ROOTS OF EVIL (1979) Västtyskland, 86 minuter. Regi: Christian Anders & Antonio Tarruella.

 Ein bisschen Bruce Lee

Snygg titelbakgrund...😑 Har Chrille gjort den också?

Frank Mertens (Christian Anders) driver en karateklubb där han lär ut sin avlidne sensei Takimuras (Ichimi) stil med en emfas på icke-våld. Sensei Takimura är dock död. Mördad av gangsters av skäl Frank inte känner till. En dag dyker knarkbaronen Van Bullock (Deep Roy) upp i grannskapet och vill starta sin egen rörelse precis intill Franks dojo. Van Bullock vill inte ha någon konkurrens så han erbjuder sig att köpa ut Frank, som vägrar. Knarkbaronen drar sig dock inte för att ta till andra - våldsammare - metoder för att bli av med Frank.

Så gör man entré om man är superskurk! Notera även plommonstop.

Vår lilla tyskfestival fortsätter här på Udda Film med ett härligt litet vanity-projekt. Egentligen är detta en tysk film med modifikation. Anders är ju egentligen österrikare, rullen är filmad i Spanien med en massa spanska skådisar och Anders vill vara en hongkongsk Bruce Lee. Ändå är denna våffla så genomtysk! Låt oss förklara. Komm mit uns!

"Ausgezeichnet..."

Till att börja med är detta en film av och med en german* som fått karatedille och vill visa vilken germansk Bruce Lee han är. Alltså trippar han omkring feminint och låter som en kissekatt när han slåss. Och långt innan Neil Breen slog ner som en atombomb med sina egenproducerade mästerverk hade vi då denna Anders som: regisserade, producerade, spelade huvudrollen, gjorde sina egna stunts och t o m sjöng ledmotivet! Ja, det sista kanske inte är så förvånande då han också spottat ut tonvis med skivor i härlig tysk smörsångarschlagerstil. Ledmotivet "Dead End" är dock en lite mer upbeat orkesterfunkig dänga med en cringe:ig text och lite skitnödig refräng där Anders går upp i falsett. Härligt! Den catchigaste låten är dock den som spelas under Van Bullocks orgie (vi återkommer till den). En tjatig diskodänga som vi trodde hette "Hey Superman" eller liknande. Det finns dock ingen liknande titel på soundtracket så tyvärr kan vi inte identifiera den.

Här tränar de på att klämma fram de pipigaste brakskitarna.

Orgie ja. Vad vore en tysk film utan en orgie med en småväxt person i den centrala rollen? MEN! Vi vet inte om det är Christian Anders som hade moralpanik men orgien måste vara den lamaste i filmhistorien då inte ett enda klädesplagg avlägsnas trots att tre horor lattjar med lille Van Bullock. Nej då blir det mer erotiskt (läs: homoerotiskt) när Frank kör ett träningspass. Vi har ett m a o ett obligatoriskt musikmontage där Frank iklädd läderkalsonger utför en serie mycket märkliga övningar till allas vår stora glädje.

Karate-indignerad skurk.

Ja, det är en riktigt klassisk karatekalkon vi har här och Deep Roy är underbar i rollen som gangsterboss. Anders är som sagt en fjolla som ska vara sådär traditionellt lågmäld och rättrådig som alla karatehjältar, bara för att plötsligt förvandlas till en dödlig slagsmålsmaskin när buset går för långt. Vi älskar att alla dessa karatetöntar som vill bli filmstjärnor har så lite talang. Anders är självklart inget undantag. Storyn är patetisk, skådespeleriet sisådär och stuntsen han utför själv är inte supersnyggt klippta. Vi tänker då främst på scenen där han blir utslängd från ett fönster. Utöver allt detta har Anders slängt in en "Guest Star". Ja, det är karaktärstiteln Ria Kemp fått i filmen. Hennes medverkan är fullkomligt meningslös då hon har några korta repliker och sedan framför ett sångnummer som är rent ut sagt gräsligt. Damen låter som en påse skit, ser ut som en transa och har noll karisma. M a o platsar hon perfekt i filmen. :)

BETYG: 5(-)/7 Grossdeutschland levererar igen. Karatekalkon med fjollig Bruce Lee-wannabe som har mysigt hår.

Så vackert arisk! Va? Är hon spanjorska sa du? Maribel "Hot Lips" Martín in action.

Nu jävlar börjar det likna något!

Snacka om Lederhosen! 💗🌈

I Franks strikta träningspass ingår även intensiv planking.

Superdiskret med en guldfärgad rolls royce när man ska smyga efter någon.

Sexscen där Chricka måste fått moralpanik igen då Dunja Rajter har tejpat för sina bröstvårtor.

Van Bullock drar igång stereokassettradion och beordrar Cora att dansa. Plötsligt kollapsar hon mitt i mimande och av någon märklig anledning tystnar musiken i samma sekund.

Bejublat framträdande av "Guest Star".

Dvärgnekrofili?

Frank får spelet och vrålar "VAN BULLOOOOOOCK!!!" så mysfrillan blir alldeles tilltufsad.

Orgietajm och Van Bullock provklämmer på varorna.

"How Deep is your Roy baby?"

Det här det närmaste vi kommer ett klassiskt tyskt champagnelavemang**.

Sen blir det horseplay.

Komo gillar det han ser. Trots att han är eunuck.

"Oops. Tishan fastnade i taggbusken?"

"Måste...ta...av den..."

Voila! Manlig attention whore. Jämlikt och härligt.

Doggie?

Är man boss så är man.

Chrille gör sitt bästa för att låta som Ned Flanders.

Nej nej! Det är inte alls vad ni tror - trots att det är en tysk film.

Der Trailer

En av filmhistoriens största entréer av en av de minsta skådisarna.

Dansscenen där musiken magiskt stängs av plus Cora slav under heroinet.

Van Bullock visar hur man har sex med glädjeflickor.

Frank sliter av sig tröjan och Van Bullock blir för full för sex.

Det lökiga ledmotivet.

Den inte fullt så episka slutbataljen. Chrille ville tydligen ha ett snällare slut men ingen gillade hans ultralama idéer om nåd mot gangstrarna.

Håll i balla! Här kommer det megaerotiska träningspasset och håll ut till den absolut sista övningen...

Chricka Anders på sitt andra kneg.

*Låt oss inkludera österrikarna i det stortyska riket!

**Ja, det är faktiskt en grej. Tro oss!

FRANKFURT KAISERSTRASSE (1981) Västtyskland, 88 minuter. Regi: Roger Fritz.

Times Square med Lederhosen

Willkommen till storstan kids!

Susanne (Michaela Karger) och Rolf (Dave Balko) är unga och längtar ut från hålan de bor i. När Rolf rycker in i armén och stationeras i Frankfurt-trakten passar Susanne på att flytta hemifrån och bosätta sig i den spännande storstaden. Hennes homosexuella farbror tar emot henne med öppna armar men han och hans partner råkar bo mitt i glädjekvarteren och snart får Susanne bekanta sig med stadens smutsiga sida. Som om inte det vore nog verkar det som om även Rolf kommer att ta del av glädjekvarterens nöjen. Hur ska ungdomarna klara denna moraliska omställning?

Självklart! Det är ju ett tyskt hus.

Det var länge sedan vi gav utlopp för vår germanofili här på Udda Film så en resa till Vater-landets sköna tidiga 80-tal kändes som en alldeles utmärkt idé. Mys-o-metern ställer sig snabbt på trivsamt rött när vi direkt slängs in på Frankfurts sedeslösa gator. Att det råkar vara mitt på dagen och neonljusen är släckta spelar inte minsta roll då den ack så viktiga atmosfären ändå är på topp. Asha Puthlis lagom lökiga elektro/rock/disko-låt "Black House No. 40" är kronan på verket som den ligger och puttrar i bakgrunden. Vi älskar att den f ö är utgiven på AutoBahn-Verlag. 😊

Dumma snorungar. Varför flytta från denna tyska idyll?

Det här är en riktigt banal film som pendlar mellan semi-ungdomsromantik och sleaze. Man lyckas även slänga in rivaliserande gangsters som knyter ihop hela rullen. Man får nästan lite Staffan Hildebrand-vibbar beträffande ungdomsaspekten men riktigt så aslökigt är det inte. HBTQ-aspekten är riktigt intressant här. Vi befinner oss trots allt i början av 80-talet men ändå gestaltas bögarna med en liten smula mänsklighet. Visst blir det en del skoj på deras bekostnad, vilket var total norm på den tiden, men filmen visar ändå upp ett ovanligt mått av acceptans, särskilt från ungdomarnas sida, vilket är en kul överraskning. Vi ska förstås inte sticka under stol med att vi älskar när filmen tar vissa icke-PK-vändningar och då inte bara avseende bögarna. Det är ju det som gör sådan här filmer så kul.

BETYG: 4(+)/7 Filmen når inte riktigt fram till vår Best Of-sida men är ändå underhållande i sin banalitet och har en underbar atmosfär.

Ungdomarna har sex, men det som är mest upphetsande är Casio-klockan med inbyggd miniräknare han har på handleden. Så jävla inne!

Susanne är hälsosamt oblyg inför Roffes farsa. Det kan hon komma att behöva i syndens stad.

Susannes farsa har verkligen ordning på prioriteterna.

Bög-Tonino är välkomnande mot kvarterets hora.

Men då kommer Trans-Ossi. Det är hen som har byxorna i förhållandet, hur det än må se ut.

Bög-Tonino vill dock inte avbryta shnick shnack-dansen.

Detta påminner om en gammal hit.*

Ni trodde väl ändå inte att tyskarna skulle undgå att marschera i filmen?

Dork-Benny vet inte om det än men han är vad framtidsmänniskorna skulle kalla en homofob.

En prostituerad får en arbetsrelaterad reprimand.

Är det #metoo om det är en släkting av alternativt kön som kladdar på tuttarna och daskar stjärten? Svar: Nej! Hennes leende indikerar samtycke.

Ossi drar igång ett Zarah Leanderskt uppträdande, passande nog så här på 20-talet (Ja för oss alltså).

Den envetna horan kan inte ens lugna sig när paret har ett ömt ögonblick.

Dork-Benny i sitt rätta element.

Han är en hjälte! Visst har vi alla fantiserat om att bryskt sätta stopp för den där satans trubaduren som alltid ska förpesta krogmiljön med sina jävla "Proud Mary" och "Take me home country roads".

Tyska punkhuliganer (komplett med hakkors på ryggen) trakasserar oskyldig medelsvensson...ehhh förlåt: "Otto Normalverbraucher" ska det vara.

Men eftersom de är tyska huliganer kan de inte låta bli att smeta lite fekalier på offret. 😆😅😂

Sen blir det lite klassisk #metoo.

Dags för sex! Ja alltså...på riktigt.

Under the bridge downtown letar tydligen både Ossi och Tonino efter tillfälliga kontakter. Ossi är dock den ende som blir avundsjuk.

LOL. Roffe blir shame:ad av ett par random utlänningar bara sådär helt apropå.

Susanne tassar omkring i sin fantastiska 80-talsdress medan en random (återigen) transa passerar. Det roliga är att transexot dominerar scenen alldeles för mycket för att smälta in som den tänkta statist hen skulle vara.

Hey! Det är faktiskt 80-talet nu. Tjejer vill ha lite raka rör.

Dork-Benny är lite sen på bollen.

Ha ha ha! Vi som trodde John Cleese paradnummer i "Fawlty Towers" bara var fiktion.

Gangster-Johnny förför lilla Susanne. Det är dock förlåtligt om ni tror det är tvärtom.

Gangster-Johnny erbjuder verkligen en genväg till toppen.

Vi bjuckas även på lite välkoreograferat gangstervåld.

Trailer som har det mesta: Örfils-VM, tuttar, dragshow, Asha Puthlis musik och gangstervåld!

Här kan nu avnjuta hela Asha Punthis platta. Märk väl att de tyska hitmakarna kände att var och varannan låt skulle låta som The Knacks "My Sharona".

*

Ja, det är förstås detta gamla Onkel Kånkel-örhänge vi syftar på.