Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.
Krig är helvete och det bevisas av Satans närvaro i höger bildkant.
Slutet på kriget är nära men envisa tyskar, särskilt då SS, vägrar att ge upp. Wardaddy (Brad Pitt) är en ärrad veteran och bland de bästa stridsvagnsbefäl amerikanerna har vid liv. Därför får han och hans besättning oftast ansvaret att leda nya uppdrag. De har dock nu fått en gröngöling (Logan Lerman) med skrivbordsutbildning på halsen som snabbt behöver inse vad som krävs av honom.
Jon Berbthal, redo att döda lite zombier...öhh...tyskar.
Från en tvivelaktig krigsfilm (American Sniper (2014)) till en annan. Lugn, den här är inte på långa vägar lika pinsam som ovan nämnda men det säger å andra sidan inte så mycket. Återigen är det ett väldigt gott hantverk och skådespeleriet är bra. Det som felar är manuset.
Så jävla tråkigt att behöva städa upp i stridsvagnen.
Filmen fungerar faktiskt riktigt bra ända till slutbataljen. Visst, det är en hel del tvivelaktiga detaljer men det kan man ha överseende med i en krigsfilm. Det är t o m lite rörande när den känslige rookien Norman och den unga tyskan Emma (Alicia von Rittberg) möts på ett själsligt plan genom musiken. Vid nämnda slutbatalj går det dock helt överstyr. Här spolas all realism ner i toaletten och allt förvandlas till en superkorkad skjutfest.
Ta det lugnt gosse! Det är numera helt okej att vara "flaming"...
Det är återigen krigsporr och tappra amerikaner ger sina liv för att andra ska slippa och det förstås i Herrens namn. -SPOILER ALERT- Det roliga är att det inte framgår varför en sketen grusvägskorsning mitt på bonnlandet har någon strategisk betydelse. Skit samma! Brad Pitt & co. är redo att DÖ för den. De ska alla dö i en imobiliserad stridsvagn för denna korsning och det genom att möta en elitbataljon ur Waffen SS utrustade med panzerfaustar*. Dessa hundratals elitsoldater har dock inte vett att använda sina pansarbrytande vapen utan kastar sig hellre framför stridsvagnens fåtaliga kulsprutor. Spelet är dock över när en särdeles usel tysk krypskytt med flertalet skott tvingar ner Wardaddy i stridsvagnen igen varpå det inte dröjer länge innan hans SS-polare skickar ner ett par handgranater i dess lucka. Resultatet? Inte en skråma på Brad Pitts vackra lik. Ha ha ha!
BETYG: 5/7 Jösses vilket generöst humör vi är på och ger dessa ultrafåniga krigsfilmer så högt betyg. Vi blev i alla fall mäkta underhållna.
Nya Star Wars är redan här.
"Look at my family. Please kill me!" Eller..?
Magister Wardaddy tillämpar handgriplig (bokstavligt) pedagogik.
Lite Tom & Jerry över den farbrorn.
Det nya Sverige - om SD får bestämma.
Festa tills man stupar är en beprövad metod.
Brad har legat för länge i solariet igen.
Inte vad man vill se om man sitter i en Sherman.
Då kan det lätt sluta så här.
Dessa käcka SS-gossar som alltid ska marschera och sjunga. "Heili heilo heila..."
Waffen SS och Wehrmacht lyckades lägga nästan hela Europa under sig genom denna taktik...
Efter några timmar kommer någon på en lysande idé...
Un-American sniper.
Trailer
Tysk allsång.
*Detta pansarskott var en tysk innovation och ett engångsvapen man kunde ge sig på fiendetanks med.
Chris Kyle (Bradley Cooper) är fostrad med en stark pliktkänsla, så när hans pojkdrömmar om att bli cowboy börjar falna bestämmer han sig för att göra en insats för sitt land. Han ger sig in i det militära och genomgår den stentuffa Navy SEALS-utbildningen. Under sin tjänstgöring i Irak gör han sig snabbt ett namn som USA:s dödligaste krypskytt. Kyle har dock en familj hemma och när han har svårt att lämna kriget, trots flera tjänstgöringsrundor, uppstår komplikationer.
Herren vet bäst!
Ja, ni har säkert hört vilket moraliskt avskräde den här filmen är redan och vi tog oss an den med denna förutsägbara insikt. Detta är dock som en parodi på klyschan med hollywoodfilmer. Sällan har väl en fördom besannats som i detta propagandaspektakel. Clintan har verkligen tagit steget fullt ut från en cool skådis, med ikoniska roller i bagaget, till en fullkomlig högerpajas som pissar på sitt eget hantverk, för han är fortfarande en duktig regissör.
Stenhård redan som liten pöjk. Utmärkt gudfruktigt fostrad av helylleamerikansk far.
Detta endimensionella pekoral presenterar krypskytten Kyle som en hellyllehjälte när han i verkligheten framstår som en samvetslös mördare och mytoman därtill. Detta är ett av de äckligaste exempel på militärkulturen - för att inte säga militärKULTEN - som råder i USA. Redneck-massorna, som hjärntvättas av de lallande dårarna på Fox, matas med denna hjältekultur där infantila lögner accepteras som sanning. Ifrågasätt och du är en landsförrädare. Yep, så fungerar det cyniska redskapet patriotism.
Så här reagerar en riktig macho-karl efter att ha funnit sin flickvän i säng med en annan.
Nåja, om man nu bortser från att själva konceptet för filmen är fullkomligt utvecklingsstört så är det ändå en rätt underhållande film. Det är dels välgjord krigsaction och dessutom lite roligt ur ett kalkonperspektiv hur svartvitt manuset är. Plastbebisen behöver vi väl inte ens nämna va?
BETYG: 4/7 Just det! Ni är chockerade över hur vi kan ge denna stinkande dynghög ett så högt betyg men vi fann trots allt underhållning i skämtet till oscarsnominerad* film.
Nej, Chris blir inte gay och besöker en bögklubb. Det råkar vara flottans rekryteringskontor han tittar in på.
Han får ändå ett saftigt sprut i nyllet. (Notera den symboliska regnbågen...)
Macho-grabbar lattjar.
Den stenhårda sniper-träningen ger resultat Chris aldrig vågat drömma om.
Oj! Ett rättfärdigt krig kan startas. U-S-A! U-S-A!
"Another confirmed kill. Hoo-ya!"
Irakisk hjärnkirurgi.
Dessa usla Al Qaida-irakier som gör glass av sina medmänniskor. Gör nåt Chris Kyle!
Den ökända bebisen. Här i muppscenen där Bradley vickar på "bebisens" arm med tummen.
Ett skepp kommer lastat. Ett litet offer dock med tanke på vilken vinst Haliburton gjorde.
Det finns inget dåligt väder...
Spypåse fram.
Trailer
Lite pang pang från filmen.
Den riktige Chris Kyle gäst hos Conan O'Brien. Hans massdödande blir kvällsunderhållning.
*Ett ännu större skämt och ett bevis på hur värdelöst detta dunka-ryggen-pris är. Man fick t o m en oscar för ljudredigeringen.
Överallt finns det psykotiska mördare och ett ondskefullt geni ser till att exploatera detta faktum genom att arrangera en mördartävling där ett gäng utvalda galningar får slåss till sista blodsdroppen.
Karaktären som låter som Troy McClure flankerad av de som förmodligen var de enda som fick betalt.
Man kan göra rolig film utan någon budget som helst men då krävs det en del bra idéer. Tyvärr är det precis vad som saknas i denna roliga timmenvideo. Istället har man urinerat på konceptet kill your darlings och slängt in så mycket "coola grejer" man bara kunde komma på.
Skojsigt som tusan när han kissar på sig...
Filmen öppnar med ett gäng fejk-trailers som kanske är lite småroliga på sina ställen och dessa visar sig sedan ha betydelse för huvudfilmen då ett gäng karaktärer presenteras här. Inte så jättedum idé. Sedan följer ett långt segment där man förbereder The Maniac Project och slutligen kan spelen börja.
Återigen, ser långt intressantare ut än vad det är.
Under förberedelsepartiet är filmen någorlunda uthärdlig men föga rolig med karaktärer som låter som Onkel Kånkel eller Troy McClure från The Simpsons. Här har man även slängt in ett par brudar i endast trosor för att hålla intresset uppe. Kanske även för att distrahera från det faktum att denna "blodiga" mordtävling innehåller så lite gore?
"Missing scene" ersätts med topless-brud och den sovande publiken halvvaknar.
Under själva tävlingspartiet blir man bara irriterad över vilket ointressant crap man tittar på och fanns det någon som helst tvekan över vad slutbetyget skulle bli cementeras det under eftertexterna när huvudkaraktären börjar dansa riverdance.
BETYG: 1/7 Ointelligent fanboy-fest som passar bäst som internt skämt för de berörda.
En ung kvinna (Natalie Plouffe) får ett totalt psykbryt när hennes älskare vill klippa banden och överge henne till förmån för hans familj. Något inom henne kräver hämnd.
Då dyker en märkligt sminkad tjej plötsligt upp.
Normandin bjuder oss här på en något våldsammare och galnare version av "Fatal Attraction" där vansinnet illustreras av en slags demoniserad version av kvinnan själv. Nästan som en pajig Captain Howdy. Ja, tanken är god med det onda hjärnspöket men gestaltningen av det känns ganska fånig. Vi känner oss även besvikna över hämnden där -SPOILER ALERT- det finns åtskilliga tillfällen för vår sjuka huvudperson att ta livet av den lilla flickan men istället tillåts hon nästan fly i en väldigt ologisk sekvens.
Jaså ängslig nu din horkarl? Så går det när man vänstrar.
Våra klagomål till trots är detta en hyfsad kortfilm som känns brutalare än den är p g a antydda dåd och sköna redskap. Vi gillar även att källaren i huset påminner oss om Dr. Freundsteins krypin i "Huset på Kyrkogården". Nåja, långsökt kanske men vi blir alltid glada när vi tänker på den klassikern.
BETYG: 4/7 Stundtals fånig men ändå helt okej kortfilm.
Precis.
Time to get biz-ay.
Vad gör tant?
Pyssel, knep och knåp.
Märkligt att stänga in ungen och spika igen dörren och sedan förvänta sig att barnet ska komma springande när man ropar.
Dagens HBTQ-teckning, för vad är det egentligen mamma har mellan benen?
Lite barn-bondage*.
Perfekt utförd självförsvarsblockering.
Se - det blev bara några skråmor.
Hela filmen.
*Seså, lugna ner er nu. Det var ju bara ett skämt.
Inte ens när ett zombieutbrott inträffar i ett varuhus kan Xavi (Samuel Viyuela) låta bli att försöka imponera på Carol (Aroa Gimeno).
Världens ärligaste glassförsäljare förklarar varför han höjt priset.
Ännu en dussinzombiekortfilm landar i vår ruta och inte heller denna har något speciellt att tillföra genren. Visst, en ovanlig detalj introduceras men det är verkligen inget som får oss att höja på ögonbrynen. Tvärtom kan vi säga att titeln är ganska vilseledande då man särskilt i slutet förväntar sig att cigaretter kanske plötsligt ska servera en twist. Nope, icke så. Upplösningen är otroligt platt och föranleder ett välförtjänt: "Jaha?".
Plötsligt blir allt skogstokigt.
Annars är lillvåfflan relativt välgjord med schyst foto och ljus. Just med kamerarörelser har man skapat en atmosfär av hysteri. Mängden gore är obefintlig, vilket är lite udda i en zombiefilm, men man har lyckats bra med att klippa runt sådana potentiella scener.
BETYG: 3/7 Ja, trots gnället blir det en svag trea p g a välgjordheten*.
Ett alfa-asshole väcker mer intresse hos Carol än vad Xavi gör.
Där är hon igen. Här ser hon mer ut som en Bava-demon än en zombie.
I och med att vi tycks ha gått in i en ny moralskitnödig tidsålder tvår vi härmed våra händer gällande ansvar för innehållet i denna lysande kulturblogg. Vi kan helt enkelt inte ansvara för de missförstånd som kan tänkas uppstå när man inte förstår sarkasmer eller den humorform där man säger motsatsen till vad som är sant för komisk effekt. Allt är inte blodigt allvar, kära dumskallar.
#JeSuisMrCool #RIPSiewertÖholm
BEST OF UDDA FILM
Mot all förmodan ger vi en del filmer riktigt högt betyg. Här hittar du alla de pärlorna. Klicka på bilden för att komma till filmhimmelen!
OBS! Om din sökning aldrig ger ett skit kan felet vara att du inte söker från förstasidan. Ja, sökmotorn är i paritet med vissa filmer här... Klicka bara på Udda Film-loggan högst upp så kommer du till förstasidan. Gör sedan ett nytt sökningsförsök!
Inlägg
