Tiden öppnar alla sår
Desillusionerad.
Traumatiserad av sin pojkväns cykelöde stapplar kvinnan (Mirte Eggenkamp) omkring i sin lägenhet när en olycka inträffar som lamslår henne. Det enda levande väsen som finns i kvinnans närhet är en katt.
Olyckan är framme!
I en direkt fortsättning på (
Honey, I'm Going to Ride my Bike! (2009)) följer vi den olycksalige cyklistens chockade flickvän som i sitt tillstånd råkar välta en garderob över sig själv och därmed är fast under dess tyngd. -SPOILER ALERT- Hon försöker desperat vädja till katten som glider omkring i lägenheten men självklart dör hon, ruttnar och blir kattmat. Detta är rätt så utdraget och inte speciellt underhållande förrän det blir riktigt absurt med överdriven gore och maggots, som man f ö frossar ordentligt i. Katten behöver ju inte bli matad under sin långa vistelse i lägenheten då det finns ett helt lik att kalasa på, så när den återvänder till sitt riktiga hem är matte förvånad över vilken toppform kissen är i.
BETYG: 2/7 Mer utdragen och inte lika kul som första delen.
Fångad.
Panik!
Vädjan.
Filmjölk?
Chillax.
Tant väcker kisses intresse.
Nya husdjur.
Daddy's home.
Trailer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar