Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.
Kriget i Europa är på sluttampen och amerikanska trupper har rullat in i det tyska riket. I en liten stad är dock entusiasmen bland ungdomarna hög och löftena om "slutsegern" känns helt sannolik i deras naiva sinnen. Samtidigt som ärrade veteraner retirerar för fullt kallas ungdomarna in och placeras utan påtaglig träning att försvara en strategiskt meningslös bro. De får snart lära sig krigets brutala verklighet.
Tur att det finns en stor karta i klassrummet så ivriga pojkar kan ägna sig åt militärstrategi istället för engelskundervisning.
Med kriget i relativt färskt minne levererar tyskarna en alltför realistisk tragedi där naiva ynglingar luras in i den krigiska köttkvarnen. Att filmen handlar om tyska ungdomar som sväljer nazipropagandan med hull och hår spelar mindre roll då filmen skulle kunna ha utspelats i princip var och när som helst. Ta bara en snabbtitt på den rådande militärkulturen i USA som ser till att fylla ut leden i alla konflikter de ska skapa/lägga sig i. Mer påtagligt blir det när man ser och hör rapporter om barnsoldater i världens alla hörn. T o m när vår äldste redaktionsmedlem skulle mönstra försökte man locka in de snoriga tonårspojkarna genom att rulla "tuffa" krigsfilmer på monitorerna i väntrummen. Vår käre redaktionsvän må ha varit ung och naiv men skrattade ändå åt det patetiska försöket att väcka stridspitten i honom.
Så talar en sann tysk far!
Filmen bygger på ett bra sätt upp bilden av de fjuniga tonåringarna som ger sig in i soldatlivet som om det vore en lek. Kontrasten med deras skärrade föräldrar och de cyniska veteranerna är bra. Med ganska enkla medel skildrar man på ett bra sätt meningslösheten med kriget och vansinnet en känslokall regim kan skapa. "Enkla medel" blir det bokstavligt när de mystiska amerikanska tanksen rullar in i bild. Tillgången till sådana fordon var inte speciellt stor och framför allt inte tillåten i Västtyskland vid den här tiden så man löste det genom att bygga tank-skal över befintliga traktorer. M a o kanske stridsvagnsentusiasterna börjar skruva lite på sig men det känns verkligen skitsamma då budskapet gick fram.
BETYG: 4(+)/7 En sann antikrigsfilm, direkt från askan av den mest notoriska regimen.
Ni borde ägna er åt att göra ariska barn istället...
Bra där! Lite flukt piggar alltid upp.
Pappas piga bjuckar på lite sideboob.
Vilket framkallar grav tonårs-angst.
Ånej...inte det gamla kvinnohatet. I sån tidig ålder!
Men räds icke! Kapten PK kommer till undsättning.
Fast det kanske inte är så PK att lösa situationen med våld?
LOL! Det kan inte nog påpekas. 😁
En dags träning ska väl räcka? Kids lär sig ju så snabbt.
Sug i er av flosklerna kiddies.
"Armen i vinkel, blicken i skyn!!!"
Vad nu? En förnuftig soldat i Hitlers armé?
Hm, vill inte vara den men...du har ingen fot.
När man ser döden i vitögat.
Stackars lille Sigi Sigi Sputnik. Man ser inte döden i vitögat ostraffat.
Fniss, mystiska hjul döljer sig bakom larvfötterna.
"Skjut på däcken! Det är ju bara film-tanks!"
Han är visst bara en jävel på kärlek.
Fjortispojke lär sig snabba läxor.
Andra inte. Euforin när man dödat sin första jänkare.
Inte bara Elvis-imitatörer i Vegas. En läcker Liberace är alltid på sin plats.
Las Vegas är en ruinstad full med zombier och för att stävja en spridning av den dödliga faran har man beslutat att atombomba staden. Miljardären Tanaka (Hiroyuki Sanada) har dock 200 miljoner $ i ett valv under ett kasino och han anlitar den dekorerade legoknekten Scott Ward (Dave Bautista) som samlar ihop ett team för att extrahera pengarna. De har bara 96 timmar på sig och måste då kämpa sig igenom horder av zombier.
Man kan hoppas att dessa kalsonger "...stays in Vegas".*
Snyder var ju snubben som gjorde remaken av "Dawn of the Dead" och till skillnad från många andra gnällhjältar gillade vi faktiskt den trots att den hjälpte till att cementera neo-zombien med språng i steget och överdriven aggressivitet. Sedan dess har Snyder gått totalt hollywood och gjort påkostade blockbusters ingen vettig människa vill se. I den här filmen fortsätter hjärndödheten i ett actionspektakel späckat med underhållningsvåld och CGI. "Whut? Skulle det vara något dåligt då?" frågar ni er. Nej det behöver det inte alls vara (förutom CGI:n förstås). Det här är dock så megakorkat och substanslöst att det borde ges en special-oscar för det.
Det är ju Vegas så - showgirl-zombier.
Om inte regissörens namn skvallrat om filmens kvalité anar man snart vartåt det barkar när filmens första zombie poppar upp. Det är snarare nåt CGI-kryddat mutant-freak än en hyvens gammal zombie. TV-serien "The Walking Dead" har ju hjälpt till att pervertera bilden av zombien och däribland hur en sådan ska låta. Borta är de tystlåtna döda som ibland kunde avge några sköna stön. Dessa har istället ersatts av morrande och väsande lik som gjort dagens zombier mer till artificiella monster än levande döda. Snyder har tagit denna stafettpinne och dragit på sig turbolöparskorna! Hans senaste zombier låter som valfritt hittepåmonster i någon crappig blockbusterproduktion (vilket detta är) och det ska visa sig att -SMÄRRE SPOILER- det finns olika slags odöda varav den ena är en alfaras med sin egen kung... Jovisst. "Intelligenta" zombier och dessa måste förstås röra sig snabbare än ninjor och självklart även som värsta akrobatdansarna. Jodå, med dessa styggelser är vi på en riktigt låg "Resident Evil"-nivå. -SPOILER ALERT- Kungen har tydligen även känslor då hans drottning får en omgång av våra hjältar och förlorar zombiebebisen (!) hon bär på. Detta föranleder världshistoriens första gråtande zombie då kungen förtvivlat fäller en tår. Ja, det är tyvärr sant. Vi driver inte mer er.
Töntar som poserar sämre än en random lajvare på en zombie-walk. Men men, en chippendale-zombie för alla bögar. Varsågoda!
Om vi bortser från den långa zombie-ranten ovan är det dessutom en oerhört korkad rulle fylld med gigantiska klyftor i manuset. Netflix tyckte tydligen det var värt att lägga 70 miljoner $ på en av de mest korkade icke-berättelserna i mannaminne. Men men, det räcker väl med att man serverar idiotiskt CGI-action i 180 knyck. Eller? Ja, här chockar vi er faktiskt lite med att trots ovan gallaspyende så måste vi ändå erkänna att vi inte blev förbannade över hur dåligt det var utan vi kunde faktiskt slött haka på dumjävelskaperna som pågick i nästan två och en halv timme. Vi har ju trots allt sett så satans mycket värre skit än detta. 😊
BETYG: 2/7 Sinnesslött i kubik och ytterligare en våldtäkt på zombiekonceptet men trots detta inte förargande.
Deffad zombie.
Underhållningsvåld med mega-såg.
Vad en .50-cal kan göra med en kropp - på film.
Las Vegas senaste fluga: Hasselhoff-lookalikes.
Det är inte bara Las Vegas stora stjärna Neil Breen som har datatigrar i sina filmer.
Jomenvisst. Väs-skriande och sniffande ormmänniskor är det senaste i zombieväg. (Lucio Fulcio vänder sig i sin grav). Det var väl knappast detta spektakel Ghost skaldade om i låten "Ghuleh/Zombie Queen"?
Comic relief i form av tysk "geek", för alla töntar är vältrimmade i slimmade t-shirts?
Spypåse fram när denne stereotypelaking "paniksnackar" med zombierna som fångat honom. OBS! Notera party shop-sminkningen på zombierna i bakgrunden...
Ni har hört talas om fenomenet "blue balls"? Så här blir ett barn vid befruktningen vid sagda tillstånd.
Det klassiska gamla cringe-klippet med den gråtande indianen** har övertrumfats av denna gråtande zombie.
Där ryker Cool Cat och Daddy Derek i ett svampmoln när Las Vegas pulvriseras.
WBC and chill.
Teaser
Trailer
Tyvärr har ni mer att vänta av detta spektakel...
*Ja ja, vi vet att det är plural och borde vara "stay" men citatet lyder faktiskt "stays".
Året är 428 och blodtörstiga druider härjar på Irland. Inga jungfrur går säkra när de söker offer för sina blodsorgier. Sankt Patrik får det heliga uppdraget av Jungfru Maria att stoppa hedningarnas framfart.
De naivistiska målningarna under titelsekvensen är nog det bästa med filmen.
Efter ett alldeles för långt voiceover-intro blir det snabbt tydligt vilken nivå denna kortfilm kommer att lägga sig på. Om inte introt i sig skvallrade om kvalitén förtydligar druidernas intåg genast saken. Inte ens när dessa amatörer har gigantiska masker på sig kan de låta bli att agera uselt med bara sitt kroppsspråk. Regissören själv som "glänser" i huvudrollen sim Sankte Patte är lika stel som Peter North på Viagra så hur skulle han någonsin kunna regissera andra amatörer att agera naturligt?
Statisten i i vänstra nedre hörnet har tydligen aldrig sett en sådan hårig bringa.
Man förbluffas lite över hur man kan göra en sådan meningslöst usel film när man lagt ner så mycket jobb på masker, kläder och att rådda fram folk. Vi får mestadels ta del av folk i fåniga kläder fjanta omkring i alldeles för långa scener. För att göra saker 79 resor värre har man ett soundtrack bestående av vedervärdigt dålig amatörpunk. Enda ljusglimten vi kan komma på är en upskirt på Mary Urban som spelar ett av offren.
BETYG: 1(+)/7 Helt meningslöst amatörlajvande framför skakig amatörkamera. Plus för ambitiöst maskbyggande, en upskirt och titelsekvenskonsten.
Sankte Patte är down med kidsen.
Gore - utanpå kroppen.
Dessa kristna riter kan te sig märkliga ibland.
Regissören regisserar sig själv med tveksamt resultat.
Trots att man hade TVÅ A-fotografer plus en assistent var det ingen som kom på att man kanske vill ha en rak horisont i bild.
De kanske blev förhäxade av druidens ändlösa skrattande som förgyllde högtalarna i en evighet?
Utan trosor på Irland.
Den här statisten hade tydligen ingen lust att ta av sig sina brallor eller loafers.
Järva stunts när Saint P hoppar genom den brinnande wicker-mannen.
Världen blir psykedelisk när man spetsar en druid.
Spoiler alert: Huvuddruiden är i själva verket Geoff Peterson!
Att börja filmen med oskärpa sätter verkligen tonen.
Motorcykelgänget Iron Jesters får reda på att de har en golare bland sig när DEA kommer obehagligt nära. Tre trogna medlemmar får i uppdrag att reda ut situationen.
Hi doggie.
Udda Film tar på sig sina störtkrukor för att stålsätta sig inför ytterligare en förväntad krasch. Men hjälpte det verkligen? Nja...
Bajkärs.
Filmen sladdar genast av asfalten när vi ska få en "stenhård" inledningssvepning med kameran som glider sakta över brudar och tuffa moppefarbröder. Problemet är bara att A-fotot är mer av karaktären A-lagsfoto och precis allt som så flashigt ska visas upp är ur fokus. Hm, detta bådar inte gott.
Ett par homiez får vara med.
Det märks snabbt att regissören har en outlaw-fetisch och är mer intresserad av att visa upp tuffa bikers i deras hemmiljö än att göra en bra film. Vi bombarderas således med mängder av onödiga klipp där en lång kamerapromenad inne på en strippbar tar priset i meningslöshet. Och nej, största fokuset är inte på strippande brudar. När regissören försöker sig på att kasta in lite fullkomligt ovidkommande familjedrama blir det nästan lite Neil Breen-stämning i rutan....Nästan!
Tur att de är på specialuppdrag så det räckte att rådda fram tre bågar.
Filmen tar naturligtvis inte vägen någonstans utan pyser bara fram till sitt slut som en utdragen fjärt. Budgeten räckte inte heller till att visa upp de förmodat brutala dåd som ska utspelas i filmen så alla blodigheter är off camera. Efter att en titelskylt signalerar att filmen är slut dyker en "komisk" scen med DEA-agenterna upp. För den behövde vi ju...
BETYG: 2(-)/7 Trots att det är uselt blir vi åtminstone inte förbannade över skiten.
En hjärtvärmande scen som självklart ackompanjeras av lite Kevin Macleod*-piano.
Inte ens Neil Breens öga skulle vara torrt.
Chillax med lite bira och kola.
Hoppsan! Inte visste vi att "No Country for old men" redan var public domain...
En hungrig strippa blir matad.
Den där blonderingen måste ha varit en elak prospect-invigningsrit.
Någon är inte värd att bära den fula klubb-patchen tydligen. Stackar'n...
MILF-obducent visar var dörren är.
Hela pekoralet.
*Ja, ni känner igen namnet - alla budgetfilmmakares favoritkompositör.
I och med att vi tycks ha gått in i en ny moralskitnödig tidsålder tvår vi härmed våra händer gällande ansvar för innehållet i denna lysande kulturblogg. Vi kan helt enkelt inte ansvara för de missförstånd som kan tänkas uppstå när man inte förstår sarkasmer eller den humorform där man säger motsatsen till vad som är sant för komisk effekt. Allt är inte blodigt allvar, kära dumskallar.
#JeSuisMrCool #RIPSiewertÖholm
BEST OF UDDA FILM
Mot all förmodan ger vi en del filmer riktigt högt betyg. Här hittar du alla de pärlorna. Klicka på bilden för att komma till filmhimmelen!
OBS! Om din sökning aldrig ger ett skit kan felet vara att du inte söker från förstasidan. Ja, sökmotorn är i paritet med vissa filmer här... Klicka bara på Udda Film-loggan högst upp så kommer du till förstasidan. Gör sedan ett nytt sökningsförsök!
Inlägg
