningspasset och håll ut till den absolut sista övningen...

Chricka Anders på sitt andra kneg.

*Låt oss inkludera österrikarna i det stortyska riket!
**Ja, det är faktiskt en grej. Tro oss!




lördag 29 augusti 2020

BLUTIGER FREITAG (1972) Västtyskland/Italien, 102 minuter. Regi: Rolf Olsen & Lee Payant.



TGIF!

Ja? Är det så främmande för en tysk eller?

Det unga paret Luigi (Gianni Macchia) och Heidi (Christine Böhm) har tröttnat på den tröstlösa arbetarklasstillvaron och slagit sig ihop med den härdade brottslingen Heinz (Raimund Harmstorf) för att genomföra ett historiskt bankrån. Även Heidis bror Christian (Amadeus August), som precis deserterat från armén, ansluter, mest för att skydda sin syster då han inte ger mycket för den råbarkade Heinz. Saker går snabbt överstyr och bankrånet utvecklas till en gisslansituation, men Heinz tycker att han hela tiden ligger steget före polisen...

Lite inverterad polisbrutalitet. En tysk polis, blod och pissoar.

Achtung! Vi drar igång en spontan liten tyskfestival här på Udda Film med lite blandad kompott. Germaner tar efter italienarna (som så ofta förr...) och serverar upp en riktigt hårdkokt action/kriminalthriller. Dock med lite italiensk hjälp i form av produktion, musik och några skådisar. Vi på Udda Film - erkända germano- och italofiler - bänkar oss förväntansfullt.

Ett mer hårdkokt München än när Udda Films representant var på plats.

Tonen sätts per omgående med Heinz flykt från en stundande rättegång. Han använder brutalt övervåld mot poliserna som vaktar honom och känner inte en gnutta empati för en av medhjälparna som blir arresterad i fritagningen. Den naive Luigi ser ändå något gott i den brutale psykopaten men manuset drar ändå trovärdigheten i storyn till sin bristningsgräns då han tycker att det skulle vara en bra idé att genomföra ett stort rån med denna galning och till på köpet involvera sin älskade flickvän i det hela. Nåja, skit samma. Det spelar ju mindre roll i en exploitation-våffla som denna. Vi sväljer allt med hull och hår! (Hm, det lät homoerotiskt...)

Heidi är kontorsslav och jobbar med högteknologiska KOMPJUTÄRS.

Det är förstås väldigt förutsägbart men våldsamt och framför allt kul. Dynamiken mellan Christian, som är lite som ängeln på axeln, kontra djävulen på axeln i Heinz är skoj och det är (logiskt sett) ett mirakel att de kan koexistera. Filmen flirtar en hel del med samhällskommenterande och är definitivt präglad av den Baader-Meinhof-terror som pågick i Tyskland under denna tid.

Tyska kapitalister rasist-ojar sig i bakgrunden medan Luigi skurar den enes vindruta.

Musiken är lite schizad. Francesco de Masi står som upphovsman och visst är det bekanta toner med tidstypisk fuzz-gitarr och storbandsjazz. Men vi undrar hur filmmakarna tänkte med de märkliga musikvalen där man slängt in helt opassande swingjazz i bakgrunden, som t ex när snutarna går skallgång. Det blir lite komiskt, vilket inte gör något.

BETYG: 5(-)/7 Definitivt inget mästerverk men väldigt underhållande.

Heinz stenhårdhet artar sig inte bara i läderbraxer och dito jacka. Han har självklart även solbrillor i beckmörker.

Huga! Kapitalistarbetsplatsen har närt en kÅmunist vid sin barm.

Män lär känna varandra, som bara män kan.

När bybor i tyrolerhatt kommer i vägen för biljakten.

LOL. Lite artigt ändå, av dessa röda munkar.

Det gjorde ont att fastna med handen i syltburken.

Ånej! 😱

Inte ett jävla dumjävelsbarn igen! 😰

Se hur dumjävelskapen skiner ur småttingens fejs.

Jaså? Även att ett imbecillbarn skulle råka lägga vantarna på en av era granater?

♫"Happineeeeess is a warm grenade"♬

Vad spanar den solglasögonprydda manliga blicken?

Aha! Ett par lesbianben.

Men vad är det här för blick?

Byling som uppträdde lite väl heroiskt. Ja, snudd på dumjävel faktiskt.

Seså farbror, stilla sig nu. Vad röstade du på för en sisådär 30-40 år sen?

Avnazifiering fungerade kanske inte fullt ut.

Heinz visar sin snälla sida och bjuckar på en slurk.

En minst sagt flagrant härskarteknik.

Jesus: En Führer så god som någon annan...

Hello doggie!

Heinz ger sig på flatan - trots att hon har slips!

Raimund agerar bra som bad guy och kan givetvis leverera ett ypperligt rape face.

Plötsligt blir det eisensteinska metaforer av grövsta slag.

Sköna Daniela Giordano övertygar dock inte helt, vare sig som lebb eller våldtäktsoffer.

Eisensteinska metaforer försöker kompensera.

Heinz tycker sig ha gjort ett gott dagsverke.

Napoleon översåg tydligen glatt med vad de som har makt kommer undan med - inklusive han själv. Ja okej då...ända tills han dog den långsamma arsenikdöden förstås.

Trailer som självklart börjar med: "Achtung! Achtung!"

Lite De Masi-musik tillsammans med promobilder.

Filmens intro. Se Heinz knacka bylingar!

Biljakt på den bayerska landsbygden.

Hela våfflan. Tyvärr på engelska.