What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

tisdag 17 november 2015

ZOMBIE SKATEPARK BLOODBATH (2011) USA, 9 minuter. Regi: Ben Stoddard, Dave Ehrenreich & Liam Mitchell.



Skate and die!

Skönt att de här söta små liven överlever apokalypsen.

De lokala skejtarna får en dag oväntat och ovälkommet besök i sin skejtpark av främlingar som dessutom råkar vara döda och hungriga på människokött.

En sexig zombie.

Utan att ha någon större koll på de unga herrarna som gjort filmen antar vi att de är ett gäng som vanligtvis gör skejtarvideor men som beslutade sig för att ha lite skoj och göra en liten film lagom till Halloween. Och skoj har de.

Dregen har lagt guran på hyllan och börjat skejta.

Vi är ju inte direkt vrålförtjusta i alla dessa zombiekomedier men den här lillvåfflan har rätt skön attityd och vi skrattade faktiskt högt ett par gånger. Tonen sätts definitivt i spyscenen som är ganska dåligt gjord men dock med flit. Vi älskar den nonchalanta tonen den punkiga skejtaren säger "Hey motherfucker. You killed all my friends!" Slutscenen är också smått briljant när -SPOILER ALERT- vi bryskt rycks ur filmens dieges och plötsligt hamnar i ett bakom scenerna-klipp. Snyggt!

Dagens ungdom.

Precis som spyscenen är makeupen och goren ganska halvdana men det känns helt okej i detta sammanhang. Tempot är rappt och det märks att man samlat på sig klipparerfarenhet från alla skejtvideor. Man lyckas även smyga in tokerier som ett Wilhelm scream och en sampling av Vincent Price-garv på audiospåret.

BETYG: 5/7 Cool liten zombiekomedi (för en gångs skull...)

Så hipster att filma med denna gamla häck.

Han har en rätt så diskret hoodie.

Det här håller på ett tag. Undra vad han har svalt?

Den här snubben kanaliserar Anthony Kiedis karaktär i "Point Break".

Ser inte ut som Vincent Price men låter däremot som densamme.

Är det ett finger vi ser där i hjärnan?

Hela filmen.



söndag 15 november 2015

BLOOD SACRIFICE (2012) USA, 44 minuter. Regi: Gary Whitson.



Låt hjärtat vara med

Jajamensan! De har överlevt i branschen tack vare den fantastiska kvalité de presenterat genom åren.

En mördares avhuggna huvud tar kontroll över första bästa person som kan assistera honom i den magiska riten där fyra kvinnohjärtan behövs för att förflytta hans fångade själ till en frisk kropp.

W.A.V.E:s FBI-varning är lite roligare än andras.

Autoryggdunkar är på sin plats då Udda Film firar sin 6-årsdag idag. Hurra och grattis till oss själva för att ha spridit denna lågkultur till så få knappt intresserade människor! Vad kan vara mer passande än att dagen till ära recensera en W.A.V.E.-film? Nej just det. Here goes!

När filmen rullar igång påminns vi om att de då - 2012 - firade 25-årsjublieum och de är still going strong. Förbluffande, minst sagt. Dels för att det finns marknad för och ork att göra dessa filmer och dels för att hantverket inte utvecklats en millimeter på TJUGOFEM ÅR! Här på Udda Film älskar vi dessa faktum. Fortfarande vansinnigt uselt efter mer än 25 år i branschen. Stående ovation för det.

En ung (1994 spelades inledningen in) Laura Giglio i slitsade hotpants och en fräsch Dave Lee med läcker redneck-hockeyfrilla.

Vi undrar försiktigt vilken sunkig fetisch man försöker tillfredsställa i denna våffla när offren först sänks ned i gyttjebad, men senare verkar fokus läggas på strypning istället. Eller är det kanske att skära ut hjärtan som är "upphetsande"? Alla tilltag utförs i alla fall på det mest icke-övertygande sätt man kan tänka sig och det är en bragd att hitta så talanglösa människor att ställa framför en kamera. Ta till exempel strypandet. David Lees händer nästan hovrar runt halsen medan kvinnorna "agerar" kvävning. Vi gillar även formeln man arbetar utifrån när ett hjärta ska skäras ut ur kroppen. De döda kvinnorna får alla en närbild på sina fejs och har blivit tillsagda att skaka på huvudet när mördaren skär ut organet, för då ser det väl verkligare ut... Ha ha, underbart.

BETYG: 4/7 Ja, vi var verkligen på humör för den här dyngan så betyget blir svindlande högt för den avföringshög.

Mer känsloyttring än så här förmådde inte den unga damen innan hon lugnt lade sig ner och "svimmade".

Här blir det lerinpackning of death.

Detta är ingen dokumentär men det bjuds ändå på talking heads.

Pappan har lite svårt med hur man ska visa ömhet till dottern.

Att gå på spa måste vara livsfarligt.

Nutid (2012) och Laura har lagt ut lite. Lyckligtvis är det på rätt ställe. Dave har tyvärr fimpat sin väsbynacke.

Miss Pandora gör en insats och med det namnet måste man väl vara en duktig skådis?

Jajamen!

Laura har köpt roliga leksaker och kameramannen blir så distraherad att han inte märker smutsen på linsen i höger bildkant.

Ånej, har den där jävla Keyser Söze varit igång igen?

Med fantastisk inlevelse börjar Dave strypa Laura.

Payback beyotch!

Det roliga här är att Lauras bakdel har ett eget liv. Vem fan behöver twerkande?

Nej, så vitt vi vet har inte Tracey Lixx någon andra karriär som metal-musiker i något L.A.-band men man kan undra varifrån hon fått så såriga knän. Arbetsskada..?

Synd att fettfläcken på linsen ska distrahera när Dave (i slutet av filmen) äntligen börjar bli varm i kläderna och bjuder på en skvätt inlevelse.

Tur att han lyckades plocka ut hästhjärtat ur Laura trots att hon behöll toppen på.*

Nähe då, Inget videoklipp denna gång.

*Laura är en av få W.A.V.E-tjejer som aldrig näckar. På sin höjd blir det någon våt t-shirt.



fredag 13 november 2015

FURY (2014) USA, Kina & Storbritanninen, 135 minuter. Regi: David Ayer.



"Release the fucking..."

Krig är helvete och det bevisas av Satans närvaro i höger bildkant.

Slutet på kriget är nära men envisa tyskar, särskilt då SS, vägrar att ge upp. Wardaddy (Brad Pitt) är en ärrad veteran och bland de bästa stridsvagnsbefäl amerikanerna har vid liv. Därför får han och hans besättning oftast ansvaret att leda nya uppdrag. De har dock nu fått en gröngöling (Logan Lerman) med skrivbordsutbildning på halsen som snabbt behöver inse vad som krävs av honom.

Jon Berbthal, redo att döda lite zombier...öhh...tyskar.

Från en tvivelaktig krigsfilm (American Sniper (2014)) till en annan. Lugn, den här är inte på långa vägar lika pinsam som ovan nämnda men det säger å andra sidan inte så mycket. Återigen är det ett väldigt gott hantverk och skådespeleriet är bra. Det som felar är manuset.

Så jävla tråkigt att behöva städa upp i stridsvagnen.

Filmen fungerar faktiskt riktigt bra ända till slutbataljen. Visst, det är en hel del tvivelaktiga detaljer men det kan man ha överseende med i en krigsfilm. Det är t o m lite rörande när den känslige rookien Norman och den unga tyskan Emma (Alicia von Rittberg) möts på ett själsligt plan genom musiken. Vid nämnda slutbatalj går det dock helt överstyr. Här spolas all realism ner i toaletten och allt förvandlas till en superkorkad skjutfest.

Ta det lugnt gosse! Det är numera helt okej att vara "flaming"...

Det är återigen krigsporr och tappra amerikaner ger sina liv för att andra ska slippa och det förstås i Herrens namn. -SPOILER ALERT- Det roliga är att det inte framgår varför en sketen grusvägskorsning mitt på bonnlandet har någon strategisk betydelse. Skit samma! Brad Pitt & co. är redo att DÖ för den. De ska alla dö i en imobiliserad stridsvagn för denna korsning och det genom att möta en elitbataljon ur Waffen SS utrustade med panzerfaustar*. Dessa hundratals elitsoldater har dock inte vett att använda sina pansarbrytande vapen utan kastar sig hellre framför stridsvagnens fåtaliga kulsprutor. Spelet är dock över när en särdeles usel tysk krypskytt med flertalet skott tvingar ner Wardaddy i stridsvagnen igen varpå det inte dröjer länge innan hans SS-polare skickar ner ett par handgranater i dess lucka. Resultatet? Inte en skråma på Brad Pitts vackra lik. Ha ha ha!

BETYG: 5/7 Jösses vilket generöst humör vi är på och ger dessa ultrafåniga krigsfilmer så högt betyg. Vi blev i alla fall mäkta underhållna.

Nya Star Wars är redan här.

"Look at my family. Please kill me!" Eller..?

Magister Wardaddy tillämpar handgriplig (bokstavligt) pedagogik.

Lite Tom & Jerry över den farbrorn.

Det nya Sverige - om SD får bestämma.

Festa tills man stupar är en beprövad metod.

Brad har legat för länge i solariet igen.

Inte vad man vill se om man sitter i en Sherman.

Då kan det lätt sluta så här.

Dessa käcka SS-gossar som alltid ska marschera och sjunga. "Heili heilo heila..."

Waffen SS och Wehrmacht lyckades lägga nästan hela Europa under sig genom denna taktik...

Efter några timmar kommer någon på en lysande idé...

Un-American sniper.

Trailer

Tysk allsång.

*Detta pansarskott var en tysk innovation och ett engångsvapen man kunde ge sig på fiendetanks med.



onsdag 11 november 2015

AMERICAN SNIPER (2014) USA, 133 minuter. Regi: Clint Eastwood



Oj vad svart och vit världen är!

De är minsann ALLA(h) fiender!

Chris Kyle (Bradley Cooper) är fostrad med en stark pliktkänsla, så när hans pojkdrömmar om att bli cowboy börjar falna bestämmer han sig för att göra en insats för sitt land. Han ger sig in i det militära och genomgår den stentuffa Navy SEALS-utbildningen. Under sin tjänstgöring i Irak gör han sig snabbt ett namn som USA:s dödligaste krypskytt. Kyle har dock en familj hemma och när han har svårt att lämna kriget, trots flera tjänstgöringsrundor, uppstår komplikationer.

Herren vet bäst!

Ja, ni har säkert hört vilket moraliskt avskräde den här filmen är redan och vi tog oss an den med denna förutsägbara insikt. Detta är dock som en parodi på klyschan med hollywoodfilmer. Sällan har väl en fördom besannats som i detta propagandaspektakel. Clintan har verkligen tagit steget fullt ut från en cool skådis, med ikoniska roller i bagaget, till en fullkomlig högerpajas som pissar på sitt eget hantverk, för han är fortfarande en duktig regissör.

Stenhård redan som liten pöjk. Utmärkt gudfruktigt fostrad av helylleamerikansk far.

Detta endimensionella pekoral presenterar krypskytten Kyle som en hellyllehjälte när han i verkligheten framstår som en samvetslös mördare och mytoman därtill. Detta är ett av de äckligaste exempel på militärkulturen - för att inte säga militärKULTEN - som råder i USA. Redneck-massorna, som hjärntvättas av de lallande dårarna på Fox, matas med denna hjältekultur där infantila lögner accepteras som sanning. Ifrågasätt och du är en landsförrädare. Yep, så fungerar det cyniska redskapet patriotism.

Så här reagerar en riktig macho-karl efter att ha funnit sin flickvän i säng med en annan.

Nåja, om man nu bortser från att själva konceptet för filmen är fullkomligt utvecklingsstört så är det ändå en rätt underhållande film. Det är dels välgjord krigsaction och dessutom lite roligt ur ett kalkonperspektiv hur svartvitt manuset är. Plastbebisen behöver vi väl inte ens nämna va?

BETYG: 4/7 Just det! Ni är chockerade över hur vi kan ge denna stinkande dynghög ett så högt betyg men vi fann trots allt underhållning i skämtet till oscarsnominerad* film.

Nej, Chris blir inte gay och besöker en bögklubb. Det råkar vara flottans rekryteringskontor han tittar in på.

Han får ändå ett saftigt sprut i nyllet. (Notera den symboliska regnbågen...)

Macho-grabbar lattjar.

Den stenhårda sniper-träningen ger resultat Chris aldrig vågat drömma om.

Oj! Ett rättfärdigt krig kan startas. U-S-A! U-S-A!

"Another confirmed kill. Hoo-ya!"

Irakisk hjärnkirurgi.

Dessa usla Al Qaida-irakier som gör glass av sina medmänniskor. Gör nåt Chris Kyle!

Den ökända bebisen. Här i muppscenen där Bradley vickar på "bebisens" arm med tummen.

Ett skepp kommer lastat. Ett litet offer dock med tanke på vilken vinst Haliburton gjorde.

Det finns inget dåligt väder...

Spypåse fram.

Trailer

Lite pang pang från filmen.

Den riktige Chris Kyle gäst hos Conan O'Brien. Hans massdödande blir kvällsunderhållning.

*Ett ännu större skämt och ett bevis på hur värdelöst detta dunka-ryggen-pris är. Man fick t o m en oscar för ljudredigeringen.