IN3DRAGON (2022) USA, 117 minuter. Regi: JJ Stomp.

INTE3BRA

Nej, det är inte Master Evelyn Languban i bild.

Gudalika drakar från en annan värld beblandar sig med de ynkliga människorna på planeten jorden och förvandlar den till en skådeplats för en episk familjefejd.

Typisk luffare. Alla vet att hemlösa alltid har motorolja strategiskt smetat på sig samt märkliga hål i kläderna.

Eller något sådant... Det var minsann inte lätt att försöka summera den här röran, signerad JJ Stomp, i en någorlunda begriplig resumé. Faktum är att vi inte alls lyckades belysa att det faktiskt är en kampsportshistoria det här. Fast historia är ju synd att säga...

Om det ändå vore 3D - IN(3D)RAGON!!!

Efter att ha kollat på den stinkande gödselstacken The Boss Man (2022) var vi nyfikna på att se mer av JJ Stomps pojkfantasier men vi kan väl efter detta maraton i tråkighet säga att den nyfikenheten är stillad och begraven i en latrintunna. Jodå, det är fortfarande hiskeligt uselt när det kommer till hantverket men de illa passande CGI-explosionerna och dito fyrverkerierna har ersatts av drakar och CGI-portaler som öppnas hit och dit. Trist nog är dessa effekter mycket bättre men ser ju självklart pissbilliga ut ändå.

Dohhh-ggie orkar inte bry sig om mupperiet som pågår.

Ljudet är fortfarande något Stomp totalt prioriterar bort då redan inledningens berättarröst fullkomligt drunknar i bakgrundsmusiken - eller ska vi kalla den förgrundsmusik istället? Så den "episka" berättelsen som ackompanjerar arkivbilder på allt från romare till moderna soldater är ganska så ohörbar. Så fortsätter det sedan i resten av den nästan två timmar långa filmen. Dialog med rumsljud blandas med stel dubbning, för varför skulle ljudet vara konsekvent för när resten av filmen är en osammanhängande röra?

JJ Stomp: gitarrhjälte. Notera trummisen som är nån vän till JJ som bara är med hela tiden - för att.

Våfflan är som vanligt ett verktyg för Stomp att leva ut sina action-hjälte-kung-fu-fantasier. Men där en snubbe som Shuny Bees* fanboi:eri är gulligt och skoj är Stomps bara cringe och ändlöst trist. Här bombar han på med trailer-pukor och dylika "fräna" ljudeffekter så det känns ungefär lika genant pinsamt som en lektion stagefighting på en folkhögskola där den inhyrda stuntmannen/läraren spelar "episk" bakgrundsmusik.**

Självklart engagerar Stomp  en random öststatsbimbo som ska vara "kär" i hans karaktär.

"Finns det inga höjdpunkter då?" vädjar ni desperat. Njae, inte direkt. Några av arkivbilderna är i Neil Breen-klass och då tänker vi på TV-programmet i filmen, som i sig är en uppvisning i skrattretande uselhet, så det skulle väl vara det och vissa rigor mortis-stela replikskiften.

BETYG:1(+)/7 Nästan två timmars soppa kokad på cringe och tråkighet. Pluset är för i sista stycket ovan nämnda små ljusglimtar i tristessen.

Här får han smaka på "stomp".

Sen fjärtar nidingen så illa på honom att han spottar blod!

Hon är grandmaster på att dricka (läs: hälla ut skiten över sig själv) bärs.

"Är det din dirigentpinne jag känner peta mig på kinden JJ? För regissörer har väl dirigentpinnar va? Ti-hi..."

JJ Not-so-Cool Stomp. Som ni ser är förstås superstjärnan Ray La Rochelle med igen.

Gubb-fu. Notera vem som slött tittar på i bakgrunden.

CGI-eldbollar är roligare att leka med än sina egna bollar.

Supa och titta på gubbar som gör varandra illa. Trummisfarbror missar aldrig en fajt.

Neil Breenska arkivbilder på generiska TV-människor. Som om kameramannen skulle ha nån jävel bredvid sig som regisserar. 😂

AAAAAAAAAARRRRRRRGGGHHHHH!!! The horror!!!

Oops! Dags att plocka fram den svarta hårfärgen Ray. Du ser ju NÄSTAN gammal ut.

Generisk arkiv-TV-publik...ska det föreställa. Men varför har de då en projektorlampa bakom sig? 😄

JJ Stomp: pianist!

Även gamla tanter får gå sexigt i slowmotion. JJ åldersdiskriminerar i alla fall inte. Kan det bero på att han är 103 år själv?

Träningsmontage. Master pushar på och sippar på en bira.

Vi kan se att hon drar några riktiga stinkare i sömnen här.

INTE3NINJA

För att bli redo för slutfajten måste JJ:s karaktär lära sig att klä ut sig till shaolinmunk.

Träningen avslutad. Dags för rödtjut!

5-öres-Chuck Lidell gör en cameo.

Och även killen vars enda jobb är att få stryk i JJ Stomp-filmer. 😀

Rakade armhålor. Vilken megafjolla.

Udda Films utrikeskorre minns inte att det var några CGI-drakar som flög över Angkor Wat när han var där.

Apa som hoppas få se en bum-fight.

Kolla där är ju de där igen!

Med så många åldringar i filmen kunde man ju inte tro att det skulle var unga människor in memoriam. Fast de kanske menar att låten är inuti hennes minne? 🙂

Nej, detta är sannerligen ingen trailer utan ett romantiskt klipp som av någon anledning är dubbat till spanska. Fråga er själva: Vad är mer romantiskt än en "Piggyback ride! Piggyback ride! Piggyback ride!"?

*Gorkha Protector (2012)

  Fight of Fury (2020)

**En stackare på redaktionen har faktiskt upplevt detta fenomen. Vi kommer att ge honom en tröstkram när denna recension är färdigskriven.