Udda film

söndag 6 september 2026

POSSESSED (2000) Kanada/USA, 110 minuter. Regi: Steven E. de Souza.

Sann ondska är överspel

Serietidningar: En port till Helvetet!

Lille Robbie (Jonathan Malen) läser skräckserier och håller på med ouija-bräden, ivrigt påhejad av sin moster (Piper Laurie). Efter en tid börjar han uppvisa aggressivt beteende och märkliga fenomen börjar uppträda i hans närhet. Efter flera misslyckade försök att få ordning på ungen kallas fader Bowden (Timothy Dalton) in.

Fader Dalton är skitlack på de rasistiska KD-röstarna.

Av någon anledning kände man att man behövde filmatisera den "sanna historien" bakom skeendena som inspirerade Billy Friedkins utmärkta "The Exorcist". Sådan hybris lockar ju självklart era cinemasochister på Udda Film!

Moster har alltid en massa kul spex för sig.

Till att börja med ska väl nämnas att detta dessutom är en TV-film, vilket verkligen syns. Det är dock en Showtime-våffla så vi får åtminstone njuta av ungens "Fuck your fucking God!" och dylika repliker. Det som gör att det skriker TV-film är framför allt det banala manuset och den usla regin. En regi som resulterar i en del överspel, dels från Dalton men främst från unge Malen som är riktigt kass. Manuset är fullt av idiotiska klichéer och märkliga händelseutvecklingar. -SPOILER ALERT- Särskilt filmens upplösning kryllar av dem. Det är rätt komiskt att de munkar som assisterar vid slutexorcismen knockas av den våldsamma reaktionen vid utdrivningen och sedan fullkomligt ignoreras när ceremonin är över. En normal reaktion vore ju att kolla om de lever typ. Det är tacken för att de lånade ut sitt kloster till ceremonin. 😂 Vidare beslutas det att rummet där exorcismen ägde rum av någon anledning skall förseglas för alltid. Vad gör munkarna då? Jo de snickrar ihop ett stort bondage-kryss av trä, perfekt anpassat till dörrens storlek, och hamrar fast det PÅ dörren... Följaktligen har man alltså en dörr med ett stort träkryss på - som fortfarande går att öppna. 😆

Mamma är inte glad på Moster.

Själva de demoniska upptågen tillför en hel del oavsiktlig humor och vi ska erkänna att vi såg några stillbilder från våfflan innan vi kollade på den och trodde ärligt (för en kort stund) att det var en komedi. Är det något som vi på Udda Film-redaktionen kan tycka är lite kusligt är det just övernaturliga fenomen men dessa lyckades man i den här rullen istället att förvandla till komedi. Det gör oss förvisso inte så mycket då filmen skulle ha varit rätt outhärdlig utan dessa små ögonblick. Och snälla dra inte antisemitkortet nu, men vi tyckte det var rätt kul att den besatte pojken skulle spelas av en grabb som ser så uppenbart judisk ut. 🙂 Och pretty please, det är inget fel med att se judisk ut men det är liksom fel religion i detta sammanhang.

BETYG: 2(+)/7 Överflödig TV-exorcism med medföljande uselhet. Dock plus för oavsiktlig komedi.

Ånej! Hans smutsiga hemlighet!!! 😫

Jaså, det är det det är? (Avdelning "Hur många 'det' kan man få in i en mening?")

Det känns tryggt.

Oj! En buktalardocka med dålig hy. Så ondskefullt!

Men va fan? Han är ju protestantisk präst!😮

"Alltså, det var en poltergeist som dök upp och...jo jag lovar!!!"

Blodshämnd.

Här har ungen av okänd anledning kladdat det lokala universitetsbasketlagets logga med chokladsås på bålen.

Som sagt.

"Nej Timothy, du måste vara MER entusiastisk. Är du med med? Okej - ACTION!"

"Bra BRA! Just så."

Hundmaskot och cheerleaders är förfärade.

Klart obscen maskot.

Jonathan Malen försöker sig på en s k Kubrick-stare.

LOL! Håll i hatten. Här är det blasfemi på gång. 😃

Jaha, nu har ungfan hittat syltburken också...

Såja, visa vördnad för Chricka Plummer.

Visst ja! Han var ju sängvätare ja... 😅

Imponerande, eller hur? 😁

Skräckinjagande när prällen blir attackerad av ett Märklin-tåg.

Och därför ändrades ljussättningen till kuslig och kameran antog en dutch angle!

Nämen!

Superläskiga Basil Fawlty-imitationer! (Don't mention the war!😬)

Varenda småpojke börjar hacka tänder vid åsynen av detta!

EXAKT vad varenda småpojke frågar sig.

Klart att en SS-representant dyker upp när det är ockulta saker på G.

Aj AJ! Akta munken för helvete!!!

"Vi monterar det här bondage-krysset på dörren så vågar ingen (förutom tyskar och österrikare) att gå in."

Hela rullen.

fredag 4 september 2026

BLOOD SABBATH (1972) USA, 82 minuter. Regi: Brianne Murphy.

Ilsa: Queen of Witches

Pigg, glad och utvilad efter en sväng i Vietnam.

David (Anthony Geary) är en vietnamveteran som tagit sin tillflykt till Mexiko där han luffar omkring på landsbygden. Efter att ha blivit sexuellt trakasserad av ett gäng hippies snubblar han på den mystiska sjönymfen Yyala (Susan Damante) som han blir blixtförälskad i. Problemet är bara att hon inte kan vara med en man som har en själ så David vill desperat bli av med sin. Kanske kan den onda häxdrottningen Alotta (Dyanne Thorne) hjälpa honom?

Men plötsligt kommer ett gäng hippie-feminister och visar vem som är "herre" på täppan.

Ännu en rulle med decennier av damm grävs fram ur Udda Film-gruvan. Tänk att vi hållit oss så länge från att spisa hippie-sleaze med Ilsa...öhh Dyanne Thorne.

Ägd.

Det första som slår en när filmen drar igång är vilken tönt David är och i förlängningen vilken teaterfjolla Anthony Geary var som spelar honom. Karaktären är en gnällig fjant som dessutom spelas på ett överdrivet kvartersteatervis så där ryker alla eventuella sympatier man ska ha för honom. Det är ju dessutom en sleazig rulle som syftar till att visa upp nakna människor (okej, mest kvinnor då) så då blir det ju lite knasigt att David flyr från den handfull nakna brudar som kastar sig över honom när han försöker sova i det fria. Manus-fail där! Låt oss göra en hypotetisk korrektion:

Exteriör kväll, funkig musik spelas.

David ligger och försöker sova under bar himmel när plötsligt fyra nakna hippie-tjejer lekfullt överfaller honom.

David blir förvirrad och överrumplad men finner sig snabbt i leken varpå het älskog inleds. Det skrattas och stönas. Kameran glider fram och tillbaka över de nakna kropparna under en längre period.

De fyra tjejerna blir för mycket för David som tuppar av och lämnas åt sitt öde av de fnittrande damerna.

Det är typ så det brukar se ut i sexploitation-rullarna från denna tidsperiod. Men men, det blir en hel del nakendans istället. Ja, även Thorne svänger mjölkkannorna och skakar rumpsteken vartefter. Tro det eller ej så blir det faktiskt någon form av blodsritual också. Vi bjuckas även på lökig gore där en förtappad präst råkar illa ut och den som har getöga....kan även se att en get medverkar i en scen. 🙂

Hippie-feministerna #metoo:ar den arme David gravt. Synd att det är så satans mörkt bara...

Så, mysiga hippie-murvor, en häx-Ilsa och lite ockulta ritualer. Det låter väl gött? Självklart fallerar denna våffla ändå på många punkter. Framför allt på de sega transportsträckorna mellan exploitation-scenerna där vi får lyssna på Davids gnäll och en del mariachi-musik. Sedan har vi ju de anskrämliga perukerna. Dessa kan vara plus eller minus beroende på hur man är lagd. Damante har en lång ful blond peruk och Thorne har en mörk inte fullt så ful en.

Ett Jesus-uppvaknande eller blir han bara tea-bag:ad av kristendomen?

-SPOILER ALERT- David är ju som sagt vietnamveteran och det blir några superbilliga flashbacks till "stridens hetta" i 'Nam. Bra lökpoäng på det men det är inte det vi vill ha sagt. Eftersom detta är en exploitation-rulle skiter man väl i det mesta förutom just nämnda exploitation-element men vi tolkar ändå att regissören Murphy avsett att gestalta ett drömtillstånd mellan liv och död och vi tolkar det som att David fortfarande är i Vietnam och att hela filmen är i Davids hjärna samtidigt som han dör p g a "blue on blue fire"*.

BETYG: 2(+)/7 Mycket muff, ockult Ilsa och en get men tyvärr väldigt segt mellan dessa element.