Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.
Bland de döda och döende krigarna på ett slagfält hittar Deathstalker (Daniel Bernhardt) en magisk amulett som visar sig komma med en förbannelse. Han försöker finna ett sätt att bli av med förbannelsen och upptäcker då att amuletten kan vara nyckeln till att stoppa ondskans makter från att kasta världen in i evigt mörker!
Det siamesiska gummimonstret.
Så var det då dags för denna "remake"* att landa på Udda Films nyfikna redaktion. De sarkastiska citattecknen indikerar som ni förstår att detta inte alls är en remake utan bara en ny tolkning av Deathstalker-konceptet. Något som många tycks ha svårt att förstå. Det verkar även som om internet är fullt av muppar som hyllar den fantastiska återgången till 80-talet som den här filmen bjussar på. Det visar bara vilka fjuniga idioter det är som går omkring och har åsikter. De som var med på 80-talet och de som undervisat sig själva genom att titta mycket på film från detta decennium märker blixtsnabbt att känslan är ganska långt ifrån nämnda årtionde.
Kermit från Helvetet.
Huga! Det låter som en riktigt olycksbådande inledning på denna recension... Filmen drar dock igång med gasen i botten då det första vi får se är hur ett huvud superblodigt skiljs från en kropp. 🙂 Monster slåss mot riddarliknande typer i en ödesdiger batalj som samtidigt direkt avslöjar att det kommer jobbas med budgetrestriktioner då mängden kombattanter är ganska liten. Det är här Deathstalker sedan dyker upp för att plundra de döda. M a o introduceras vår "hjälte" som ett asshole, vilket är högst lovande och i linje med originalkaraktären.
Kroppsspråket avslöjar direkt nivån.
Tyvärr ska vi då säga att det sedan snabbt kryper in en gigantisk glimt i ögat, inte bara i Deathstalkers utan i hela filmen. Aj aj aj... Visst, denna irriterande detalj fanns även i uppföljarna till originalet men här känns det käcka skådespeleriet som hämtat ur någon jävla Kevin Sorbo-bok. Ni vet TV-Hercules-nivå. Så jävla trist att Kostanski skulle ta den vägen. Det finns ju trots allt väldigt mycket mysig humor i andra detaljer, som t ex det överdrivna våldet eller framför allt de fantastiskt lökiga PRAKTISKA effekterna.
Det allseende ögat.
Steven Kostanski känner ni ju igen från det sköna Astron-6-kollektivet och filmer som The Void (2016) och Psycho Goreman (2020). Vi visste faktiskt inte att det var han som skulle regissera denna nytolkning så förväntningarna steg en smula samtidigt som vi vet att humorn utgör ett ständigt hot då den alltid dansar på en knivsegg. Men som sagt, monstren är fantastiska och hyllningarna till "The Evil Dead" många. Det slängs även in "Swamp Thing"-varelser och söta stop motion-skelett à la Ray Harryhausen.
"Dead by dawn! Dead by dawn!"
Något som definitivt dödar minsta lilla gnutta av 80-talskänsla är den totala bristen på T&A. Vilka PK-demoner är det som har förbannat denna våffla med detta grymma öde??? Den kvinnliga huvudkaraktären, spelad av Christina Orjalo, är en liten pojkflicka som levererar lika sopiga Hercules-aktiga repliker som Bernhardt. Det blir inte ens fråga om några bakgrundsbimbos på någon taverna. Även bristen på inoljade muskelmän är förfärande. Vart är vi på väg som samhälle när barbar-b-filmer måste vara PK?
Där är ju Nasse igen! Då kan inte Nalle Puh vara långt borta.
Trots den massiva kritiken vi nu hävt ur oss ska vi säga att det ändå är en rätt underhållade rulle. Den lever på intet sätt upp till originalet men kärleken till det praktiska effekthantverket glöder så pass att vi mjuknar rejält.
BETYG: 4(-)/7 Otroligt generöst betyg av oss då vi instinktivt redan börjat radera den pinsamma dialogen och bristen på T&A ur våra sinnen.
Yep, filmen är full av sköna monster. 💗
Der Golem?
Papa Marilyn Manson blir överförtjust över den hårda kroppsdelen som skjuter upp.
En cameo av Eddie från Powerslave-eran.
Tyvärr kids. Det här är de enda tuttar ni får se i filmen.
Swamp Thing-tramplingen föranleder ett klassiskt wilhelmskrik.
Om du någonsin bestämmer dig för att lämna träsket finns en lysande karriär som gitarrist där ute.
Gulligt.
Trailer. Ni som blir uppspelta av att se Slash producera och medverka musikaliskt kan glömma att få höra klassisk rock'n'roll. Crappig svulstig ny-metal är vad som bjuds. Varför kom ingen på att ringa till Manowar när det vankas barbaraktig rulle?🤔
Ett gäng college-töser blir speciellt utvalda för att delta i uttagningen till universitetets prestigefulla systraförening. De får veta att endast en av dem kommer ta sig in i föreningen men den riktiga frågan är om någon av dem kommer ta sig ut från den märkliga uttagningen..
Mer lättklätt innan tishorna åker på.
Tyckte ni er känna igen resumén eller rent av titeln? Nej, det är klart att ni inte gjorde för det är ju ingen som läser denna blogg. 😂 Hade ni gjort det hade ni kanske anmärkt på att vi redan recenserat denna rulle, men riktigt så enkelt är det inte. Det fanns tydligen en variant på denna våffla som bara är 39 minuter. Här har ni recensionen till den: Night of the Dead Soroity Babes (2024). Vi tyckte då att den mer fungerade som en setup än en faktiskt film och det visar sig då vara för att det faktiskt är så. M a o var förra varianten bara en pilot. Vi märker att samma scener t o m har spelats in igen fast de har "förbättrats". D v s de har blivit ett par plagg färre.
De nyblivna rumskamraterna kommer nog att trivas alldeles utmärkt tillsammans.
Så med en faktiskt HEL film och mera T&A borde ju betyget åka upp....eller? Tyvärr är det bara subtraktionen av kläder som är en uppgradering av filmen. Resten är bara mer av det usla. Lilla Angel Nichole Bradford, som också spelar den timida tjejen Blair, regisserar tillsammans med Steve Hermann, som också skrivit manus, och de gör ett vedervärdigt jobb! Vi har ju sett en del av ensemblen i andra rullar och vet att man kan plocka fram betydligt bättre prestationer ur dem. I det här fallet skulle det nog vara särdeles svårt då manuset är så hiskeligt dåligt och dialogen är utvecklingsstörd
Varför är Mel såhär exalterad?
Hela premissen med ett par pantertanter (Lynn Lowry & Ann Myrna) som styr systraföreningen via den fullkomligt odrägliga Roxie, som våldsamt överspelas av Mia Katz, är löjeväckande. Ingen ifrågasätter detta och ingen blir straffad för att kaxa upp sig mot Roxie. Märkligt nog gör de ändå oftast som hon säger trots att hon tappar all pondus i introduktionen. Häxmorden är också patetiska. Särskilt som de två pantertanterna envisas med att dra "skitroliga" oneliners hela tiden. Det visar sig också att det smått kontroversiella mordet i piloten har strukits i denna fullängdare. Det är förvisso skitsamma då tanternas pensio-oneliners ändå förstör allt det roliga.
BETYG: 1/7 Tänk att en film med lättklädda brudar som faller offer för kannibalhäxor kan vara så vedervärdigt dålig!
Aha! Kuddkrig!!! (Nu inte längre mestadels filmat från midjan upp)
Självklart måste det duschas.
Det är inte så jävla lätt som det ser ut att göra sallad.
Nä du gumman. Du är helt fel ute.
De andra töserna verkar ha bättre koll - på hur man äter banan.
Idag kommer vi med nyheter som är både Heaven and Hell.
Vi börjar med de dåliga och beklagar att Udo Kier har gått hädan, 81 år gammal. Hans långa karriär blandade högt och lågt men han var väldigt generös med att ställa upp i potentiellt tveksamma lågbudgetprojekt då han gärna ville hjälpa nya filmskapare blåsa igång sina karriärer. Vi kommer sakna den karismatiske mannen.
Vila i frid Udo.
För att pigga upp efter ovanstående bummer kan vi konstatera att vi är väldigt exalterade över att Neil Breen nu har släppt en trailer till sitt nya förmodade mästerverk "Dire Duplicity". Av den att döma har demonregissören skurit ner på det kopiösa användandet av Breen-screen. Även om vi älskar alla former av hans filmskapande är vi bubbligt förtjusta över att få se Breen ute i det fria igen. Ja, trailern lovar verkligen gott och vi njuter redan av det breenska känsloutbrottet som serveras.
Av erfarenhet vet vi dock tyvärr att vi kommer att få vänta plågsamt länge på att få se våfflan då The Breenius alltid ska ta en gigantisk festivalsväng med sina filmer innan de släpps till oss suktande fanatiker. Men men, den som väntar på något gott plågas oändligt tills tillfredställelse uppnås! Var det inte så talesättet var? Anywhooo, njut nu av trailern nedan.
De har visst en del budgetgitarrer pojkarna. Men den där Epiphonen i mitten har i alla fall schysta custom-Thelema-inlägg på greppbrädan.
Det kända rockbandet Foo Fighters ska spela in sin tionde platta och de vill att den ska bli något alldeles extra så deras manager (Jeff Garlin) hyser in dem i en villa i Encino. Det råkar vara samma kåk som det legendariska bandet Dream Widow använde för en inspelning som slutade i en dödlig tragedi. Det dröjer inte länge innan mystiska saker börjar hända...
Slayer går visst så dåligt att Kerry King får rådda åt Dave.
Udda Film-redaktionen greppar en stor kudde att tryggt gömma sig bakom då vi ger oss i kast med en skräckkomedi igen. Vi är dock nyfikna på vad Dave Grohl och hans glada vänner kokat ihop så skräckkomedi it is!
Produktplacering!!!
Som ni förstår är detta trams på högsta nivå men ändå förvånansvärt kul. Vi hade ingen aning om att Dave Grohl, som då skrivit bakgrundsstoryn till filmen, hade ett sådant intresse för skräckfilm. Hans kärlek till musik är dock vida dokumenterad så här har han då fått lov att kombinera dessa passioner. Han klarar sig väl hyfsat i huvudrollen medan bandmedlemmarnas insatser skiftar vilt i kvalité, men alla som sett ett band i en film vet ju att bandmedlemmarnas skådespelarinsatser spelar föga roll.
Nej det är inte en dähh-mån. Det är bara Lionel Ritchie som gör en cameo.
Det som är bra med att ha ett riktigt band i rollerna är att man slipper störa sig på hur pinsamt fel det ser ut när de spelar på sina instrument. Fast i en scen har en stuntgitarrist varit tvungen att kallas in. När Dave shreddar loss som en besatt *host host* är det i själva verket Steve Vai som spelar. Kul kuriosa är att Vai omnämndes som stuntgitarrist av Frank Zappa när han spelade på legendarens plattor. Kul kuriosa nummer två är att Vai spelade Djävulens gitarrist i filmen "Crossroads" så detta är något av en callback.
Kerry har tröttnat på att rådda.
Det är också förvånansvärt blodigt, vilket redan första scenen skvallrar om. Ja, det blir faktiskt en del gore:iga LOL-ögonblick i den här rullen. Inga droger eller sex dock. I alla fall ingen nakensex men en penetrering som heter duga blir det ändå... 😉
Dave har mardrömmar.
Eftersom det även sprinklas in en hel del referenser här och där började vadslagningen i Udda Film-soffan huruvida Grohl skulle bjucka på den klassiska Michael Jackson-huvudvändningen från "Thriller". Nu blev det väl ingen sådan men det var ändå inte långt borta.
BETYG: 4/7 Sköna dumheter om man gillar både skräck och musik.
"Choke on'em.." eller..?
Vad har den arma tvättbjörnen gjort?
En helt orealistisk scen där Dave shreddar loss (m h a Steve Vai).
Det orealistiska är självklart att bandkompisarna skulle imponeras av att lead-gitarristen* shreddar så.
Det ser faktiskt ut som de spelar exakt den låt vi hör!!!😵🤯
Rami Jaffee står för våfflans sex appeal.
Dave försöker pedagogiskt förklara sammanhanget mellan bandet och den nya låten. Det har absoluuut inget med Aleister Crowley at göra...
Pearl Jam-highfive.
En legendarisk filmregissör spelar musikproducent. Han har även varit med och skrivit titelspåret till filmen.
Jojomensan! 😀
Det är huvudsaken.
Ska det vara så ska det vara.
Vi visste inte att det var såhär Taylor Hawkins dog. 😪
När man aldrig får till det där perfekta riffet.
Peter Stormare? Är det du?
Det verkar som om boken med Aleister Crowleys besvärjelser delvis är skriven på fornnordiska.
Och den ser inte alls ut att vara illustrerad av ett barn.
Trailer
Lionel lackar.
Dave Grohls fejkade Dream Widow-hit.
*Ja ja. Chris Shiflett är egentligen bandets lead-gitarrist men för filmens skull är det Grohl som shreddar här.
I och med att vi tycks ha gått in i en ny moralskitnödig tidsålder tvår vi härmed våra händer gällande ansvar för innehållet i denna lysande kulturblogg. Vi kan helt enkelt inte ansvara för de missförstånd som kan tänkas uppstå när man inte förstår sarkasmer eller den humorform där man säger motsatsen till vad som är sant för komisk effekt. Allt är inte blodigt allvar, kära dumskallar.
#JeSuisMrCool #RIPSiewertÖholm
BEST OF UDDA FILM
Mot all förmodan ger vi en del filmer riktigt högt betyg. Här hittar du alla de pärlorna. Klicka på bilden för att komma till filmhimmelen!
OBS! Om din sökning aldrig ger ett skit kan felet vara att du inte söker från förstasidan. Ja, sökmotorn är i paritet med vissa filmer här... Klicka bara på Udda Film-loggan högst upp så kommer du till förstasidan. Gör sedan ett nytt sökningsförsök!
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
Inlägg
