What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

fredag 30 maj 2025

THE DEVIL'S CANDY (2015) USA, 80 minuter. Regi: Sean Byrne.



Djävulen är en gottegris

Far och dotter bondar genom headbanging.

Konstnären Jesse (Ethan Embry) köper ett superbilligt hus på den texanska landsbygden och flyttar in med sin fru (Shiri Appleby) och tonåriga dotter (Kiara Glasco). Anledningen till det superlåga priset är dock att ett äldre par dött där men vad mäklaren inte berättar är att de blev mördade av sin sinnessjuke son som hörde röster. Plötsligt börjar även Jesse påverkas av någon ondskefull kraft.

Audiofiler anar genast att onda krafter verkar när de ser högtalarnas vanhelgande placering bredvid kaminen.

Låter väl som typ "Huset som Gud Glömde" eller? Ja kanske men ändå inte. Vårt modus operandi här på Udda Film är ju som bekant att fimpa all förhandsinformation vi kan innan vi bänkar oss framför en film . Det hade vi lyckats exceptionellt bra med inför denna tittning och vi förväntade oss något tramsigt crap av den kalibern vi oftast utsätter oss för. Vi blev snart varse att vi var ute och cyklade på våra trehjulingar där.

Den försynte mördaren.

Vad vi istället fick var ett snyggt och välspelat skräckdrama som samtidigt lyckades vara lite metal. 🙂 Det är en charmig familj och faderns och dotterns gemensamma kärlek till hårdrock är gullig utan att bli lökig. Det finns en metal-koppling till mördaren som har för vana att stå och mata nedstämda ackord genom sin Marshall för att stänga ute rösterna. Ja, det låter skitfånigt när vi beskriver det men är faktiskt riktigt stämningsfullt och olycksbådande. Det stora mansbarnet till mördare spelas mycket bra av Pruitt Taylor Vince.

Det är dotterns första dag i nya plugget och pappsen försöker muntra upp.

En cool detalj är de demoniska röster som både Jesse och mördaren hör är en låt av amerikanska Sunn O))) och det man tror är mässande på latin är faktiskt ungerska som tycks ha sjungits in baklänges för att sedan vändas rätt i mixen. De nedstämda ödesackorden mördaren spelar är riff från Machine Heads "Sail into the Black".

BETYG: 5/7 På Udda Film är vi tacksamma över att ibland snubbla över en klart sevärd film som detta är. Stämningsfullt, snyggt och välspelat.

Ett litet leende och gethornen åker fram.

Mission accomplished!

Men vänta nu... Är det där verkligen så jävla metal?

OK, det är 2015 och Ghosts sista bra platta har just kommit ut men pappsen plockar ner affischen innan Ghosts disney-metal hinner blomma ut. Kan han hindra den tragiska framtiden? KAN HAN?!?! (Spoiler alert: Nej det kan han inte)

Någonting får honom att plötsligt satsa på minimalistiska motiv.

Vad kan chocka en tonårstös så? (Det mesta om vi ska vara ärliga men skit i det!)

Wow! En Marshall och en röd Flying V som hon alltid drömt om.

Det där konstgalleriet satsar på ett på-näsan-namn.

Är det DÄR Djävulens godis? (Spoiler alert: Nej det är det inte)

Men vad gör han med det levnadsglada barnet?

Hon kan inte lira än men jobbar på det viktigaste: Rockposerna!

Denna kallas för "Billy Duffy, Sonic Temple".

Bara bekanta nyllen på TV idag: Baphomet...

...Pazuzu.💗

Undra om bankiren som beställde en målning på fjärilar blir nöjd med detta?

Jesse är fin i sin Bukowski-tisha.

Någon cosplayar visst Tina Krauses karaktär i The Silver Mummy (2004).

Mördaren är en skitig typ men hans intimhygien är i alla fall fullkomligt fläckfri! 😁

Ånej! Dataelden sprider sig.

Upplösningen är väldigt metal.

 Även eftertexterna är riktigt metal.

Mysiga Gustave Doré-bilder...

...från Dantes "Gudomliga Komedi"...

...varvas med eftertexternas Iron Maiden-font.

🤘🤘🤘

Trailer



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar