What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

söndag 24 augusti 2025

CRYPT OF THE VAMPIRE (1964) Italien/Spanien, 85 minuter. Regi: Camillo Mastrocinque.



Reta inte upp en häxa!

Vårt favoritslott är till salu. Home sweet home!

För ett antal hundra år sedan dömde huset Karnstein Sira till en lång och plågsam död för häxeri. Generationer senare är greve Ludwig Karnstein (Christopher Lee) djupt bekymrad över att släktingar börjar dö och att hans dotter Laura (Adriana Ambesi) på något mystiskt vis kan vara indragen i skeendet. Han kallar till sig den unge forskaren Krauss (José Campos) som får undersöka saken. Denne fattar tycke för Laura men hon är mer intresserad av Ljuba (Ursula Davis), en tillfällig gäst på slottet som av en händelse råkade förolyckas utanför slottet precis efter att Krauss inlett sina efterforskningar.

Supercoolt även i dagsljus, vilket musiken antyder.

Udda Film återvänder till sitt favoritslott i Italien: Castello Piccolomini! Jajemen, vi spanar in ytterligare en film som skjutits på det coola slottet. Tydligen ska över 30 filmer har gjorts där så oddsen är ganska låga på att vi kommer se mer av det framöver. Av en händelse är (eller har varit) detta filmhistoriska slott till salu. Det är vid sådana tillfällen vi kunde önska att vår tröstlösa verksamhet här kunde inbringa några spänn så vi kunde flytta in i ett nytt passande högkvarter. Men men, har man inga läsare är man rätt långt ifrån att ens skrapa ihop till rabatterade wienerbröd på Lidl...

Ett kontor värdigt den distingerade Christopher Lee.

Det här är verkligen ingen våffla för TikTok-generationen eller hungriga gorehounds. Nej, den här rullens starka sida är stämningen. Mysig über-gotisk atmosfär skjuten i vackert svartvitt. Christopher Lee slipper löständerna i den här filmen men är fortfarande utrustad med sin naturliga pondus och lyfter filmen lite extra. För omväxlingens skull (och för att filmen är från tidigt 60-tal...) är det sparsmakat med sleaze men den homoerotiska stämningen mellan Laura och Ljuba glöder som en överhettad pizzaugn. Den arme Krauss får finna sig i att vara en slags viktoriansk friendzone. 😀

Se, han håller med.

Skräckelementen är också ganska sparsmakade men coola när de poppar upp. Det bjuds på häxerier, djävulsdyrkan och vi får även stifta bekantskap med en Quasimodo-liknande puckelrygg. Vampyrismen är oerhört perifer men smyger fram här och där.

BETYG: 3(+)/7 Klart sevärd för stämning, inte så mycket för skräck.

Vadan denna åverkan på det historiska dokumentet?

Oj, där har vi pusselbiten.

Är det någon slags kufisk luciaceremoni?

Mest arga ord på denna häxprocess så hon slipper Mario Bava-behandlingen i alla fall.

Tjejer som tycker om varandra.

Smaskens!

Kusligt!

"Bakom dig gubben. Där har vi min 'någon'."

En hajlande ängel?

Hm, påminner extremt mycket om en annan ikonisk skräckfilm som skulle ta världen med storm ett knappt decennium senare.

Är det fästingar? Usch!

Quasimodo är ute och rastar Zoltan.

Är det Dr Freundstein?

Men där är den ju!

"J'accuse!"

Häng i kryptan.

Är det lille Sven som är där inne? 🙂

Hade varit fulländat om de hade skuttat i lätt slowmotion, men så är de ju inte vampyrer...eller?

Lång trailer

Hela våfflan.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar