What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.
Visar inlägg med etikett Barnarov. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Barnarov. Visa alla inlägg

söndag 12 oktober 2025

ISLAND FURY (1983) USA, 88 minuter. Regi: Henri Charr.



Gramps goes man eating

De här snubbarna ser väl hyvens ut? Hygglig hockeyfrilla på snubben till vänster i alla fall.

Sugar (Elizabeth Monet) och Bobbylee (Tanya Louise) blir kidnappade av ett gäng skummisar då den förstnämnda har en gulddublon i ett halsband vilket skummisarna vet är nyckeln till en större skatt som ska finnas gömd på en ö. De tvingar med tjejerna till ön och gamla minnen väcks till liv när de som 10-åringar upplevde hemska saker på denna ö.

Det här ser ut som en Village People-feberdröm.

Udda Film är tillbaka i Henri Charrs korkade värld. Den här gången landar vi tyvärr inte i ett kvinnofängelse, även om förutsättningarna fanns och titeln antydde det. Kanske ändrade man titeln från originalnamnet "Please Don't Eat the Babies" 😃 för att casha in på Charrs senare WIP-kavalkad? Eller inte...

Herregud vilka råbarkade nidingar med ett sånt språkbruk!

Även om denna våffla kom ett dussin år innan WIP-trilogin hoppades vi (för att vi alltid har skygglappar på oss och inte förhandstuderar vad filmerna vi ska se handlar om) att detta skulle vara en film där unga brudar kidnappas och hamnar i något sleazigt djungelfängelse på en ö. Tji fick vi. Till att börja med är rullen till allra största del en tillbakablick vilket då betyder att det är de 10-åriga tjejernas öde vi följer. Som salt på såren är det småtjejer man helst skulle vilja se som huvudrätt på ö-kannibalernas meny men eftersom det är en tillbakablick så är det ju redan garanterat att de klarar livhanken.😥 Enligt uppgift är ö-delen en gammal icke-släppt film och historien med de vuxna tjejerna är tillskriven, vilket till viss del förklarar den krystade handlingen.

Efterblivne Junior lever sitt bästa liv.

Tillbakablicksdelen är betydligt tråkigare än om man skulle ha följt spåret vi var inne på. De två småtjejerna är i sällskap med äldre ungdomar som raskt försvinner på ön förutom en snubbe som får se efter ungjävlarna som blir ängsliga och gallskriker när de behöver vara som tystast. Inte för att det gör något då kannibalfarfar som spanar efter dem med sin bössa verkar drabbas av temporär lomhördhet varje gång de galltjuter. Ja, det är verkligen oerhört korkat hur folk beter sig. Ganska förvirrande dessutom. Vi misstänker att versionen vi just sett är klippt då det verkar finnas en del smaskig gore med köttkrokar som nu bara flashar förbi i en blinkning. 

BETYG: 2(+)/7 Nej, det här var en besvikelse trots våra låga förväntningar. Alldeles för lite sleaze och gore, vilket en film som denna blir ganska tom utan.

Nä, med de hemsnickrade snickarbraxorna kan vi förstå det.

Det ljuset... är det en giallo?!

Det måste vara det!!! -SPOILER ALERT- Det är det inte.

Oförklarlig hand i oförklarlig sekvens.

Var kom grepen ifrån?

När man öppnar ett dass kan detta vara det första man ser!!!

Blinka och ni missar sargad gummidocka.

Barnpedagogik. 
Notera att de har en mysig lägereld när de försöker hålla sig gömda på den lilla ön.🧐

Ett upphängt barn!!! 😲 Men ack så levande och gnällig.😫

Han framstår snudd på nonchalant som han sitter över sin kompis perforerade lik.

LOL. Här försöker han bända en stor köttkrok ur sin polare och råkar sparka till armen ni ser i bild. Av armens gungande rörelse ser det ut som om den skulle vara gjord av gummi. Det kan väl ändå inte stämma va? 😅

Avdelning såga av den gren man sitter på: Här försöker vår hjälte bända upp en bräda samtidigt som han har hakat sig fast i densamma. 😂

Junior i dubbeltrubbel.

Galet arg!

Galet glad. 😊

Såhär kommer alla trailers se ut (och låta) om fittan Putin vinner sina imperialistiska krig.



fredag 30 maj 2025

THE DEVIL'S CANDY (2015) USA, 80 minuter. Regi: Sean Byrne.



Djävulen är en gottegris

Far och dotter bondar genom headbanging.

Konstnären Jesse (Ethan Embry) köper ett superbilligt hus på den texanska landsbygden och flyttar in med sin fru (Shiri Appleby) och tonåriga dotter (Kiara Glasco). Anledningen till det superlåga priset är dock att ett äldre par dött där men vad mäklaren inte berättar är att de blev mördade av sin sinnessjuke son som hörde röster. Plötsligt börjar även Jesse påverkas av någon ondskefull kraft.

Audiofiler anar genast att onda krafter verkar när de ser högtalarnas vanhelgande placering bredvid kaminen.

Låter väl som typ "Huset som Gud Glömde" eller? Ja kanske men ändå inte. Vårt modus operandi här på Udda Film är ju som bekant att fimpa all förhandsinformation vi kan innan vi bänkar oss framför en film . Det hade vi lyckats exceptionellt bra med inför denna tittning och vi förväntade oss något tramsigt crap av den kalibern vi oftast utsätter oss för. Vi blev snart varse att vi var ute och cyklade på våra trehjulingar där.

Den försynte mördaren.

Vad vi istället fick var ett snyggt och välspelat skräckdrama som samtidigt lyckades vara lite metal. 🙂 Det är en charmig familj och faderns och dotterns gemensamma kärlek till hårdrock är gullig utan att bli lökig. Det finns en metal-koppling till mördaren som har för vana att stå och mata nedstämda ackord genom sin Marshall för att stänga ute rösterna. Ja, det låter skitfånigt när vi beskriver det men är faktiskt riktigt stämningsfullt och olycksbådande. Det stora mansbarnet till mördare spelas mycket bra av Pruitt Taylor Vince.

Det är dotterns första dag i nya plugget och pappsen försöker muntra upp.

En cool detalj är de demoniska röster som både Jesse och mördaren hör är en låt av amerikanska Sunn O))) och det man tror är mässande på latin är faktiskt ungerska som tycks ha sjungits in baklänges för att sedan vändas rätt i mixen. De nedstämda ödesackorden mördaren spelar är riff från Machine Heads "Sail into the Black".

BETYG: 5/7 På Udda Film är vi tacksamma över att ibland snubbla över en klart sevärd film som detta är. Stämningsfullt, snyggt och välspelat.

Ett litet leende och gethornen åker fram.

Mission accomplished!

Men vänta nu... Är det där verkligen så jävla metal?

OK, det är 2015 och Ghosts sista bra platta har just kommit ut men pappsen plockar ner affischen innan Ghosts disney-metal hinner blomma ut. Kan han hindra den tragiska framtiden? KAN HAN?!?! (Spoiler alert: Nej det kan han inte)

Någonting får honom att plötsligt satsa på minimalistiska motiv.

Vad kan chocka en tonårstös så? (Det mesta om vi ska vara ärliga men skit i det!)

Wow! En Marshall och en röd Flying V som hon alltid drömt om.

Det där konstgalleriet satsar på ett på-näsan-namn.

Är det DÄR Djävulens godis? (Spoiler alert: Nej det är det inte)

Men vad gör han med det levnadsglada barnet?

Hon kan inte lira än men jobbar på det viktigaste: Rockposerna!

Denna kallas för "Billy Duffy, Sonic Temple".

Bara bekanta nyllen på TV idag: Baphomet...

...Pazuzu.💗

Undra om bankiren som beställde en målning på fjärilar blir nöjd med detta?

Jesse är fin i sin Bukowski-tisha.

Någon cosplayar visst Tina Krauses karaktär i The Silver Mummy (2004).

Mördaren är en skitig typ men hans intimhygien är i alla fall fullkomligt fläckfri! 😁

Ånej! Dataelden sprider sig.

Upplösningen är väldigt metal.

 Även eftertexterna är riktigt metal.

Mysiga Gustave Doré-bilder...

...från Dantes "Gudomliga Komedi"...

...varvas med eftertexternas Iron Maiden-font.

🤘🤘🤘

Trailer