What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

fredag 28 april 2023

DEADLY LESSONS (2006) Nya Zeeland/USA 137 minuter. Regi: Stuart Paul.



Lära för livet med Stuart Paul!

He's back!

När modern till den självmordsbenägne Rebel kommer till Simon Conjurer (Stuart Paul) och bönar att han ska hjälpa sonen bestämmer han sig för att genomföra ytterligare en självhjälpssession trots att han hade för avsikt att sluta. Simon har nämligen egna bekymmer då hans rival den ondskefulle Dr Crazx (Jon Voight) försöker sätta dit honom för ett mord han inte begått.

Precis vad världen behöver. Flygande barn.

Låter väl nästan som en thriller nu när vi fortsätter vår Paul-odyssé här på Udda Film? Men det är det sannerligen inte. Frågan är bara vad i helvete detta egentligen är!

Stuart har hela världen i sin hand.

Till en början har vi ett klassrum där Simon suggererar småbarn till att bokstavligen flyga omkring till oscarsvinnande Michel Legrands musik. Ni vet, sådan där bombastisk crappig Disney/Hollywood-musik som leder en att tro att detta möjligtvis kan vara en familje- eller barnfilm. Detta intryck förstärks av Jon Voights karaktär som mest kan liknas vid en skurk ur Batmans universum - fast mer överdriven. Familjefilmsillusionen krossas dock av bruket av svärord samt den inte helt nödvändiga lilla nakenhet som finns med. Crazx har dessutom ett par riktigt ekivoka statyer i sin lya som definitivt inte har att göra i en amerikansk familjevänlig film.

En medelålders man i en Hummer som ger en tonårig pojke pengar? Hm...

Så vad har den här rullen för målgrupp egentligen? Det har vi förstås inget svar på då manuset är så banalt och de problem personerna söker bot för i självhjälpsgruppen är så trivialiserade att t o m ett barn skulle tycka det var idiotiskt. Samtidigt ska man alltså beakta att barn kommer att få sina liv förstörda om de råkar se en stjärt eller höra ett "fuck". Ett stort problem - för oss - är att denna påkostade och lååånga dumskalleproduktion inte heller är speciellt kul i sin uselhet. Visst, ett snett leende kan väl skänkas åt att Paul återigen får leva ut sitt messisaskomplex och att Voight kanske skämmer ut sig ännu mer än när han drog igång sin pro-Trump-rant, men mestadels är det bara långtråkigt och oändligt förutsägbart. De disney:aktiga karaktärerna är smått outhärdliga och muppreplikerna de tvingas leverera är mest bara cringe.

Den subtile Jon Voight.

Skoj dock att Paul hänger sig åt klassisk gubbig exploitation när han ger sig in i duschen med den nakna unga kvinnan men behåller byxorna på. De åker bara av off screen när Voights karaktär kräver det. Av någon outgrundlig anledning passar denne också på att ta ett snabbsniff på de nyss avplockade kalsongerna...

BETYG: 2/7 Ja, filmen är som väntat genomusel men är tyvärr inte speciellt rolig. Besvikelse.

Vänta lite nu guru-Stuart. Du glömde kvadraten.

Simons problemfyllda klass. Dock bara triviala och lättlösta problem som exempelvis: Anorexi, schizofreni och eventuell homosexualitet. 😆

♫"And she's buuuuuyyyyying a stairway to Heaven."♬

Hoppsan! Ett dött barn.

Tandlös humor.

Dags att konfrontera den grava alkoholismen.

Borde vara ett av de svåraste problemen att knäcka med tanke på att det står en lockande giallo-blask där men icke sa Simon!

Ska nåt triggas som kan lösa hans osäkra sexuella identitet när han beskådar den ekivoka statyn?

Så trygg i sig själv efter att ha blivit botad från anorexi att hon inte har några problem att gömma sig bakom en - mumie!

Hello doggie!!!

Dr Crazx smeker den väldimensionerade statyn.

Kling & Klang-konstaplarna blir obekväma.

"Är han en sån där statybög?"

Här fluktas det vilt.

Stuart regisserar Danielle Kremeniuk med byxorna på.

Vad i hela helvete!?! En "Mitt liv som hund"-referens??? 😲

Dr Carzx avbryter mysduschen.

Och vill i rättvisans namn att även Simon ska ta av sig brallorna.

Men varför vill han sniffa på Simons kalsipper?

Lugn. Han är trots allt botad från sitt tvångsmässiga ätande.

Rebel är botad från sitt självdestruktiva beteende och följaktligen börjar han då klä sig som en jävla jubeltönt. Det kostar på att må bra minsann!

Trailer



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar