Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.
En campande kvinna (Lora Johnson) genomgår en fruktansvärd upplevelse.
"Nää, släpp mig..."
Det var länge sedan vi kollade in en kortfilm här på Udda Film så det ville vi råda bot på snabbt. Nyckelordet här är "snabbt" då detta är en extremt kort film.
"Det här verkar inte bra..."
Det roliga är att det fungerar. Det är faktiskt smått briljant att kunna gå från noll till hundra på en tid som skulle få plats en dryg handfull gånger i en normal trailer. Detta format är förstås inget för den som vill satsa på karaktärsutveckling men Dorrington har fått till en effektiv historia med bara fyra klipp. Man fattar direkt vad som händer och serveras en grym twist på slutet. Snyggt jobbat!
BETYG: 5/7 Ultraeffektivt filmberättande med en grym slutkläm.
På sydstatarfamiljen Maxwells förfallna gods hankar man sig fram med slavhandel och man suktar efter ett praktexempel för avel. Patriarken Warren (James Mason) arrangerar ett äktenskap åt sin son Hammond (Perry King) med kusinen Blanche (Susan George) men Hammond är mer intresserad av att ligga med slavar. När Hammond sen ropar hem praktslaven Mede (Ken Norton) på auktion kokar Blanche ihop sin hämnd.
Ett charmtroll kollar varorna.
Den här filmen är en av alla dessa klassiker som legat alldeles för länge i Udda Films djupa arkiv och förblivit osedd. Den är vida känd som en sleazig exploitation-film som vältrar sig i den amerikanska slavtidens mörker. Till vår förvåning märker vi att det är långt ifrån hela sanningen.
Han har lärt sig sin plats för länge sen.
Faktum är att detta är en riktigt bra rulle som faktiskt har något att säga. Tittaren leds in i att känna empatiskt med den "snälle" slavdrivaren Hammond som då och då står upp mot sin traditionellt genomrasistiske far och hans gelikar. Men en slavdrivare är en slavdrivare hur "gullig" än är och denna poäng hamras effektivt hem av Fleischer.
Motvilligt beordrar unge massa en prygling.
Det som är så kontroversiellt med denna våffla är att man inte håller igen med att visa vidden av människoföraktet och en sådan här film skulle endast kunna ha gjorts på det underbara 70-talet. Det är rätt kul att se den aktade James Mason spela ett riktigt generalsvin och denna roll slår ju den i Kubricks "Lolita" med hästlängder i vidrighet. Även Perry King är bra i sin roll och gestaltar snyggt en klassisk karaktärsresa. Fast då kanske "klassisk" är mer i antik grekisk tradition... 😏 Perrys karriär landade mest i TV-gig men han dök också upp i den kultiga "Class of 1984".
Marquis de Sade ler i sin grav.
-SPOILER ALERT- Förutom den uppenbara rasism som gestaltas med piskningar, våldtäkt och lynchning finns även elementet sexism som driver historien mot sitt tragiska slut. Hammond ligger friskt med slavinnor och fattar dessutom ett slags romantiskt tycke för slavinnan Ellen (Brenda Sykes) och detta är förstås helt i sin ordning i denna vridna värld men när Blanche hämnas och våldtar Mede och dessutom föder hans barn tar det hus i helvete och folk börjar dö till höger och vänster. Ytterligare en dimension av förakt finns mellan de nyblivna makarna då Hammond på bröllopsnatten märker att nyblivna frun inte är oskuld. För att göra saken ännu sleazigare är det hennes bror som tagit hennes oskuld. Härliga gamla Dixieland, yeeeehaw!
BETYG: 5/7 Förvånansvärt bra och seriös skildring av den vidriga slavtiden. Högst kontroversiellt naturligtvis.
James Mason är sannerligen ute på tunn is
Det klassiska rovdjursleendet fyras av.
Ännu ett charmtroll som kollar varorna.
Jaha, det förklarar ju saken.
Det förklarar VERKLIGEN saken! 😃
Skäms! En snäll brorsa skvallrar aldrig om incesten.
Dödssängen har i alla fall god hygien. Inte ett dammkorn trots att den stått i en övergiven stuga i evigheter.
En säng blir besatt av en demon när det onda väsendet råkar älska en kvinna till döds i den. Sängen drabbas av en outsläcklig hunger på människokött!
Picknick i sängen.
Man skulle lätt kunna tro att en film med denna titel skulle vara någon tramsig skräckkomedi från Troma men ibland kan saker vara ännu värre än så. Detta skulle era tappra recensenter på Udda Film få erfara...
Men plötsligt tuggar sängen gul fradga!
Det börjar ändå ganska tramsigt med ett ungt par som letar sig till den avlägsna och övergivna stugan där sängen befinner sig. Som i de flesta crappiga skräckfilmer är damen ängslig till tilltaget och herren peppande entusiastisk. Gissa vem som har rätt... De börjar förstås grovhångla på sängen och plötsligt börjar den hungriga sängjäveln äta upp parets picknick genom att utsöndra något slags skum som slukar rubbet (Ett äpple, en flarra vin och en hink kyckling. 😄) och fräter ner det i vad som får antas är IKEA:s svar på magsyra. Att maten plötsligt är förtärd bekymrar visst inte paret så mycket utan de fortsätter att hångla varpå den djävulska Mio-sängen slukar dem också. Så långt är det faktiskt lite småkul.
Hm, har Andres Serrano* sett den här filmen?
Det här är dock en väldigt högtravande rulle med exponentiellt låg budget. Vi får bekanta oss med en konstnär, som avlivats av sängen men behållits i ett limbo där han för evigt ska vara fängslad bakom en tavla han målat av sängen. Tavlan hänger förstås i den övergivna stugan så konstnären hjälplöst kan bevittna hur sängen förtär nya offer. Denna konstnär är också vår ciceron som står för den mesta dialogen (läs: monologen) i form av voiceover. Så genom honom får vi bakgrund m m.
Dödsslafen bälgar i sig ett helrör rödtjut också.
Det märks snabbt att Barry hade konstnärliga ambitioner med denna våffla då det stundtals känns som en syratripp med en del luddig symbolism. Konstnären, stumt spelad av Dave Marsh men med en teatralisk brittisk voiceover av Patrick Spence-Thomas, mumlar fram vad som hänt och händer på ett slags grekisk kör-vis men bidrar samtidigt till luckor i handlingen då han motsäger sig själv. Vi tror inte skådespelarnas makalösa brist på uttryck var en del av den konstnärliga visionen Barry hade utan de bara totalsuger. Givetvis får de inte heller någon hjälp av regissören som verkar tycka det exempelvis är helt okej att en karaktär knappt lyfter på ögonbrynen när hans händer smälter sönder. Skaplig kontrast till skrikfesten i Attack of the Beast Creatures (1985) vi nyligen såg. 😃
BETYG: 2/7 Några småfniss här och där men mest en utdragen amatörfest.
Nej akta! Spreja inte ner ljus...
...äsch, glöm det.
Er hjälte! Ska han rädda dagen?
Ett gyllene bad för flickan.
Dödsbädden vet hur man styr upp ett rejält skumparty.
Surt sa skelettet.
Glöm aldrig den inlagda gurkan på picknicken!
LOL! Stackars Dödssäng som verkar ha förätit sig lite.
Så går det när man låtsas vara Jarl Borssén.
Mormor har hittat en intressant blaska.
NEJ!!! Inte nalle!!!
En DÄHHH-MÅN!
Fan, Dödssängen har ätit på hennes brallor!
De blöder!!!
Se brunögat.
De är djupt traumatiserade över hans uppätna händer...🤔
Skulle kunna ha varit ett Black Sabbath-omslag! 😀🤘
Typ en teaser.
"Intressanta" klipp från filmen.
Hela rullen.
*Konstnär och fotograf som gjorde det kontroversiella verket "Immersion" mer känt som "Piss Christ".
Den sista överlevande muterade zombien (Tiffany Beall) genomgår en metamorfos och återgår till sitt gamla utseende som sjuksköterskan Natasha. Hon är dock nu helt styrd av utomjordiska krafter och beger sig ut på jakt efter människor att dränera. De två MIB:arna, utsända av staten, är henne hack i häl.
Obducent med ständigt kurrande mage.
Jodå men visst! Udda Film fortsätter pliktskyldigt att följa skeendet i denna sunkiga lilla miniserie av filmer för....varför inte?
Vad är det där för fräsching?** Hon måste väl ändå ta en dusch!
Jo, det är faktiskt något av en trilogi detta då det finns en första del, vi inte sett, som bara heter "Deadly Culture". Joe Sherlock har dock inget med denna att göra så vitt vi vet så vi har nöjt oss med att kolla in hans två bidrag. Kopplingen vi däremot kan hitta är produktionsbolaget Sterling Entertainment.
Nähe... 😕
I denna avslutande del lutar Sherlock mer åt sin älskade Sci Fi-genrevinkel. Detta är också tydligen en anledning så god som någon att reprisera den sköna film-i-filmen med Mel Heflin omgiven av Buttericks-monster och arkivmusiken från bl a Mark Feltons YouTube-kanal.* Men lugn allihopa. Självklart finns det ändå anledning för multipla duschscener. Sherlock skickar dessutom med en blinkning i filmen gällande användandet av dessa. Vad han däremot har missat är de ypperliga tillfällena att A: Dra ner springscener till slowmotion för sliskigt tuttstudsande och B: Låta de kvinnliga karaktärerna som slåss slita kläderna av varandra. 😋
Flicka på språng - EJ i slowmotion.
Trots avsaknaden av zombier med aptit för överdrivet grova tarmar känns denna del lite tajtare och bättre, vilket inte gör den till en bra film men som ni märkt kan vi inte låta bli att frossa i dessa Skullface Astronaut-rullar.
BETYG: 3/7 Lagom "bra" avslutning på denna trilogi.
Unge herrn verkar glad åt att se den mognare damen.
Är det alltid vår när Sherlock filmar? Vi tycker oss alltid se denna körsbärsblomster i filmerna.
Dubbeldusch!
Dags för en efterlängtad repris.
Nej era pervon. Sherlock gör inte en Argento och agerar stunthänder. Det är den erfarne filmälskaren*** Kirk Sardonis som står för knådandet.
Juniper Bloodraven behöver en dusch efter det.
Ej dusch men ändock en bäver som blir tvättad!
Däremot pågår en duschscen på TV.
Rick Zunck förklarar för sig själv att: "Shower scenes are an essential ingredient for B-movies.".
Vore ju ohygieniskt att INTE duscha efter en joggingtur.
Nu jävlar blåser hon på med sin Godzilla-andedräkt!
Kommunikationen med utomjordingar sker genom heilande.
Det är det enda språket de nazistiska gubbarna från YR förstår.
I och med att vi tycks ha gått in i en ny moralskitnödig tidsålder tvår vi härmed våra händer gällande ansvar för innehållet i denna lysande kulturblogg. Vi kan helt enkelt inte ansvara för de missförstånd som kan tänkas uppstå när man inte förstår sarkasmer eller den humorform där man säger motsatsen till vad som är sant för komisk effekt. Allt är inte blodigt allvar, kära dumskallar.
#JeSuisMrCool #RIPSiewertÖholm
BEST OF UDDA FILM
Mot all förmodan ger vi en del filmer riktigt högt betyg. Här hittar du alla de pärlorna. Klicka på bilden för att komma till filmhimmelen!
OBS! Om din sökning aldrig ger ett skit kan felet vara att du inte söker från förstasidan. Ja, sökmotorn är i paritet med vissa filmer här... Klicka bara på Udda Film-loggan högst upp så kommer du till förstasidan. Gör sedan ett nytt sökningsförsök!
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
Inlägg
