IN3DRAGON (2022) USA, 117 minuter. Regi: JJ Stomp.

INTE3BRA

Nej, det är inte Master Evelyn Languban i bild.

Gudalika drakar från en annan värld beblandar sig med de ynkliga människorna på planeten jorden och förvandlar den till en skådeplats för en episk familjefejd.

Typisk luffare. Alla vet att hemlösa alltid har motorolja strategiskt smetat på sig samt märkliga hål i kläderna.

Eller något sådant... Det var minsann inte lätt att försöka summera den här röran, signerad JJ Stomp, i en någorlunda begriplig resumé. Faktum är att vi inte alls lyckades belysa att det faktiskt är en kampsportshistoria det här. Fast historia är ju synd att säga...

Om det ändå vore 3D - IN(3D)RAGON!!!

Efter att ha kollat på den stinkande gödselstacken The Boss Man (2022) var vi nyfikna på att se mer av JJ Stomps pojkfantasier men vi kan väl efter detta maraton i tråkighet säga att den nyfikenheten är stillad och begraven i en latrintunna. Jodå, det är fortfarande hiskeligt uselt när det kommer till hantverket men de illa passande CGI-explosionerna och dito fyrverkerierna har ersatts av drakar och CGI-portaler som öppnas hit och dit. Trist nog är dessa effekter mycket bättre men ser ju självklart pissbilliga ut ändå.

Dohhh-ggie orkar inte bry sig om mupperiet som pågår.

Ljudet är fortfarande något Stomp totalt prioriterar bort då redan inledningens berättarröst fullkomligt drunknar i bakgrundsmusiken - eller ska vi kalla den förgrundsmusik istället? Så den "episka" berättelsen som ackompanjerar arkivbilder på allt från romare till moderna soldater är ganska så ohörbar. Så fortsätter det sedan i resten av den nästan två timmar långa filmen. Dialog med rumsljud blandas med stel dubbning, för varför skulle ljudet vara konsekvent för när resten av filmen är en osammanhängande röra?

JJ Stomp: gitarrhjälte. Notera trummisen som är nån vän till JJ som bara är med hela tiden - för att.

Våfflan är som vanligt ett verktyg för Stomp att leva ut sina action-hjälte-kung-fu-fantasier. Men där en snubbe som Shuny Bees* fanboi:eri är gulligt och skoj är Stomps bara cringe och ändlöst trist. Här bombar han på med trailer-pukor och dylika "fräna" ljudeffekter så det känns ungefär lika genant pinsamt som en lektion stagefighting på en folkhögskola där den inhyrda stuntmannen/läraren spelar "episk" bakgrundsmusik.**

Självklart engagerar Stomp  en random öststatsbimbo som ska vara "kär" i hans karaktär.

"Finns det inga höjdpunkter då?" vädjar ni desperat. Njae, inte direkt. Några av arkivbilderna är i Neil Breen-klass och då tänker vi på TV-programmet i filmen, som i sig är en uppvisning i skrattretande uselhet, så det skulle väl vara det och vissa rigor mortis-stela replikskiften.

BETYG:1(+)/7 Nästan två timmars soppa kokad på cringe och tråkighet. Pluset är för i sista stycket ovan nämnda små ljusglimtar i tristessen.

Här får han smaka på "stomp".

Sen fjärtar nidingen så illa på honom att han spottar blod!

Hon är grandmaster på att dricka (läs: hälla ut skiten över sig själv) bärs.

"Är det din dirigentpinne jag känner peta mig på kinden JJ? För regissörer har väl dirigentpinnar va? Ti-hi..."

JJ Not-so-Cool Stomp. Som ni ser är förstås superstjärnan Ray La Rochelle med igen.

Gubb-fu. Notera vem som slött tittar på i bakgrunden.

CGI-eldbollar är roligare att leka med än sina egna bollar.

Supa och titta på gubbar som gör varandra illa. Trummisfarbror missar aldrig en fajt.

Neil Breenska arkivbilder på generiska TV-människor. Som om kameramannen skulle ha nån jävel bredvid sig som regisserar. 😂

AAAAAAAAAARRRRRRRGGGHHHHH!!! The horror!!!

Oops! Dags att plocka fram den svarta hårfärgen Ray. Du ser ju NÄSTAN gammal ut.

Generisk arkiv-TV-publik...ska det föreställa. Men varför har de då en projektorlampa bakom sig? 😄

JJ Stomp: pianist!

Även gamla tanter får gå sexigt i slowmotion. JJ åldersdiskriminerar i alla fall inte. Kan det bero på att han är 103 år själv?

Träningsmontage. Master pushar på och sippar på en bira.

Vi kan se att hon drar några riktiga stinkare i sömnen här.

INTE3NINJA

För att bli redo för slutfajten måste JJ:s karaktär lära sig att klä ut sig till shaolinmunk.

Träningen avslutad. Dags för rödtjut!

5-öres-Chuck Lidell gör en cameo.

Och även killen vars enda jobb är att få stryk i JJ Stomp-filmer. 😀

Rakade armhålor. Vilken megafjolla.

Udda Films utrikeskorre minns inte att det var några CGI-drakar som flög över Angkor Wat när han var där.

Apa som hoppas få se en bum-fight.

Kolla där är ju de där igen!

Med så många åldringar i filmen kunde man ju inte tro att det skulle var unga människor in memoriam. Fast de kanske menar att låten är inuti hennes minne? 🙂

Nej, detta är sannerligen ingen trailer utan ett romantiskt klipp som av någon anledning är dubbat till spanska. Fråga er själva: Vad är mer romantiskt än en "Piggyback ride! Piggyback ride! Piggyback ride!"?

*Gorkha Protector (2012)

  Fight of Fury (2020)

**En stackare på redaktionen har faktiskt upplevt detta fenomen. Vi kommer att ge honom en tröstkram när denna recension är färdigskriven.

THE BOSS MAN (2022) USA, 103 minuter. Regi: JJ Stomp.

JJ Stink!

Inledningens superskakiga drönarbilder lovar hög kvalité...

James (JJ Stomp) är en hederlig snubbe som lever ett harmoniskt liv med sin fru (TJ Myers) men för tillfället är han arbetslös. Inte länge dock då Alexander "Boss Man" Prudhomme, en rik affärsman, precis sparkat sin tjuvaktige chaufför Greg (Joseph Lee Michael) och nu direkt anställer James. Greg ruvar dock på hämnd och med hjälp av Alexanders svekfulle affärspartner Tom (Ian Lauer) kokas det ihop planer på att både blåsa Alexander och utkräva hämnd.

Ray La Rochelle ser inte ut att vara en dag över 103! De grå tinningarnas charm finns nog där bakom den fina svarta hårfärgen.

Ännu en stjärna utan självinsikt och med stora filmdrömmar gör entré på Udda Film. Ge "auteuren" JJ Stomp en stor välkomstapplåd och låt er ryckas med i hans förvirrade action-fyllda men samtidigt romantiska universum.

Pahhh-pegojor!

Till ingens förvåning är Stomp även en kampsportsentusiast så det blir en hel del kung-fu i action-scenerna. Eller vänta lite....vi kanske ska kalla det gubb-fu då medelåldern förefaller vara relativt hög på de inblandade. Ja det är gubb-fu och även ren och skär gubbsjuka. Vi serveras nämligen en klåparmässig pojkfantasi utagerad av infantila män. Det är drömmar om karatefajter, skottdueller med automatvapen, explosioner, bimbobrudar och lyxigt leverne. Den tekniska expertisen är på nivå med: James Nguyen, Shuny Bee och Neil Breen. Det låter väl som rena rama paradiset eller?

Vår hjälte. Nej, inte Baby Yoda i bakgrunden.

Tyvärr är det inte så skoj som det låter. Till att börja med finns noll känsla för hur man berättar en historia och hur man klipper en film, vilket förstås kan vara kul men i detta fall blir bara oerhört tråkigt och man skulle utan vidare kunna klippa bort en halvtimmes tråkigt dravel där de gubbsjuka farbröderna pussar på sina troféfruar och gör alldagligt mys. Det horribla ljudet, som alltid är rumsljud istället för upptaget med riktmikrofoner, gör den meningslösa dialogen väldigt svår att tyda och det hjälper inte heller att det ligger för hög kass musik ovanpå

Hans glada troféfru.

Det som är kul med det crappiga ljudet är att klipparna har hört att det blir proffsigare om man låter ljudet överlappa olika klipp, vilket är helt korrekt, men sättet de gör det på blir föremål för gapskratt eller WTF-miner. En scenövergång t ex visar en av otaliga arkivflygbilder över Los Angeles skyskrapor samtidigt som ett märkligt högt hamrande ljud ligger på i bakgrunden. Ja det låter faktiskt som om någon steppar! Det visar sig i nästa klipp vara Tom som sitter och skriver på sin dator, vilket givetvis inte är upptaget med riktmikrofon. Hans hamrande bara ekar i rummet! 😀 Det blir ännu mer skrattretande när karaktärerna talar i telefon och det burkiga ljudet av personen i telefonen ligger kvar när man klipper till en vy av när denna talar. Roligast är nog när det talas i telefon under en vild skottduell och ljudet av automatvapensalvor och explosioner ligger konstant, vare sig vi i bild befinner oss i skottzonen eller klipps till andra änden av telefonsamtalet. 😆

Hennes ytterst rätvinkliga röv.

Vi bjuds även på förbluffande usel CGI som nog t o m  skulle få  Neil Breen att klia sig i huvudet. Särskilt explosionerna är makalösa och ser helt malplacé ut. Vi bjuds även på en episk romantisk scen med konstanta fyrverkerier som ibland hamnar lite på sniskan över de tryckardansande karaktärerna. Vi måste självklart även nämna de flygande CGI-patronhylsorna som förutom att vara helt orealistiska inte heller passar till vapnen de ejakuleras ur. 😄

Märklig inzoomning som avslöjar sionistisk smygpropaganda! 😱

Något som är förvånande är att ingen av bimbobrudarna klär av sig (helt).  Med denna nivå av gubbsjuka är det högst anmärkningsvärt att sex bara antyds. Alexanders fru, spelad av Vicky-Lee Valentino, glider i filmens inledning runt i en Baywatch-inspirerad baddräkt - fast modell thong! - utan att kameran någon gång landar på hennes röv. Nej, det klipps t o m omsorgsfullt runt detta när kamerarörelsen naturligt glider i den riktningen. 😅 Detta är förstås för att JJ Stomp och hans farbrorskompisar är hyvens moralväktare som istället skriver in 23 000 pussar i manuset. 😉

BETYG: 3/7 Så ja, ni hör att det finns en del små guldkorn här och där i denna katastrofalt usla rulle men det räcker inte till för ett högt betyg.

5-öres-Chuck Lidell.

JJ busar till det och låtsas gå rakt in i dörrposten och trots att han gör det av "misstag" parerar han smällen med handen. 🙂

Han älskar sin troféfru så mycket att han måste vända bort blicken från lågbudget-Pamela Anderson.

Ladies and gentlemen! Staples Center* - the home of yooooour Los Angeles Lakers!

Ovidkommande flyguppvisningsklipp = production value!

Puss puss, gulle gull. Kärleken är oändlig.

Detta trots att hon precis nyss sugit av ett nykromat avgasrör.

Kolla. Här kommer "Mary the lawyer" spelad av Eve Vice. Henne såg vi senast i toppprullen Mouse of Horrors (2025).

Många scener är inspelade med S-log-inställning. En kamerainställning som ger bättre möjligheter att utnyttja ljusets dynamiska omfång. Vad de i redigeringen inte har förstått är att man måste bearbeta bilderna så de återfår kontrast och färg...

Den episka fyrverkeriscenen kommer tillkorta i denna stillbild.

AAAARRRGGGGH HJÄÄÄÄÄÄÄÄLP!!! Det där monstret igen. 😨

Gubb-fu!!!

Alexanders affärsmöte med "rockstjärnor" tillför 0 till handlingen - MEN - vi får i alla fall en glimt av Musse Piggs skelett!

Mary the lawyer bangar inte för ett poolparty hos the Boss Man.

Vänta nu. Han anställde James som chaufför. Istället sitter denne på passagerarplats i en snarlik kostym. Vi anar ugglor i mossen...

Fullkomligt irrelevanta vyer av San Fransisco.

Nog med kaosartad gubb-fu. "Han är inte värd det".

Fantastiska specialeffekter då kameran panorerar åt höger och elden i bildkanten följer efter. 😂

Varför hoppsparka när du kan hoppskjuta?

Är kameramannen gitarrentusiast?

De pissgula fläckarna ni ser är felfärgade dammoln av kulor som träffar marken, för varför justera efter bakgrunden?

CGI-Tomhylsor från en hagelbössa "kastas ut" från en icke-hagelbössa.

"Birdemic - The Boss Man Chronicles"

Det ser ut som om TJ Myers gått genom vittnesbeskyddet och skaffat en ny identitet som Hzz.

James underhuggare Bob tar kidnappningen av James troféfru mycket hårdare än James själv. Liksom James är han beredd att dö för henne... 🤣

Dags för episk slutbatalj**. Då är det läge att bete sig.

Kämparna har olika stilar att presentera sig. 5-öres-Chuck Lidell gör det genom att vifta fisångor upp i sitt eget ansikte.

Boys will be...öhh...farbröder will be farbröder.

Han är....galen.

Death by CGI.

Datadöden!

Hon börjar skjuta på rostiga metalltankar på taket.

Ja, ni ser den realistiska lilla gula kulan till vänster.

Det föranleder ett CGI-inferno.

Från ingenstans flyger en kvaddad CGI-helikopter ut ur explosionen!!!! (????) 😅

Tur att LA News fick tag på bilder från dramat. Duktiga murvlar tydligen som finns utposterade på random tak I FALL ATT nåt skulle hända just där. 🙂

Hon är lite purken på sina föräldrar. Därav den extra Hzz:iga minen.

Hennes föräldrar lever i en utfrätt gulaktig värld. Är de på Mars månne?

Trailer som skvallrar om kvalitén.

*Ja ja, vi vet att den heter Crypto.com Arena nuförtiden.

**Kunde man ju med all rimlighet tro, men filmen tar en lång extrasväng där vi får följa sällskapet på sjukhuset vilket är en katastrofalt tråkig epilog.