What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.
Visar inlägg med etikett JJ Stomp. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett JJ Stomp. Visa alla inlägg

fredag 23 januari 2026

JOHN KINCAID UNLEASHED (2017) USA, 102 minuter. Regi: JJ Stomp.



Nej Nej Stomp!!!

Vi öppnar med lite meningslös militarism.

Agent David Lee (JJ Stomp) sörjer sin bortgångna fru som togs ifrån honom av ondskan personifierad: John Kincaid (Edwin Olson)! För att hålla sig sysselsatt mellan uppdrag driver David en kampsportsskola för barn, men minnena spökar i hans sinne och han har svårt att släppa in kärleken i sitt liv igen. Detta tills han träffar Amy (Maggie Dickey). John Kincaid finns dock kvar där ute och så länge han går lös går ingen David älskar säker...

Davids blivande kärleksintresse roar sig själv. Anledningen till skrattet: Hon kastade just en s k  macka.

"Är ni dumma i huvudet?!" är er självklara fråga när vi ger oss på ännu en JJ Stomp-våffla. Ja, cinemasochismen* är gigantisk här på Udda Film så vi kunde helt enkelt inte låta bli att beta av den här avskrädeshögen till film också.

Här räddas hon från drunkningsdöden av vår hjälte och blir förstås omedelbart förälskad i den lille farbrorn.

Det här är en av Stomps första filmer som regissör och med facit i hand kan vi säga att utvecklingskurvan är lika horisontell som på en döings hjärtmonitor. M a o är han lika "duktig" filmskapare redan här fem år tidigare som i de andra rullarna** vi sett. Den stora skillnaden är att i det här pekoralet har han ännu inte börjat begagna sig av specialeffekter, på gott och ont.

Det är inte #metoo, särskilt inte när hon säger "yes".

Det är som vanligt så urbota jävla dumt och infantilt när det gäller manus och det dröjer en väldigt lång stund av meningslöst dravel innan någon form av tråd börjar spinnas. Den är dock tunnare än en spindeltråd och långt ifrån lika stark. Men okej, han är agent som utför uppdrag som bara finns i filmen för att visa på att han kan slåss. Han är en romantiker (med brustet hjärta dessutom!), vilket då tvingar oss tittare att lyssna på ett otal sliskiga ballader som för tankarna till de bedrövligaste högerkristna jesuskramarfilmerna. Barn älskar honom förstås då han lär dem platta till sand med fotsulorna, vilket ingår i kung-fu:ns A och O tydligen.

Men det är ju inte Detroit Rock City???

Det låter väl simpelt? Men den horribla klippningen gör allt för att förvirra. Vi får flashbacks - och flashbacks i flashbackarna! Vi klipps mellan dröm och verklighet där den bindgalne Kincaid dyker upp, uselt överspelad av Olson. Det sprinklas dessutom in mängder av mestadels irrelevanta arkivbilder på stadslandskap och vilda djur. Ja jösses vilken urinsoppa. Den mesta av dialogen är dubbad men självklart dubbar JJ sig själv så hans sköna accent förblir intakt. Behöver vi säga att dubbningen är rätt kass? Slagsmålen är väl det mest skrattretande då Kincaid skickar en hord av underhuggare som på bästa TV-spelsmanér tar sig an David en och en. En skön detalj är när man i fajtens bakgrund ser någon annan underhuggare helt obrydd stå och göra en kata för sig själv. 😄

BETYG: 1(+)/7 Det blir en etta igen med plus för att vi faktiskt brast ut i skratt vid någon fajt. Den här rullen skulle göra sig perfekt som nerklippt highlight-reel på YouTube.

I (den något rödaktiga) vildmarken som bara kan nås med helikopter finns det söta djur.

Kissekatt!

Det finns tydligen också stängsel och slyngel-taggar klottrade.

Undra vad det är för fabrik man byggt i den vildaste av vildmarker?

The majesty of nature.

Kincaid! Eller är det möjligtvis Biff Byford?***

Innan man kan börja fajtas måste man vifta med armarna och dansa en ceremoniell dans.

Snart är parningsdansen över och akten kan börja.

Muskelunderhuggare med LeBron James-komplex kastar av okänd anledning damm i luften.

Kamp på liv och död. Undertiden övar obrydd underhuggare på sina kator i bakgrunden.😂

Ånej! Vad ska ni göra med JJ?😯

Jaha...han ska tortera sig själv?

Fruktansvärt!!! De har gett JJ akupunktur! 😥

Vad? Insinuerar du att JJ är fluktare?

Fåhhh-gel.

♫"Fill your head with heavy metal thundeeeeeer!"♬

JJ i drag.

Nähe, han tröstäter bara en cupcake.

Apropå tröst.

LOL! En fullkomligt överflödig arkivklippssnubbe som diggar musik. 😆

En random wigger står och brejkar för sig själv.

Plötsligt dyker Kincaid upp från ingenstans och börjar fuldansa - ond som han är!!!

Sen smetar han dynga i sitt eget nylle och muckar med Random wigger.

Random wigger får möta sitt öde och Kincaid försjunker i extas.

Agent JJ dyker snabbt upp men kan bittert konstatera att Random wigger är stendöd.

Han bryter ihop en smula över Random wiggers öde.

Ja det är verkligen skitsorgligt att Random wigger fick sätta livet till.

Ha ha ha! WTF?! Varför knallar Biff Kincaid romantiskt omkring för sig själv på stranden?

Söt liten tjej men lika oduglig som resten av skådisensemblen.

Hennes reaktion efter att JJ brutit nacken av en underhuggare. 🙂

Teaser

Hela debaclet i en något kortare version (som tur är!).

*Wow! Sug på det ordsmideriet från era lingvistiska akrobater på Udda Film.

***Saxons sångare Biff Byford.





fredag 7 november 2025

THE BOSS MAN (2022) USA, 103 minuter. Regi: JJ Stomp.



JJ Stink!

Inledningens superskakiga drönarbilder lovar hög kvalité...

James (JJ Stomp) är en hederlig snubbe som lever ett harmoniskt liv med sin fru (TJ Myers) men för tillfället är han arbetslös. Inte länge dock då Alexander "Boss Man" Prudhomme, en rik affärsman, precis sparkat sin tjuvaktige chaufför Greg (Joseph Lee Michael) och nu direkt anställer James. Greg ruvar dock på hämnd och med hjälp av Alexanders svekfulle affärspartner Tom (Ian Lauer) kokas det ihop planer på att både blåsa Alexander och utkräva hämnd.


Ray La Rochelle ser inte ut att vara en dag över 103! De grå tinningarnas charm finns nog där bakom den fina svarta hårfärgen.

Ännu en stjärna utan självinsikt och med stora filmdrömmar gör entré på Udda Film. Ge "auteuren" JJ Stomp en stor välkomstapplåd och låt er ryckas med i hans förvirrade action-fyllda men samtidigt romantiska universum.

Pahhh-pegojor!

Till ingens förvåning är Stomp även en kampsportsentusiast så det blir en hel del kung-fu i action-scenerna. Eller vänta lite....vi kanske ska kalla det gubb-fu då medelåldern förefaller vara relativt hög på de inblandade. Ja det är gubb-fu och även ren och skär gubbsjuka. Vi serveras nämligen en klåparmässig pojkfantasi utagerad av infantila män. Det är drömmar om karatefajter, skottdueller med automatvapen, explosioner, bimbobrudar och lyxigt leverne. Den tekniska expertisen är på nivå med: James Nguyen, Shuny Bee och Neil Breen. Det låter väl som rena rama paradiset eller?

Vår hjälte. Nej, inte Baby Yoda i bakgrunden.

Tyvärr är det inte så skoj som det låter. Till att börja med finns noll känsla för hur man berättar en historia och hur man klipper en film, vilket förstås kan vara kul men i detta fall blir bara oerhört tråkigt och man skulle utan vidare kunna klippa bort en halvtimmes tråkigt dravel där de gubbsjuka farbröderna pussar på sina troféfruar och gör alldagligt mys. Det horribla ljudet, som alltid är rumsljud istället för upptaget med riktmikrofoner, gör den meningslösa dialogen väldigt svår att tyda och det hjälper inte heller att det ligger för hög kass musik ovanpå

Hans glada troféfru.

Det som är kul med det crappiga ljudet är att klipparna har hört att det blir proffsigare om man låter ljudet överlappa olika klipp, vilket är helt korrekt, men sättet de gör det på blir föremål för gapskratt eller WTF-miner. En scenövergång t ex visar en av otaliga arkivflygbilder över Los Angeles skyskrapor samtidigt som ett märkligt högt hamrande ljud ligger på i bakgrunden. Ja det låter faktiskt som om någon steppar! Det visar sig i nästa klipp vara Tom som sitter och skriver på sin dator, vilket givetvis inte är upptaget med riktmikrofon. Hans hamrande bara ekar i rummet! 😀 Det blir ännu mer skrattretande när karaktärerna talar i telefon och det burkiga ljudet av personen i telefonen ligger kvar när man klipper till en vy av när denna talar. Roligast är nog när det talas i telefon under en vild skottduell och ljudet av automatvapensalvor och explosioner ligger konstant, vare sig vi i bild befinner oss i skottzonen eller klipps till andra änden av telefonsamtalet. 😆

Hennes ytterst rätvinkliga röv.

Vi bjuds även på förbluffande usel CGI som nog t o m  skulle få  Neil Breen att klia sig i huvudet. Särskilt explosionerna är makalösa och ser helt malplacé ut. Vi bjuds även på en episk romantisk scen med konstanta fyrverkerier som ibland hamnar lite på sniskan över de tryckardansande karaktärerna. Vi måste självklart även nämna de flygande CGI-patronhylsorna som förutom att vara helt orealistiska inte heller passar till vapnen de ejakuleras ur. 😄

Märklig inzoomning som avslöjar sionistisk smygpropaganda! 😱

Något som är förvånande är att ingen av bimbobrudarna klär av sig (helt).  Med denna nivå av gubbsjuka är det högst anmärkningsvärt att sex bara antyds. Alexanders fru, spelad av Vicky-Lee Valentino, glider i filmens inledning runt i en Baywatch-inspirerad baddräkt - fast modell thong! - utan att kameran någon gång landar på hennes röv. Nej, det klipps t o m omsorgsfullt runt detta när kamerarörelsen naturligt glider i den riktningen. 😅 Detta är förstås för att JJ Stomp och hans farbrorskompisar är hyvens moralväktare som istället skriver in 23 000 pussar i manuset. 😉

BETYG: 3/7 Så ja, ni hör att det finns en del små guldkorn här och där i denna katastrofalt usla rulle men det räcker inte till för ett högt betyg.

5-öres-Chuck Lidell.

JJ busar till det och låtsas gå rakt in i dörrposten och trots att han gör det av "misstag" parerar han smällen med handen. 🙂

Han älskar sin troféfru så mycket att han måste vända bort blicken från lågbudget-Pamela Anderson.

Ladies and gentlemen! Staples Center* - the home of yooooour Los Angeles Lakers!

Ovidkommande flyguppvisningsklipp = production value!

Puss puss, gulle gull. Kärleken är oändlig.

Detta trots att hon precis nyss sugit av ett nykromat avgasrör.

Kolla. Här kommer "Mary the lawyer" spelad av Eve Vice. Henne såg vi senast i toppprullen Mouse of Horrors (2025).

Många scener är inspelade med S-log-inställning. En kamerainställning som ger bättre möjligheter att utnyttja ljusets dynamiska omfång. Vad de i redigeringen inte har förstått är att man måste bearbeta bilderna så de återfår kontrast och färg...

Den episka fyrverkeriscenen kommer tillkorta i denna stillbild.

AAAARRRGGGGH HJÄÄÄÄÄÄÄÄLP!!! Det där monstret igen. 😨

Gubb-fu!!!

Alexanders affärsmöte med "rockstjärnor" tillför 0 till handlingen - MEN - vi får i alla fall en glimt av Musse Piggs skelett!

Mary the lawyer bangar inte för ett poolparty hos the Boss Man.

Vänta nu. Han anställde James som chaufför. Istället sitter denne på passagerarplats i en snarlik kostym. Vi anar ugglor i mossen...

Fullkomligt irrelevanta vyer av San Fransisco.

Nog med kaosartad gubb-fu. "Han är inte värd det".

Fantastiska specialeffekter då kameran panorerar åt höger och elden i bildkanten följer efter. 😂

Varför hoppsparka när du kan hoppskjuta?

Är kameramannen gitarrentusiast?

De pissgula fläckarna ni ser är felfärgade dammoln av kulor som träffar marken, för varför justera efter bakgrunden?

CGI-Tomhylsor från en hagelbössa "kastas ut" från en icke-hagelbössa.

"Birdemic - The Boss Man Chronicles"

Det ser ut som om TJ Myers gått genom vittnesbeskyddet och skaffat en ny identitet som Hzz.

James underhuggare Bob tar kidnappningen av James troféfru mycket hårdare än James själv. Liksom James är han beredd att dö för henne... 🤣

Dags för episk slutbatalj**. Då är det läge att bete sig.

Kämparna har olika stilar att presentera sig. 5-öres-Chuck Lidell gör det genom att vifta fisångor upp i sitt eget ansikte.

Boys will be...öhh...farbröder will be farbröder.

Han är....galen.

Death by CGI.

Datadöden!

Hon börjar skjuta på rostiga metalltankar på taket.

Ja, ni ser den realistiska lilla gula kulan till vänster.

Det föranleder ett CGI-inferno.

Från ingenstans flyger en kvaddad CGI-helikopter ut ur explosionen!!!! (????) 😅

Tur att LA News fick tag på bilder från dramat. Duktiga murvlar tydligen som finns utposterade på random tak I FALL ATT nåt skulle hända just där. 🙂

Hon är lite purken på sina föräldrar. Därav den extra Hzz:iga minen.

Hennes föräldrar lever i en utfrätt gulaktig värld. Är de på Mars månne?

Trailer som skvallrar om kvalitén.

*Ja ja, vi vet att den heter Crypto.com Arena nuförtiden.
**Kunde man ju med all rimlighet tro, men filmen tar en lång extrasväng där vi får följa sällskapet på sjukhuset vilket är en katastrofalt tråkig epilog.