What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

fredag 31 januari 2020

BROKEBACK ZOMBIE (2007) USA, 44 minuter. Regi: J.D. Fugate.



Luderzombies

Trovärdig präst.

Även i en postapokalyptisk värld där hälften av mänskligheten har blivit zombier finns det ständiga behovet av sex. Ett par tjejer har sett till att dra nytta av situationen och öppnat en zombiebordell. Där kan man förlusta sig på de odöda. Det enda som skulle kunna stå i deras väg är en präst som vill utradera denna styggelse.

En zombiesexslav.

Ha ha! Ni som noterade vad vi avslutade förra recensionen* med (Nej, det var ingen som gjorde det...) hånskrattar oss nu när vi utsatt oss för denna smörja. Nog blev det ett genrebyte som önskat men knappast till det bättre. Nej, självklart är denna film 7023 gånger värre än de andra vi just recenserat men för bekvämlighetens skull petade vi in en filmtitt som klockade in precis under trekvart och var villiga att ta smällen gällande kvalitet.

Fast hon praktiserar säker sex med zombien. Trosorna på.

Detta är den lägsta form av amatörsplatter man kan tänka sig. Total avsaknad av talang beträffande filmskapande kryddat med "humor" och användandet av kompisar/familj som aktörer. De försöker inta någon slags självironisk attityd och "skoja" till det med redneck-humor men mest av allt bekräftar de bara fördomar. "Brokeback"-delen vågade de tydligen inte ta hela vägen heller då vi endast får se exempel på korpulent lesbianism, men tygla er era pervon! Det är inte mycket till naket här inte. Någon rumpa och ett par tuttar glimtar väl till.

Kanske inte världens bästa idé att filma i motljus när man vill visa vad det står på en banderoll.

Även om det kanske är den sämsta fajtingkoreografin i världshistorien och exceptionellt uselt på alla nivåer blir det inte speciellt kul någonstans. Typisk lokalrulle som de närmast sörjande tycker är det roligaste de sett.

BETYG: 1/7 Så kan det gå när Trump-kohorten ska göra skojig film.

Bra jobbat att inte få någon del av bilden rätt exponerad.

Filmens höjdpunkt!

Nej, det har inget med "aktrisen" i bild att göra utan helt och hållet med Misty Mundae-postrarna i bakgrunden.

Att döma av offrets ansiktsuttryck har zombien nått tallkottkörteln med sitt gnagande.

Zombien får en rejäl blod-facial från sidan - av offret han gnager på...ovanifrån.

Om Charlie's Angels skulle komma från Alabama.

De har inte riktigt fattat syftet med tvångsstänger.

En kåt tönt genererar alltid bra humor... 😐

Hon får massor med humor i nyllet.

Jättemycket..skoj...humor.

Men han är inte klar än.

Hans kusin ska också få ta del av skojseriet. 😴

En glimt bakom kulisserna. Riktigt proffsigt trots allt. Han har ju en extern mikrofon på sin lilla DV-kamera. Synd att han inte lärt sig gå ifrån automatinställningar bara.

*Jo, denna recension skrevs innan Kobe Bryants tragiska bortgång så vi hänvisar till slutmeningen i denna recension: Short Night of Glass Dolls (1971)



tisdag 28 januari 2020

Farväl Mamba


Vi pausar för ett ögonblick flödet av tramsiga recensioner för att sörja en av våra husgudar som gått en alldeles för tidig död till mötes. I förrgår, 26 januari, chockades vi av nyheten att basketlegenden Kobe Bryants helikopter hade kraschat och att han tillsammans med sin endast 13-åriga dotter Gianna och sju andra personer omkommit.

Trots att vi älskar film här på redaktionen finns det ingen känd person som skänkt oss så mycket glädje och underhållning, 20 år i rad, som Bryant. Det han presterade på basketplanen var allt från den vackrast koreograferade baletten till den intensivaste mordthrillern där han var den iskalle mördaren vi alla hejade på. Oscarn han fick i sin andra karriär efter basketen kunde han lika gärna fått för sitt mästerliga framträdande på planen.

Vi är djupt bedrövade och kan inte annat än att lyfta fram två gamla recensioner på filmer med vår fallne hjälte i huvudrollen. Kobe Bryant blev 41 år gammal.




















      Kobe Doin' Work (2009)                                                                    Kobe Bryant's Muse (2015)


Kobe firar mästerskapet 2009 med lilla Gianna som senare själv var på väg att bli ett basketfenomen.



lördag 25 januari 2020

SHORT NIGHT OF GLASS DOLLS (1971) Italien/Västtyskland/Jugoslavien/Tjeckoslovakien, 97 minuter. Regi: Aldo Lado.



Short night of the living dead

Sköna Prag.

Den amerikanske journalisten Gregory Moore (Jean Sorel) hittas död i en park i Prag. Det visar sig dock att Gregory inte är helt död då hans hjärna går på högvarv i den livlösa kroppen. Under tiden hans kropp förbereds för obduktion försöker han desperat komma ihåg vad han råkat ut för. I hans återblickar nystas historian, som startade med hans unga flickväns (Barbara Bach) försvinnande, upp.

Dohhh-ggie!

Vi gjorde ytterligare ett försök med en semi-giallo men den senaste raden filmer* börjar påminna oss om våra ungdomsdagar när vi såg en del sega italienska mordmysterier som totalt fick oss att tappa lusten att utforska den fantastiska giallo-genren. Tur att vi inte avskräcktes helt. Jo tyvärr, även den här klassikern tycker vi är riktigt seg. Att detta också** är en film med Jean Sorel som en huvudkaraktär har dock inget med trenden här på Udda Film att göra då pretty boy gör ett schyst jobb även här.

Vad har filuren hittat för nåt skoj?

Precis som de andra lite tråkiga rullarna vi just sett har den här våfflan en del positiva element. Exteriörerna i Prag och Ljubljana är fantastiska och Lado sparkar lite allegoriskt på makteliten. Slutet är föredömligt anti-hollywoodskt och det uppskattar vi ju alltid. Tyvärr är dock uppnystandet av mysteriet riktigt långtråkigt och inte ens Ennio Morricones soundtrack sticker ut. Nej, vi får nog byta genre här på Udda Film nu. Vore schyst med en riktigt bra film för en gångs skull.

BETYG: 3(-)/7 Vackert och i öststatsmiljö för ovanlighetens skull men långtråkigt.

Skate or die!

Doktorn ser lite väl skärrad ut med tanke på en person med läkarlicens. 🙀

Ja, typ.

Ingrid Thulin med sina cancersjaletter.

Romantik på den gamla judiska kyrkogården.

Barbara Bach lattjar.

Farbror shreddar på sin dödskallecittra.

Chillin' bokstavligt talat.

Ja ja. Bara för att ni är så unga och vackra.

Where do I sign up?

Deras förhållande verkar bygga på värme och respekt.

Brutal tomat-gore!

Tomatens förtvivlade reaktion. 😭

Hjärtlösa vegetariansvin! 😢

Klubb 99 tycks ha besökt Roy Anderssons sminkloge.

Barbara gör en cover på "Rabid"-postern.

Mmmm, inlagda fötter! 😋

Så är det. Das Kapital har talat.

En pensionärsorgie. Kan det vara nåt?

Är man med i en sekt får man lov att ha på sig skojiga....glasögon.

Trailer




onsdag 22 januari 2020

EL OJO DEL HURACÁN (1971) Italien/Spanien, 100 minuter. Regi: José María Forqué.



Alla älskar Ruth, eller?

Lite stajlig art nouveau - eller jugend som vi säger här - i titelsekvensen.

Ruth (Analía Gadé) och Michel (Tony Kendall) separerar när den förre tröttnar på honom och genast sveper Paul (Jean Sorel) in och tar Michels plats. Michel hoppas ändå att Ruth ska komma tillbaka till honom och han håller sig vänskaplig med det nya paret. Snart börjar dock märkliga saker inträffa. Olyckor som kunde slutat riktigt illa verkar nästan vara arrangerade. Men vem vill egentligen döda vem?

Snygg ultra-giallo-övergång till själva filmen.

Vi hoppades få avnjuta en skön gammal giallo igen men inte heller denna gång är detta en film vi skulle klassa i den genren. Rullen börjar väldigt lovande med en väldigt fin titelsekvens i bästa jugendstil men sedan kastas vi in i en passionerad romans. Om än väldigt fint skjuten med fina miljöer och sköna kameravinklar. Fröna att något inte står rätt till planteras tidigt men det tar ändå väldigt lång tid innan saker börjar hända på allvar.

Titta! Där ligger Bernard och slappar.

Trots en del schysta vändningar fram och tillbaka blir vi ändå smått uttråkade då vi ville ha mer än detta romantiska thrillerdrama. Lite synd då det trots allt inte var det sedvanligt korkade upplägget. Det var också förvånansvärt lite naket i filmen, trots en sådan passionerad romans (och det uppenbara faktumet att filmen sneglar åt giallo-hållet). Många "smakfulla" vinklar istället med växter och gardiner som skymmer vitala delar av kvinnoanatomin. Det saknades även cool musik även om soundtracket inte är dåligt är det ganska anonymt.

BETYG: 3(-)/7 Tyvärr. Ganska välgjord och snygg film men den tråkar ut i längden.

Hon är topless...

När du vill ta ett bad men det som vanligt är upptaget. Ja, hon är fortfarande topless.

Paul dricker plåt-heiniken ur mugg. Men det är jävligt snygga muggar.

Damen i hattbutiken reagerar lite märkligt när hon träffar Ruth.

Nattklubb med giallo-belysning.

"Här Bernard. Ta en sup för fan."

Filmens i särklass brutalaste scen.

Paul har märkliga nöjen. Vadå, är vi dömande? Att trakassera en svan med mask på sig är väl ändå inte helt friskt?

Det är...nåt i vägen...för kameran.

Schyst slits på den outfiten.

Giallo var aldrig riktigt PK. Idag är vi mer rädda om våra utdöende koraller.

HBTQ-#metoo.

Trailer som motsäger vår recension beträffande nakenheten. Kan dock vara så att de slängt in precis all nakenhet som finns i denna trailer. 😏