Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.
Den pensionerade superspionen John Diman (Fabio Testi) kopplar av på ett lyxhotell på franska rivieran. När han ser en ung solande kvinnas diamant-piercing triggas minnen från hans spännande förflutna. Plötsligt verkar något skumt pågå i rummet bredvid hans. Är det ouppklarade affärer från hans forna karriär som gör sig påminda?
En giallo-uppercut resulterar i diamantspya.
Så var den då äntligen här, filmparet Cattet och Forzanis nya film och entusiasmens låga brann friskt här på Udda Film. Vad för märklig resa i postmodern kultfilm skulle de bjucka på den här gången?
Diamanter är en flickas bästa vän.
Som många av er (läs: den enda person som läser detta...) redan listat ut är det eurospy-genren man lagt mest fokus på här och mest påtaglig är väl hyllningen till fumetti-hjälten Diabolik. Influenserna är som vanligt många men Mario Bava verkar hela tiden dominera. Förutom Diabolik finns som vanligt även passningar till mördaren i Blood and Black Lace (1964) och det är även våldsammare än en klassisk eurospy-våffla.
Det allseende ögat.
Vi får som vanligt cineastporr med fantastiska bilder och den sköna ljuddesignen där knarrandet av läder nästan går till överdrift. Återigen finns ett smakfullt urval av musik från sköna gamla euro-våfflor med bl a Bruno Nicolai och Ennio Morricone bakom dirigentpinnen. Helt enkelt smaskens! Vad vi inte får är ett linjärt och lättföljt skeende. Men vem hade förväntat sig det? Vi kastas fram och tillbaka mellan flashbacks och nutid, men det är bara början. Snart inser vi att vi är fångade i en fantasivärld inuti Dimans huvud och gränserna mellan fantasi, verklighet och minnen är fullkomligt tillintetgjord. Det här är både coolt och frustrerande då man gärna vill känna sig i kontroll över skeendet men vi finner oss mest i en position där vi njuter av den cineastiska poesin och får en och annan Aha!-glimt av avslöjande händelser. Det känns som om det finns en meta-nivå här där det inte ens handlar om Diman utan om att förlora sig i filmens magiska värld.
BETYG: 4/7 Väldigt stiligt och stajligt som vanligt men det är tufft att försöka hänga med.
Trasiga kontaktlinser skaver som satan!
Är det dessa Stockholm Filmfestival refererade till som "ninjor"? Pfft! Vilka amatörer.
Gulp! Badass brud gör entré. Det kan komma att göra ont detta...
När Sara (Aimee Rolfsen) och Mike (Shawn Ray) går på kyrkloppis hittar de en gammal farfarsklocka som Sara genast dras till. Mike går motvilligt med på att köpa den och de kör sedan hem den. Vad de inte vet är att klockan är en portal till Helvetet och att det finns en speciell anledning till att Sara kände en sådan dragning till den.
Kan Herren verkligen hjälpa honom?
Vad som drog oss till den här lågbudgetfilmen var att Sushii Xhyvette Holder medverkade i den och då inte i den vanliga bekantskapskretsen. Fröken Holder bestämde sig visst för att anti-slumma lite. Med det sagt har dock även denna rulle en massa lågbudgetbrister och Holder har bara en liten typecastad roll med två repliker: "Jesus Christ!" och "Asshole!". 😁
Nej! Inte mot kramizar.
Det som främst gonar lågbudget är ett lamt manus med skitnödiga karaktärer. Ta bara parets grannar som praktexempel. Danford ville väl få in lite sleaze så grannparet sysslar med internetsex, vilket är oerhört krystat i sammanhanget. Det resulterar inte ens i någon nakenhet utan bara porriga outfits och en poledance-scen.
Schyst ändå av Sara att ta på sig den Velma-inspirerade outfiten.
Saulo Zayas kameraarbete är förvånansvärt bra men dess direkta motpol är ljudet som i vissa scener är hackigt och i andra låter det som om skådespelarna använder mygga med tillhörande fnas mot kläderna. Krydda detta med Tubi-textningen som inte är i synk mot slutet av filmen. Anslaget är också ganska lökigt med besatta personer som har CGI-brinnande ögon.
"Då måste vi ha den - omedelbums!"
Danford lyckas heller aldrig bygga upp någon övernaturlig spänning och "demoneriet" känns spretigt med allt från dessa CGI-besatta personer till töntiga demonklor som trevar fram bakom sängen. Regissören får helt enkelt förlita sig på några usla jump scares.
BETYG: 2/7 Zayas borde jobba med folk som har bättre manus.
De charmiga grannarna: Det sleaziga äcklet med sin bimboflickvän.
Akta er när klockan ser brunt!
CGI-gore. Fasansfullt!
Se där har vi ju lilla Sushii!
Hennes lilla rumpa börjar irritera bimboflickvännen.
Med all rätta stjäl Sushiis karaktär sleaze-töntens uppmärksamhet.
Två av tre är nöjda här. Räcker inte det?
Poledancing kanske kan skänka lite tröst?
Mer datasplatter.
Perfekt! Precis vad som behövs i ett hus med en helvetesklocka.
Kroppsstrumpa och datarök: Dääämåån!
Det är rätt tänkt. För visst kan väl lite gaffatejp stoppa klockan?
En tystlåten främling (Nicolas Cage) får punktering mitt ute i ingenstans och blir upplockad av en lokalbo. Däcklagningen kräver kontantbetalning vilket främlingen inte har så han erbjuds att jobba ihop betalningen genom att städa upp den nedgångna nöjesanläggningen Willy's Wonderland. Han accepterar men inser inte att de till synes livlösa robotfigurerna där inne bär på en ondskefull hemlighet.
När inte Chevy Chase var tillgänglig fick Nic jobbet.
Vi har sett en del Nic Cage-filmer på sistone här på Udda Film så vi tänkte att det kunde vara värt att recensera någon av dem. Så självklart ger vi oss då på en av de knasigare. Cage levererar verkligen i den här våfflan men det är han rätt ensam o
Nic skådespelar utan ord.
Det är coolt att Cage inte yttrar ett enda ord i hela filmen och vi gillar även konceptet att vi inte får många förklaringar till varför saker är som de är. Ett lysande exempel på detta är att främlingen ställt in alarm på sin klocka för regelbundna raster under nattens städningspass. Så varje gång alarmet piper slutar han tvärt med vad han håller på med och går till köket och tar en av sina många medhavda energidrycker. Han hittar där även ett gammalt flipperspel han maniskt spelar på varje rast. Som ni förstår blir det bara mer och mer bonkers när robotfigurerna vaknar till liv och vill ha ihjäl honom. Han hanterar dock situationen och fortsätter obrydd att städa som om ingenting har hänt och det spelar ingen roll hur kaotisk situationen än är. Ringer alarmet är det dags för energidryck och flipper!
Ful jävel, den där Willy.
Det är ju härlig underhållning att se Cage fajtas med mördarfigurer men tyvärr behövs ju lite kanonmat för att filmen inte abrupt ska ta slut så ett gäng ungdomar beger sig till nöjesanläggningen i syfte att bränna ner skiten då de vet vilken ondska som härjar där. Eftersom en oskyldig städare är där inne blir det käppar i hjulet på den planen och de hamnar förstås snabbt på insidan av lokalen. Då är det plötsligt inte lika kul längre för då ramlar filmen in i det gamla vanliga slakta-ungdomar-träsket och även de ska börja fajtas med figurerna. Vi får vartefter även en förklaring till varför dessa robotfigurer härjar och den känns som den kvittar.
Där är hela ensemblen. Men vänta nu... Han längst till höger ser bekant ut.🤔
Vi hade också önskat att det var mer gore när man nu prompt skulle introducera ett gäng offerlamm. Cage kunde även ha skippat den där improviserade flipperspelsdansen...
BETYG: 4(-)/7 Trots allt mycket underhållande att se Cage bete sig.
Vafalls?!
Inte om Nic får bestämma!
Vem behöver plåster när det finns gaffa?
En batalj som heter duga!
Där är han igen - bekantingen!
Omöjligt! Pojkarna agerar reflexmässigt.
Låter ju onekligen kul.
Varsågoda: Barn som lider. 🙂
Nej inte alls. Det är ju ändå en skräckfilm.
Nic Cage: Pinball wizard!
En bekant typ ägnar sig åt fluktning.
Jomen visst är det er favoritkrokodil: Jena!
"Här Drutten!"
När man tröttnat på decennier av dumma frågor.
Clash of the titans: Jena vs. Nic Cage! Hur fan ska det sluta???
Japp, ni vet vilken låt som börjar så.*
Trailer
Man ska ju inte jämföra Nic Cage med Godzilla och dennes episka kamp mot King Kong, men ändå...
Nic i envig mot Ozzy (ej Osbourne).
*Jamen självklart är det Lynyrd Skynyrds "Freebird".
I och med att vi tycks ha gått in i en ny moralskitnödig tidsålder tvår vi härmed våra händer gällande ansvar för innehållet i denna lysande kulturblogg. Vi kan helt enkelt inte ansvara för de missförstånd som kan tänkas uppstå när man inte förstår sarkasmer eller den humorform där man säger motsatsen till vad som är sant för komisk effekt. Allt är inte blodigt allvar, kära dumskallar.
#JeSuisMrCool #RIPSiewertÖholm
BEST OF UDDA FILM
Mot all förmodan ger vi en del filmer riktigt högt betyg. Här hittar du alla de pärlorna. Klicka på bilden för att komma till filmhimmelen!
OBS! Om din sökning aldrig ger ett skit kan felet vara att du inte söker från förstasidan. Ja, sökmotorn är i paritet med vissa filmer här... Klicka bara på Udda Film-loggan högst upp så kommer du till förstasidan. Gör sedan ett nytt sökningsförsök!