What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

fredag 24 april 2026

ONE FOR THE ROAD (2020) USA, 21 minuter. Regi: Kyle Moody.



One for the bin

Är ofokuset en illustration över berusningsnivån?

Det är en ovanligt stormig kväll och en främling (Kyle Moody) stapplar in på en bar. Han vill ha hjälp eftersom hans fru och barn är fast ute i stormen. Problemet är bara att de sitter och väntar i bilen utanför spökstaden Salem's Lot och när lokalborna får veta det börjar de bete sig märkligt. Motvilligt bestämmer de sig för att hjälpa främlingen men faran som finns där ute är värre än spöken...

Vi byter väl vinkel då. Nähe, inget fokus där heller.

Då har ytterligare ett hemsnickrat filmprojekt landat i Udda Films knä och den här gången är det rednecks från Texas som fått för sig att de kan göra film. Kvalitén är uppenbar redan i förhandsklippen som så "professionellt" föregår filmen. Redan där skvallras det om brist på kompetens och humor. När sedan själva våfflan rullar igång är det sju resor värre. Ljudkvalitén tangerar James Nguyens* mästerverk med en blandning av pålagt ljud och direktinspelat dito. Vi har en voiceover som låter som den är inspelad i 37kbps. M a o knappt hörbar kvalité. Vidare tycker visst Moody att det är viktigare med många kameravinklar än att de är i fokus. Vi bjuckas på ett helt kollage med klipp som alla är helt i oskärpa under barscenen.

Kolla! Regissören är avsvimmad. Kan det förklara alla fel i filmen?

För att ha något att locka med blir det lite gore och tuttar men det är försvinnande lite av den varan. Ni kan säkert föreställa er kvalitén på tarmarna som dras ur "magen" på en korpulent redneck. Så tyvärr är det dialog som dominerar denna rulle vilket är högst olyckligt då nämnda ljudkvalité och redneck-dialekten gör att man uppfattar ca en tredjedel av den. Stephen King är säkert mäkta stolt över denna tolkning av han verk. Kanske skulle han vara lite vänligare inställd till Stanley Kubrick om han nedlät sig att titta på denna stinkare? 🙂

BETYG: 1/7 En film så dålig att man i eftertexterna uppmanar till att se om den och leta efter referenser eller spela drinklekar...

Pokerkväll hos rednecksen. En anonym snubbe i bakgrunden ville visst inte vara med.

Det finns drömprinsar även i Texas!

Vampyr!

Gore!

Ett ungt Marduk-fan (i låtsasregent).

Ungt Marduk-fan i oskärpa (bakom dataregenet).

Näherö! Det blir inget videoklipp denna gång.

*Ja ni vet, skaparen av Birdemic: Shock and Terror (2010) -franchiset och andra sköna rullar.
 



söndag 19 april 2026

SATAN WAR (1979) USA, 64 minuter. Regi: Bart La Rue.



Home is where the Hell is

Det första som händer i det nya huset. Men det finns väl ingen anledning till oro?

Louise (Sally Schermerhorn) och Bill (Jimmy Drankovitch) är överlyckliga över att ha hittat ett eget hus och till ett sådant vrakpris dessutom. Men redan under själva inflyttningen börjar märkliga saker hända. En ondska störs av de nyinflyttade.

Satans bajskaffe!

Vi har grävt fram ännu en obskyr lågbudgetvåffla här på Udda Film och här tar det hus i helvete...eller kanske Helvete i hus?

Det luktar verkligen illa. 😃

Den här rullen kom samma år som "The Amityville Horror" eller "Huset som Gud Glömde" som den heter på svenska men vi vet inte vilken som kom först. Det är lite samma tema fast med en budgetskillnad på en förmögenhet. Den här våfflan är skjuten på grynig 16mm-film utan ljud så all dialog är pålagd i efterhand. Det är inte jättemycket av den varan ändå. Filmen domineras istället av William Euckers kusliga synth-soundtrack som faktiskt är riktigt effektfullt om än lite repetitivt. Poltergeist-effekterna är förstås billiga med krucifix som inverteras (gång på gång) och turkos gegga som rinner ut ur köksskåp och diskmaskin. Som en bonus kokar Satan (?) kaffe på bajs. Ni tror förstås vi skämtar men ur kaffekannan rinner en brun smet som tydligen luktar as. 🤣

LOL! Han har höga tankar om sin fru. Hon kanske är av tyskt ursprung? 😁

Det är en märklig rulle som mitt i all lökighet, lågbudget och idiotiskt resonerande av karaktärerna faktiskt har en smula kuslig atmosfär. Som sagt, soundtracket hjälper till men så är vi också suckers för övernaturliga krafter som vill folk illa. Intressant är att demonerna här antastar damen i huset precis som i den tre år senare mer kända "The Entity" där en demon våldför sig på Barbara Hershey. La Rue kanske inspirerades av samma bok om den påstått verkliga händelsen när en kvinna terroriserades av något ont väsen?

Eller inte.

Som ni märker såg vi den korta versionen utan de tillagda helt irrelevanta klippen som skulle dryga ut filmen till fullängd. Vi lär väl fiska fram den versionen också och kanske flika in en kommentar om den.

BETYG: 3(-)/7 Den har ändå något i sin lågbudgettafflighet. Den är korkad, lite segdragen, mörk (bokstavligt!) och billig men är ibland kul och ibland stämningsfull.

Blixtar som varar i flera sekunder är ett tecken på fanstyg.

Plötsligt börjar grön satansdeg välla fram överallt!!!

Ja, den luktar också as.

Vad gör man då? Jo självklart geggar man med den med bara händerna.

Om oförklarlig stinkande grön satansgeggamoja plötsligt rinner överallt i köket är väl lösningen att sätta sig på kökstrappan och ta en tagg?

Lite övernaturlig smet är väl inget farligt att ta i?

Snillen spekulerar.

Hur vågar du börja mansrationalisera kvinna?!

Men det kan inte ha varit ett spöke för de tror du ju inte på.

Men det verkar ju som om du gillar det gumman.

Fast kanske ändå inte...

Undertiden läser maken en tidning med självbelysning.

Hon förnimmer.

Han tror han är Max von Sydow.

Men det hindrar inte den här satansmunken.

Trailer

Bill Euckers olycksbådande musik.

EDIT: Dansparty!

Eftersom vi eggade oss själva att söka upp den långa versionen också dröjde det inte länge innan vi sniffade fram även den versionen. Det var ju verkligen inte mycket att se. Efter att själva filmen tar slut kommer, istället för eftertexter, en kvarts lång utdragen voodoodansscen i bästa mondo-stil. Vi undrade just, när vi såg korta versionen, vad det var för dansgrupp som omnämndes i förtexterna men som aldrig dök upp. Här har vi dem alltså. Allt som händer under denna kvart är att vi ser ett gäng "voodooutövare" dansa i mörkret samtidigt som La Rue då och då mondo-kommenterar skeendet. M a o tillför det inte ett skit förutom en extrakvart på filmlängden...

En kvart av detta.





fredag 17 april 2026

EYES WIDE OPEN (2014) Storbritannien, 20 sekunder. Regi: Steven Dorrington.



Blinka och du missar filmen!

Så skönt att tömma tarmen i naturen!

En campande kvinna (Lora Johnson) genomgår en fruktansvärd upplevelse.

"Nää, släpp mig..."

Det var länge sedan vi kollade in en kortfilm här på Udda Film så det ville vi råda bot på snabbt. Nyckelordet här är "snabbt" då detta är en extremt kort film.

 "Det här verkar inte bra..."

Det roliga är att det fungerar. Det är faktiskt smått briljant att kunna gå från noll till hundra på en tid som skulle få plats en dryg handfull gånger i en normal trailer. Detta format är förstås inget för den som vill satsa på karaktärsutveckling men Dorrington har fått till en effektiv historia med bara fyra klipp. Man fattar direkt vad som händer och serveras en grym twist på slutet. Snyggt jobbat!

BETYG: 5/7 Ultraeffektivt filmberättande med en grym slutkläm.

Tyvärr ingen video den här gången.



söndag 12 april 2026

MANDINGO (1975) USA, 127 minuter. Regi: Richard Fleischer.



När folk var boskap

Massa Maxwell framför sitt sunkiga gods.

På sydstatarfamiljen Maxwells förfallna gods hankar man sig fram med slavhandel och man suktar efter ett praktexempel för avel. Patriarken Warren (James Mason) arrangerar ett äktenskap åt sin son Hammond (Perry King) med kusinen Blanche (Susan George) men Hammond är mer intresserad av att ligga med slavar. När Hammond sen ropar hem praktslaven Mede (Ken Norton) på auktion kokar Blanche ihop sin hämnd.

Ett charmtroll kollar varorna.

Den här filmen är en av alla dessa klassiker som legat alldeles för länge i Udda Films djupa arkiv och förblivit osedd. Den är vida känd som en sleazig exploitation-film som vältrar sig i den amerikanska slavtidens mörker. Till vår förvåning märker vi att det är långt ifrån hela sanningen.

Han har lärt sig sin plats för länge sen.

Faktum är att detta är en riktigt bra rulle som faktiskt har något att säga. Tittaren leds in i att känna empatiskt med den "snälle" slavdrivaren Hammond som då och då står upp mot sin traditionellt genomrasistiske far och hans gelikar. Men en slavdrivare är en slavdrivare hur "gullig" än är och denna poäng hamras effektivt hem av Fleischer.

Motvilligt beordrar unge massa en prygling.

Det som är så kontroversiellt med denna våffla är att man inte håller igen med att visa vidden av människoföraktet och en sådan här film skulle endast kunna ha gjorts på det underbara 70-talet. Det är rätt kul att se den aktade James Mason spela ett riktigt generalsvin och denna roll slår ju den i Kubricks "Lolita" med hästlängder i vidrighet. Även Perry King är bra i sin roll och gestaltar snyggt en klassisk karaktärsresa. Fast då kanske "klassisk" är mer i antik grekisk tradition... 😏 Perrys karriär landade mest i TV-gig men han dök också upp i den kultiga "Class of 1984".

Marquis de Sade ler i sin grav.

-SPOILER ALERT- Förutom den uppenbara rasism som gestaltas med piskningar, våldtäkt och lynchning finns även elementet sexism som driver historien mot sitt tragiska slut. Hammond ligger friskt med slavinnor och fattar dessutom ett slags romantiskt tycke för slavinnan Ellen (Brenda Sykes) och detta är förstås helt i sin ordning i denna vridna värld men när Blanche hämnas och våldtar Mede och dessutom föder hans barn tar det hus i helvete och folk börjar dö till höger och vänster. Ytterligare en dimension av förakt finns mellan de nyblivna makarna då Hammond på bröllopsnatten märker att nyblivna frun inte är oskuld. För att göra saken ännu sleazigare är det hennes bror som tagit hennes oskuld. Härliga gamla Dixieland, yeeeehaw!

BETYG: 5/7 Förvånansvärt bra och seriös skildring av den vidriga slavtiden. Högst kontroversiellt naturligtvis.

James Mason är sannerligen ute på tunn is

Det klassiska rovdjursleendet fyras av.

Ännu ett charmtroll som kollar varorna.

Jaha, det förklarar ju saken.

Det förklarar VERKLIGEN saken! 😃

Skäms! En snäll brorsa skvallrar aldrig om incesten.

En snubbe som förståeligt nog ruttnade på skiten.

Marquis de Sade gillar Blanches lynne.

Kampslavarna går verkligen in för det.

Trailer

Hela rullen med nån tönt som introducerar den.