What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

tisdag 31 december 2019

AUTOMATION (2019) USA, 92 minuter. Regi: Garo Setian.



Känslor är för fjollor...och robotar

De kommer att ta över. Rohhhh-botar.

Jenny (Elissa Dowling) frilansar på ett företag där man precis beslutat att säga upp 90% av arbetsstyrkan då ett test med robotarbetskraft slagit mycket väl ut. Prototyproboten Auto (Jeff J. Knight/Jim Tasker) har en förmåga att snabbt lära sig om mänskligt beteende och fattar tycke för Jenny som behandlar honom väl, till skillnad från de flesta andra på företaget. Det visar sig dock att även Autos framtid är hotad och det tillsammans med missnöjda arbetares behandling av Auto triggar något som borde vara raderat i hans minne. Något dödligt.

Hon är assholet som vill sparka 90% av arbetstagarna. Han är den empatiske affärspartnern med ett tungt samvete. Självklart är han den helt orealistiska karaktären!

Vi firar in det nya året med att ta en titt in i framtiden (See what we did there? 😉). Som de robotentusiaster vi är här på Udda Film tog vi oss med spänning an denna lågbudgetvåffla som hade tydliga tecken (eller varningsflaggor om man så vill) på att vara vad de på andra sidan pölen kallar ett passion project. Det är som ni förstås redan räknat ut regissörens skötebarn detta och han står även för manus och klippning. Det märks snabbt att detta är ett amatörverk då atmosfären formligen skriker studentfilm. Skådisarna är inte svinduktiga precis men inte heller bland de sämsta vi sett. Nej, långt därifrån. Däremot är regin usel, vilket kanske inte är konstigt när Setian bara hade gjort ett par kortfilmer innan denna. Han verkar dock främst profilera sig som klippare och då är det mer anmärkningsvärt att även klippningen är rätt kass med sin superstela rytm.

Urk! Någon sitter och redigerar med det bugginfesterade Adobe Premiere.

Manuset däremot är faktiskt riktigt finurligt och bra. Dialogen må vara stel men storyn är faktiskt riktigt gripande och även om vi inte skulle ha en robotfetisch här på redaktionen hade vi nog ändå snabbt fattat tycke för denne älskvärda karaktär. Det sprinklas även in en del samhällskommentarer med nedläggningsgrejen och det finns ett PTSD-spår som är lite skoj också. -SPOILER ALERT- Tanken är nog att man ska tänka om när Auto plötsligt löper amok och blir ett dödligt hot men vi är helt på robotens sida, missförstådd som han är. Slutet har en underbar liten twist som inte lämnar ett öga torrt.

Auto är lite sådär mysknubbig.

Effekterna är rätt hyfsade och vi har absolut inget emot Autos plast/skumgummi-look. Han ser lite ut som en lågbudget-Robocop och det märks att mycket av inspirationen hämtats just därifrån. Eftersom handligen utspelar sig i framtiden har man maskat in en del CGI-skylines och billiga lasereffekter. Just dessa effekter, tillsammans med greenscreens och den allmänna ljussättningen är faktiskt mycket bättre än t ex regin.

BETYG: 4/7 Trots en del amatöruselhet har filmen ändå en del älskvärda element och poängen från oss är för en gångs skull inte för kalkonmässighet.

Ajdå. Grav PTSD-flashback. Var är Neil Breen när man behöver honom?

Inte nog med att hon får sitta med Premiere. Arbetsgivaren har en jävla 4:3-skärm - i framtiden!!!

Håller tycke på att uppstå? (Retorisk fråga.)

Det kan vara här Auto faller pladask. Vem kan motstå att bli kär i en person som har en kråka tatuerad i nacken?

Auto har inbyggd vibrator = winning!

Tyvärr råkar Auto ut för mobbare.

Vad skulle Cool Cat säga? 😿

Det verkar som om det inte bara är Udda Film-redaktionen som har en robotfetisch.

Mobbning och #metoo. Oh the humanity!

Som om inte Auto vore älskvärd nog. Han är även en fluktare.

Jaså, ni trodde inte hon var en ond företagare? Vi presenterar bevis 1A: Hon använder Mac med den extremt fula skrivbordsbakgrunden.

Det verkar som talibanerna uppgraderat.

När man sätter julglöggen i halsen.

Någon har tappat sin realistiska ryggkliare/runknäve.

LOL. När man är så kåt på att slänga in en "The Shining"-referens att man glömmer hur tydligt det blir att dörren är gjord av skumgummi.

Tänk att det alltid ska vara nån statistjävel som ska spela över i bakgrunden.

Lite lökig CGI blir det, men lugn. Det är inte blod på trappräcket utan julgirlanger.

Batterinivån må vara låg men DMT-nivån är skyhög.

Betydligt bättre blixtar än i 1313: Bermuda Triangle (2012).

NEJ! Är filmen slut? 😪

Trailer

GOTT NYTT ÅR och var hälsade robotar som ska bli våra nya härskare!



lördag 28 december 2019

1313: BERMUDA TRIANGLE (2012) USA, 74 minuter. Regi: David DeCoteau.



Hey! Hello?

Unga män som letar efter folk i tomma lyxhus är receptet för en blockbuster.

Sean (Stefan Gatt) är en skrupelfri skattjägare som avlönar unga män för att utföra diverse expertsysslor åt honom i och med skattletandet. Just nu är det ett störtat flygplan i Karibien som är hans mål och Sean är inte den som lägger alltför mycket vikt vid gamla legender som exempelvis den om Bermudatriangeln...

Adobe Premiere från 2003 har alla specialeffekter du behöver!

Döm vår förvåning när vi upptäckte att detta inte var en intelligent övernaturlig thriller utan istället en homoerotisk kalkon...*Lång tystnad* BWAAHH HAA HAA HAAA! Nej, omslaget talar sitt tydliga språk. De egentliga frågorna vi hade var snarare: Hur gay är filmen och hur usel? Innan kränktheten tar stryptag på er vill vi klargöra att vi inte sätter något samband mellan en film med homotema och uselhet. Nej, vår frågeställning är direkt relaterad till omslagets utseende. Svaret? MYCKET gay och OTROLIGT usel!

Jo, denna bild är viktig för filmens berättelse.

Det hinner knappt gå en sekund av filmen innan man förstår nivån av uselhet. Vi presenteras vyer som ser ut att komma direkt från någons amatörreseblogg, kompletta med sneda horisonter men med inte helt motiverad dramatisk musik. Kort därefter följer filmens huvudtema: Frosseriet i och fluktandet på vältränade unga lättklädda män utan nämnvärd skådespelartalang. Det är något initialt asroligt med denna jämlikhet när bimboys struttar omkring som onaniobjekt åt bögar och kvinnor. Eftersom scenerna dock är väldigt utdragna blir det förstås långtråkigt och utspejsat i våra huvuden då vi inte har någon fallenhet för kvidande muskulösa kalsongmän.

En kille i ett maskulint linne.

För att lura in även heterosexuella snubbar som gillar kultfilm har man slängt in Michelle Bauer i en rätt meningslös roll och självklart tar hon inte av sig kläderna. Vadå "Hon är ju för fan 103 år gammal!"? Här på Udda Film dömer vi inte. Alla ska ha rätt att klä av sig på film. Bauers skådespeleri är dock i paritet med resten av filmen så DeCoteau är verkligen en utomordentligt dålig regissör som lyckas sänka hennes redan inte alltför höga nivå. Ja ja, vilken news flash va? Särskilt med en regissör som slänger in specialeffekter som kommer direkt från Adobe Premieres inbyggda effektbibliotek från början av 2000-talet...

BETYG: 4(-)/7 Bland det sämsta vi sett men vi skrattade faktiskt högt flera gånger så det blir många kalkonpoäng för det.

Hallå där själv. Vem är du då?

Jaha, OK.

"Ånej. Sitter...fast."

"Kan inte...komma loss. NNhhhggghhh..."

"Trots att jag stått här i flera minuter och kämpat kommer jag inte loss..."

Tydligen ligger Venice Beach i "Karibien" och där kommer boardwalkens mest ikoniska karaktär: Den rollerblade-åkande gitarristen Harry Perry.

Han verkar dock inte vilja ställa upp på DeCoteaus skakiga gerillafilmande.

Sean har hittat det perfekta vapnet att slå nån i huvudet med. Nej, vi skämtar inte!

Dags igen. Reg-skylten säger faktiskt det mesta.

Tjena Josh!

Ack o ve! Nu är det arme Josh tur att kämpa förgäves i flera minuter med de fördömda repen!

LO-HO-HO-HO-LOL! När man har en uppknäppt hawaii-skjorta på sig är det SJÄLVKLART att man drar den över huvudet när man tar av sig den. 😂

Ett ypperligt tillfälle att puta med röven när man ska kalsongbada i poolen. 😘

Pojkarna tar givetvis tillfället i akt att lekfullt skvätta lite vatten på varandra. #FrolickingBoys

"Jag vill att du använder händerna när du talar Michelle. Det blir mer övertygande då. Okej? Bra. Action!"

I Malibu låser man aldrig lyxvillan. Nej, faktum är att man inte ens stänger dörren.

Sean duschar sin muskelkropp lääänge. Som den miljövän han är använder han varken tvål eller schampo.

Världens trovärdigaste sammanstötning.

Hoppsan! Cred till DeCoteau som skriver in en chickism* i dialogen. (Förmodligen utan att ha en susning om det...)

Bara två killar som umgås i köket.

Det är nåt som inte stämmer med Clay Ocean-Guy.

Ja hallå ja.

Inte igen! 😩

Ha ha YES! Adobe-specialeffekterna är med i denna trailer. Skitbra sälj där Mr. DeCoteau! 😅

*En chickism är en fras myntad av Los Angeles Lakers legendariska kommentator Chick Hearn. Han ligger bakom välkända uttryck som: "Slam dunk", "Give and go" och "No-look pass" för att nämna ett fåtal.

Chick Hearn har en egen staty utanför multiarenan Staples Center i Los Angeles. Är man legend så är man.

Chick i färd med sitt älskade värv. Undra förresten om han ler ner från sin Himmel när han ser att han är omnämnd i samma anda som denna film...😑