LA NOCHE DEL KU KLUX KLAN (1980) Mexiko, 92 minuter. Regi: Rubén Galindo.

Tre amigos vs Ku Klux Klan

En hel armé väntar vid gränsen. Hade de varit skrivkunniga i ICE hade de antecknat för fullt.

Några unga män lyckas ta sig från Mexiko över gränsen till USA, trots att flera andra går under i en attack från Ku Klux Klan. De försöker sedan hanka sig fram som illegala arbetare men möter mycket agg från andra mexikaner som lyckats bli amerikanska medborgare. Klanen gör dock ingen skillnad på legala och illegala mexikaner utan attackerar hänsynslöst dem allihop.

Avkoppling efter jobbet. De verkar ta det här med klanen ganska lättsamt ändå.

En mexploitation-film med Ku Klux Klan lät ju som en smaskig anrättning för oss på Udda Film och dessutom dök ju även den infernaliska våldtäktsmannen* Noé Murayama upp i en biroll.

Ja, vad fan gör den infernaliske våldtäktsmannen här???

Det börjar ju bra när klanen dyker upp och agerar summarisk gränspolis i sina billiga lakan. Ja, detta är självklart en riktig lågbudgetvåffla så klanens dräkter är väl kanske inte helt autentiska, så istället för det klassiska rödvita emblemet på bröstet har denna Galne Gunnar-klan svarta plustecken på sina lakan. 😁

Ett högtidligt telefonsamtal till Fernández...

Det känns lite som att man drar i handbromsen efter klanens attack och filmen segar direkt ner sig när våra vänner försöker etablera sig på en plantage. Man slänger även in ett musikalnummer, för visst älskar mexikaner att plocka fram instrumenten efter en lång hård dag på bomullsplantagen och sjunga muntra visor om att Ku Klux Klan kommer? Till vår stora glädje - SPOILER ALERT - kommer faktiskt klanen och spränger hela jävla stugan, som mexikanerna bor i och framför allt musicerar i, i luften! 🤣

...övergår i entusiastiskt heilande (med vita handskar därtill!).

Vi börjar se ett mönster. Detta är en ganska tråkig film som endast skiner upp när klanen dyker upp. Tyvärr gör de ju det ganska långt ifrån tillräckligt. Istället blir det romanser med komplikationer, sura legala mexare och en knarkhärva i periferin. Detta kryddat med långa musiknummer. Ja alltså, inte rena rama musikalen som den ovan beskrivna utan istället handlar det om att man dröjer sig kvar vid mexiko-bandet som spelar på den lokala baren eller gospelkören som sjunger på en begravning. Kanske inte direkt vad man vill se och höra i en film om Ku Klux Klan. Innan ni knyter näven i fickan och funderar på hur ni kan cancel:a oss för vår "kärlek" till Ku Klux Klan kanske ni behöver stanna upp, ta ett andetag och ponera att vi möjligtvis kan se det komiska i dessa maskerade nidingar och i själva verket inte alls dela deras värderingar. Entiendes? Bueno!

Det gör du verkligen Juventino...

I denna märkliga mexikanska version av USA talar alla spanska, förutom klanen som har mystisk brytning och vräker ur sig skojiga fraser som "Take it easy, guy". 🙂 Ja som ni märker plockar de poäng efter poäng. Att de dessutom har vita handskar som Musse Pigg eller museiintendenter gör ju saken bara ännu bättre.

BETYG: 2(+)/7 Tyvärr en besvikelse (igen) då klanen inte har den centrala roll filmtiteln antyder utan istället är våldsamma knasbollar som dyker upp någon gång ibland.

...i din fantastiska The Who-tisha från USA-turnén 1976!

¡Escuchar! Den här orkestern behövde tydligen en hel del speltid i filmen.

Casanova här behöver ingen jävla lägereld för att sjunga sina smäktande gitarrvisor.

Plötsligt är de i en dansk nöjespark!

Där har de gokart med en liten blå dimma på banan.

OK, "guy"... 😁

Klanen går apskit och trashar bilen som...

...Juvenito och hans flickvän befinner sig i. Fast man kan ju fråga sig om Juvenito inte bara lejt dem för att få flickvännen i denna önskvärda position. 😏

Hm, kanske är de inte Ku Klux Klan utan i själva verket Teutoniska riddare?

Men vilket pervo! Leka "hitta femöringen" på en kamrat som precis blivit skjuten. Hur lågt kan man sjunka?

Stackars tjej. Dumpad och lämnad i en liten blå dimma.

Visst fan, de är ju rårasiter ja!

Tyvärr inget videoklipp denna gång.

*Vi syftar givetvis på Murayamas karaktär i El Violador Infernal (1988) och inget annat. Oss veterligen har skådespelaren inte våldtagit någon. 😇

THE LEGEND OF CRICK FOOT (2024) USA, 72 minuter. Regi: Bone Jawnson.

Crapumentary

Mel Heflin ser drömsk ut när hon gör ekivoka charader.

Det ryktas att en kryptid som älskar hotdogs har synts till i lilla Hatfield, Pennsylvania. Filmaren Bone Jawnson, som växte upp i området, bestämmer sig för att ta reda på mer i denna dokumentär.

Det är inte sällan det dyker upp nån nörd med videosamling i 0-budgetfilmer.

Tänk vilka latrintunnlar vi måste kräla genom här på Udda Film för att tillgodose våra fixa idéer. Vår oheliga mission att plöja igenom alla Jessa Flux filmer leder oss alltsom oftast ner i ett svavelosande träsk. Precis som den har gjort i detta fall då vi tvingat oss igenom en "komisk" mockumentär.

Barn med cool tröja!

Så i Jawnsons huvud är detta en genial idé. Han kan komma undan med värsta crap-hemvideoklippen då detta ska föreställa en dokumentär och allt han behöver göra är att koka ihop en ramhistoria, filma sig själv talande till kameran, kanske filma några stycken familjemedlemmar och polare samt slutligen kontakta några underground-aktriser som får filma sig själva och förmodligen improvisera ihop ett kort klipp. Just det. M a o innebär detta att Jessa Flux medverkan är ett sådant kort klipp där hon låtsas vara någon slags Crick Foot-fetischist.

Hm, är Godzilla ett smygtema i filmen?

Där här blir naturligtvis lika pisstråkigt som man kan tro. Vi har sett en version som är 72 minuter lång med tydligen ska det finnas en som är 83 minuter. Trots att vi slapp dessa elva extra minuter kändes dyngan evigt lång. Det hjälper inte att "humorn" är relativt nedtonad den bidrar ändå till att göra upplevelsen ännu sämre. Löjligast är väl Dr. Jord Dehoff (Jason Alan Cook) som av okänd anledning låter ganska snarlik Apu från The Simpsons.

BETYG: 1/7 0-budget-mockumentär är ungefär lika spännande som en YouTube-video om tillverkning av tegelstenar.

Jessa Flux har gått ner oroväckande mycket sen den här rullen och detta kan vara en profetisk illustration av hur mycket brösten försvinner vid för mycket bantande.

Misstänksam tvättbjörn.

Barn med cool tisha i det vilda.

Trailer som inte ens utnyttjar det största affischnamnet... 🥴

Hela dyngan.

CRIES OF ECSTASY, BLOWS OF DEATH (1973) USA, 50 minuter. Regi: Antony Weber.

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

BACKWOOD MADNESS (2025) Finland, 94 minuter. Regi: Ari Savonen.

Finnarna trollar

Inget att vara rädd för. Bara ett troll.

Människor och naturväsen levde under en långt tid i harmoni men människans girighet förstörde vartefter denna balans. Under finska fortsättningskriget tas saker till sin spets när skogsväsena går i krig med människorna. Illdåd begås på båda sidor och resulterar bl a i att ett halvblod (Toni Kandelin) föds. Kan han vara nyckeln till att balansen återställs?

Den finske hårdrockaren är först misstänksam men lugnar sig.

Vi slängde aningslöst på denna rulle här på Udda Film och med den (felaktiga)* titeln trodde vi att vi skulle få ta del av någon slags 0-budget-gore-fest. På sätt och vis hade vi rätt, men inte alls som vi hade väntat oss. 

I finska fortsättningskriget hade ordentliga uniformer tagit slut.

Budgeten tycks vara ganska minimal, vilket blir tydligt med kostymeringen. I krigsscenerna från 40-talet tycks de finska soldaterna ha på sig vad som helst som kan påminna om uniformer och hjälmar och vi har många suspekta frisyrer med framför allt långt hår till precisionsrakade skallar.

Snygg detalj med rök som kommer ur skotthålet. 🙂

Gore är det rätt gott om och den är rätt adekvat sånär som på en del mysko tarmar, men det är ju i alla fall praktiska effekter vilket ska ha en eloge. Ännu mer krut har lagts på väsenas utseende. Troll kommer tydligen i olika skepnader men de är oftast täckta med smuts och mossa. Vi bjuds på en hel del coola varianter. Ibland anar man papier machén under mossan och i vissa fall ser det verkligen ut som nergeggad plastfolie till hy. Vi lyfter ändå på hatten för dessa skapelser. Tydligen rymmer naturen inte bara troll utan även vattengoblins och dessa är mindre människolika. Tyvärr förstördes illusionen lite av en av dem som hade plastslangar i huvudet. Det ska väl vara någon slags kommentar om människans påverka på naturen, då vi vid något tillfälle får veta att man refererar till dem som "skräpgoblins".

Vad få vet är att troll deltog i finska fortsättningskriget.

Som ni förstår har vi alltså en form av folkskräckfilm här och det tyckte vi initialt var rätt coolt och vi ville verkligen att detta skulle bli en trevlig upplevelse. Tyvärr då, så var det inte bara budgethinder som drog ner produktionsvärdet utan framför allt storyn. En sagolik (no pun intended!) röra minsann. Vi hoppar fram och tillbaka mellan olika tidsepoker och träffar karaktärer vilka vi frågar oss vem av dessa som ska bära historien. Människor som dessutom liknar varandra. Vi får inget att greppa till om och förlorar efterhand intresset för vad som händer med vem. Vad som mer förstör trollstämningen är när dessa brukar mänskliga vapen.

Äsch, nu har trollen kollat på "Cannibal Holocaust" igen.

-SPOILER ALERT- Våldtäktsresultatet och tillika halvblodet som ska återställa balansen mellan människor och troll är till en början inte supernöjd med att vara annorlunda. Vartefter tycks han acceptera ett trolliv i skogen dock med förhoppningen om att ett "chefstroll" ska kunna göra honom till en riktig människa. Det blir tvärtom istället och han blir ett megatroll! 😄 Han möter så Oksa (Sami Huhtala) som är the final battle-trollet och dräper honom. Öhh...är "balansen" återställd då???

BETYG: 2(+)/7 Tänk om man hade skrivit ihop en bra historia till denna trollvärld. Det hade varit så coolt. Istället för en unik lågbudgetfilm med coola väsen blir detta en tråkig röra med bortpissad potential.

Foxy finntroll.

Rape-troll!

Troll-rape...

Välkommen till Frog Town...eller är det Nilbog?

Dammsugar-goblin stiger upp ur träsket.

Håll inte på med motorsågar när ni druckit Kosken grabbar!

Fulci godkänner dessa goblins!

Coola, trots allt.

Ängslig mumie.

Är han på väg att bli troll-mat?

Bukkake-goblin.

Trailer

*"Backwoods" skulle vara korrekt i sammanhanget då finnarna definitivt inte syftar på något rökbart...