MANDINGO (1975) USA, 127 minuter. Regi: Richard Fleischer.

När folk var boskap

Massa Maxwell framför sitt sunkiga gods.

På sydstatarfamiljen Maxwells förfallna gods hankar man sig fram med slavhandel och man suktar efter ett praktexempel för avel. Patriarken Warren (James Mason) arrangerar ett äktenskap åt sin son Hammond (Perry King) med kusinen Blanche (Susan George) men Hammond är mer intresserad av att ligga med slavar. När Hammond sen ropar hem praktslaven Mede (Ken Norton) på auktion kokar Blanche ihop sin hämnd.

Ett charmtroll kollar varorna.

Den här filmen är en av alla dessa klassiker som legat alldeles för länge i Udda Films djupa arkiv och förblivit osedd. Den är vida känd som en sleazig exploitation-film som vältrar sig i den amerikanska slavtidens mörker. Till vår förvåning märker vi att det är långt ifrån hela sanningen.

Han har lärt sig sin plats för länge sen.

Faktum är att detta är en riktigt bra rulle som faktiskt har något att säga. Tittaren leds in i att känna empatiskt med den "snälle" slavdrivaren Hammond som då och då står upp mot sin traditionellt genomrasistiske far och hans gelikar. Men en slavdrivare är en slavdrivare hur "gullig" än är och denna poäng hamras effektivt hem av Fleischer.

Motvilligt beordrar unge massa en prygling.

Det som är så kontroversiellt med denna våffla är att man inte håller igen med att visa vidden av människoföraktet och en sådan här film skulle endast kunna ha gjorts på det underbara 70-talet. Det är rätt kul att se den aktade James Mason spela ett riktigt generalsvin och denna roll slår ju den i Kubricks "Lolita" med hästlängder i vidrighet. Även Perry King är bra i sin roll och gestaltar snyggt en klassisk karaktärsresa. Fast då kanske "klassisk" är mer i antik grekisk tradition... 😏 Perrys karriär landade mest i TV-gig men han dök också upp i den kultiga "Class of 1984".

Marquis de Sade ler i sin grav.

-SPOILER ALERT- Förutom den uppenbara rasism som gestaltas med piskningar, våldtäkt och lynchning finns även elementet sexism som driver historien mot sitt tragiska slut. Hammond ligger friskt med slavinnor och fattar dessutom ett slags romantiskt tycke för slavinnan Ellen (Brenda Sykes) och detta är förstås helt i sin ordning i denna vridna värld men när Blanche hämnas och våldtar Mede och dessutom föder hans barn tar det hus i helvete och folk börjar dö till höger och vänster. Ytterligare en dimension av förakt finns mellan de nyblivna makarna då Hammond på bröllopsnatten märker att nyblivna frun inte är oskuld. För att göra saken ännu sleazigare är det hennes bror som tagit hennes oskuld. Härliga gamla Dixieland, yeeeehaw!

BETYG: 5/7 Förvånansvärt bra och seriös skildring av den vidriga slavtiden. Högst kontroversiellt naturligtvis.

James Mason är sannerligen ute på tunn is

Det klassiska rovdjursleendet fyras av.

Ännu ett charmtroll som kollar varorna.

Jaha, det förklarar ju saken.

Det förklarar VERKLIGEN saken! 😃

Skäms! En snäll brorsa skvallrar aldrig om incesten.

En snubbe som förståeligt nog ruttnade på skiten.

Marquis de Sade gillar Blanches lynne.

Kampslavarna går verkligen in för det.

Trailer

Hela rullen med nån tönt som introducerar den.