What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

torsdag 25 december 2025

DOWN THE CHIMNEY WITH A SHOTGUN (2022) USA, 71 minuter. Regi: Ryan Cavalline.



Down the toilet...

Här sätts nivån...

En mentalsjuk brottsling rymmer från vårdanstalten och iklädd tomtekläder bryter han sig in hos en ung kvinna (Nikki Carlson) och tvingar henne lyssna på kusliga historier baserade på ondskefulla julväsen.

Hans Trapp: Krampus-wannabe i fågelskrämmaskepnad.

Vi betar av ytterligare en film med jultema här på Udda Film men efter detta debacle till antologi får det fan vara bra för den här gången! Vi måste genast reparera den emotionella skadan med vår traditionella julrekomendation ni ser längst ner.

Patriark är elak mot söt fru.

Som sagt är detta en antologi där de korta episoderna baseras på gamla jullegender, så ja Krampus dyker upp även här men vi får i alla fall en ackurat beskrivning av denne. Alla segment föregås nämligen av en animerad sekvens som presenterar varje ondskefullt väsen. Det är det enda i den här antologin som ens är värt att nämna. Allt annat är skit. Det bara vrålar tråkig lågbudget från första filmrutan och psychot ska vara lite spjuvrigt kul dessutom. Det blir mycket CGI-blodskvättande av billigaste sorten och lama praktiska effekter. Nikki Carlson spelar nästan varje kvinnliga roll fast i olika peruker... Och nej, hon tar inte av sig kläderna. Det närmaste sex vi kommer är i segmentet med enstöringen och juldockan, när den förstnämnde ligger i sina mjukisbrallor och myser med ett styckat "lik".

BETYG: 1/7 Nej tyvärr, det här är verkligen en sådan där våffla där man vädjande kollar på klockan och stönar högt över hur lite tid som förflutit.

CGI:n skvätter rejält.

När man hamnar i Helvetet blir man tydligen påkörd av miniatyrlångtradare.

LOL, t o m Neil Breens klassiska påkörning var snyggare än denna.

En spetälsk Tobias Forge gör en cameo.

Söt animation...

...med ACKURAT fakta!!!

En häxa som trollar fram en "snygg" animerad mun.

Den franske julkannibalen!

En icke-animerad Krampus dyker upp.

Nä, det blir inget klipp från denna skitantologi.

Sällan har väl vår jultraditionella rekommendation känts mer nödvändig än efter att ha kollat på skräphögen ovan. Se för jösse namn Treevenge (2008) istället om ni vill ha en underhållande julfilm!




onsdag 24 december 2025

HE KNOWS (2022) USA, 101 minuter. Regi: Steven Morris.



Julstämning är överflödigt

Pojken med issues har samma sorts Baja-hoodie som många på Udda Film-redaktionen. Vad säger det om oss?

Lilla Christina (Jonni Shandor) växer upp i ett otryggt hem där hennes far misshandlar hennes äldre halvbror. En kväll blir dock fadern brutalt mördad av en tomtenissemaskerad typ och samtidigt försvinner halvbrodern. Christina (Kayla Kelly) växer sedan upp och får själv en dotter som nu hunnit bli tio år gammal. Minnena av tomtenissen är fortfarande färska i minnet och Christina bearbetar dem genom att göra serier om honom. Men nu står julen för dörren och plötsligt börjar folk i hennes bekantskapskrets att dö.

För tydlighetens skull.

När det är juletider plöjer vi på Udda Film som vanligt crappiga våfflor med julanknytning. Ja vi är noga med ordvalet där då julstämningen i den här rullen är ganska så sparsmakad. Men men, huvudanledningen att vi väljer den här filmen är förstås att Jessa Flux medverkar i den. 😍

Hell yeah! Kryddorna till pizzan?

Anslaget är hyfsat även om man direkt känner av lågbudgetkänslan. Tomtenissens mord är lagom grovt och en ambitiös animerad titelsekvens följer ackompanjerad av en faktiskt ganska okej variant på faux 80-tals-metal. Därefter börjar det spåra då Morris uppenbarligen har grava problem med att få fram trovärdigt skådespeleri ur sin ensemble. Den tioåriga dottern som spelas av Morgan Pyle är föga trovärdig då hon snarare gläntar på tonåren än är så ung. Hon är inte heller så duktig flickstackaren. Kelly som spelar modern är kanske ännu sämre, vilket blir tydligare och tydligare ju längre filmen lider.

Säger nog en del om denna film.

Jessa Flux då? Ja tyvärr har hon en väldigt liten biroll och glöm att hon eller någon annan passar på att ta en dusch, älska eller bara ta av sig kläderna utan någon som helst anledning. Hon är tillbaka i sin typecastade roll som ytlig bimbo som här går omkring i ett par inte alltför klädsamma flätade peruker. Man hajar förstås direkt att hon och bimbokompisen spelad av Stephanie Riley är kanonmat för tomtenissen. (Eller..?!)

Tar skithuspapperet slut ropar du bara efter tomtenissen.

Filmen är självklart på tok för lång då den inte kan bäras av ensemblen. Tekniskt är den väl okej men det blir lite pinsamt när Zach Meiser i en scen viskar sin replik och man har tabbat sig vid inspelningen så ljudet måste höjas bara vid själva repliken med superbrus som följd. Sådant kan man ju kanske ha överseende med i  en sådan här produktion men eftersom tekniken fungerade så bra för övrigt stack detta ut ordentligt.

Prozac ska aldrig tas i lagom mängder.

Själva tomtenissemördaren verkar ha något slags Art the Clown-komplex då det ska mimas och gestikuleras jovialiskt. Ja han är som en riktig C-variantblandning av Art och Krampus. Den senare eftersom han har en relation till tomten men ser sig nödgad att straffa alla som varit stygga.

BETYG: 2/7 Filmen hade mått bra av en rejäl frisering och en hög dos onödig nakenhet. Morden kunde ha varierats och kryddats lite bättre också

Japaner gör detta snyggare.

Nej, det är Jessa!

Tomtenissen har ett gigantiskt Art the Clown-komplex.

Hennes hals ser mystiskt svullen ut. Det var nog rätt tanke att försöka skära upp den för att lätta på trycket.

Nej det är inte riktigt "Come and See" ni tittar på.

Teaser



söndag 21 december 2025

SISU: ROAD TO REVENGE (2025) Finland/Storbritannien, 89 minuter. Regi: Jalmari Helander.



Sug på den Putin!

Licens för SISU!

Ett år efter krigsslutet beger sig Aatami Korpi (Jorma Tommila) till Karelen, som finnarna tvingats lämna över till Sovjetunionen, för att montera ner sitt gamla hem och frakta det till finskt territorium. Hans legendarstatus sitter dock illa med ryssarna så de skickar Yeagor Dragunov (Stephen Lang), mannen som slaktade Korpis familj, efter honom. Har ryssarna inte lärt sig ett smack av historien?

Han definierar ordet "väderbiten".

Äntligen är den här! Uppföljaren till den fantastiska Sisu (2022) har landat i Udda Films hemmabiograf och förväntningarna är uppskruvade till max.

Ånej! De skickar David Letterman efter honom. Hur ska det gå?!

Snacka om tajming med denna våffla. Dels är det nu ryssar Korpi möter, vilket förstås sitter gott när den nye Hitler - Vladimir Putin - står och flåsar på andra sidan gränsen; och dels står ju junior-VM i ishockey för dörren så bevare oss väl om juniorfinnarna kollar på  den här rullen på träningslägret (Det gör dom!).

"Home sweet home", säger Ullboll, fast på finska.

Vi kan inte dra ut på det utan erkänner direkt att vi satt med breda leenden genom hela filmen. Det är nästan nonstop-action och då förstås av det cartoon-våldsamma slaget. Realism få snällt ställa sig i skamvrån när Korpi avvärjer det ena omöjliga hotet efter det andra med minst sagt kreativa lösningar - och vi älskar det! Det roliga i detta manus är att Korpi inte bara har sig själv och sin ullboll till hund att förflytta utan han släpar dessutom på ett helt jävla hus! 😅 Ja, det är mycket svart humor i denna rulle och då oftast av det blodiga slaget. Det ges och tas stryk i kopiösa mängder, men trots kroppstrauman som kan få den bäste att cringe:a (på ett positivt sätt!) finns ju sisun där som vi alla vet kan få finnar att gå genom väggar. 🙂

Korpi känner ett enormt vemod över ett förlorat Karelen. Ungefär vad ukrainarna måste göra över Krim och alla områden fittan Putin ockuperat.

Precis som i förra våfflan är allt väldigt snyggt gjort. Undantaget skulle väl vara vissa klipp där CGI:n är lite väl uppenbar. Sen kunde väl kanske Lang ha jobbat lite på sin ryska accent men dessa detaljer är verkligen petitesser.

BETYG: 6(+)/7 Ja, det är möjligt att denna film inte är bättre än första (som vi "bara" gav 6/7) men glädjen att äntligen få se den och att den levde upp till skyhöga förväntningar gjorde sitt i vår generösa betygsättning.

Men då kommer en våg av SISU!

En ryss väljer helt fel tillfälle för en inspektion av mönsterdjupet.

Nato kan slappna av. Postera bara Korpi vid ryska gränsen så är det lugnt.

Helt bananas! Ryssar med säkerhetstänk är väl så orealistiskt det kan bli?

FUCK YEAH!!!

Ibland är det väldigt viktigt att vindrutetorkarna fungerar som de ska.

En luftburen vodkasörplare har fått korn på vår vän.

Saatana! Han har en borsjtj-gurglande polare också.

'Splosions!

Och mera 'splosions!!!

♫"...kompithar från föörr, några lickath några döör..."♬

Om krigsförbrytaren Putin får som han vill.

Sug på denna Quentin.

Är inte det lite väl taskigt mot en barnfamilj?

Vilken livlös blick...

Mega-SISU!

Ungefär såhär ser väl den arma ryska kanonmaten ut vid ukrainska fronten.

Trailer som gör dig sugen.



fredag 19 december 2025

THE GIRL WHO WORE YELLOW LACE (2024) USA, 82 minuter. Regi: Mark Polonia.



Träsk-giallo

En naken kvinna bunden med gul (wink wink) tejp? Det börjar bra!

Ariannas (Alyssa Paige) drömmar besannas när hon skriver på ett kontrakt för att bli professionell modell. Kontraktet kräver dock en hel del tveksamma aktiviteter som hon motvilligt ställer upp på. Hon börjar efter ett tag få hotfulla meddelanden från någon som följer hennes karriär och samtidigt mördas modeller på hennes agentur en efter en...

Nu igen?

Som ni snabbt räknade ut skulle det bli fler Polonia-filmer här på Udda Film och här har vi fiskat fram en relativt färsk och ambitiös en. Eftersom vi är giallo-entusiaster här på redaktionen var vi nyfikna på hur Mark Polonia skulle slakta genren - för det gjorde han ju självklart. 🙂

En proffsfotograf med sin Canon 80D.

Polonia verkar med liv och lust ha gett sig i kast med det stenkorkade manuset signerat Frank Durant. Författaren har tydligen glömt bort att man behöver bygga upp lite knasig spänning och att man ska lägga ut ett gäng falska ledtrådar för att förvirra tittaren. Nej, det var tydligen viktigare att proppa manuset fullt med namn-referenser till Mario Bavas Blood and Black Lace (1964) och allmänna "Trollkarlen Från Oz"-passningar. Upplösningen är dessutom fullkomligt idiotisk och utan närmare förklaringar.

Men men, det lär inte bli så dåliga bilder när Alyssa Paige är objektet.

Regissören har lite samma modus operandi och tror det räcker med att dynga på ett rött ljus vid de lama morden. Vi fnissar lite åt det klassiska blod-på-väggen-tricket Polonia självklart begagnar sig av. Grejen är att vi inte ens får se blodet skvätta på väggen utan det klipps bara till vägg med befintligt blod på. 😄 Den klassiska maskerade mördaren är en historia i sig. -SPOILER ALERT- Han är mer giallo som "civil" då han har en trenchcoat på sig (om än klassiskt beige) än när han mördar då han har någon slags tweed-rock på sig. Han pervar sig förstås så mycket som "civil" att han direkt outar sig själv som mördare. Lugn, det finns dock ytterligare en liten twist som vi inte tänker dra här. 😉

Inget skriker giallo som inköpta arkivklipp.

Naturligtvis är detta skräp. MEN! Man "måste" se det ur det amatörmässiga indie-perspektivet och för att vara en Polonia-rulle är den riktigt bra. Alyssa Paige är faktiskt hyfsad i huvudrollen och inte bara en mysig liten stjärt. Sedan är ju vår favorit-MILF Jennie Russo med som den bitchiga Contessa. De manliga skådisarna agerar inte svinbra och framstår som lökigare än vad som förmodligen var tänkt. Morden är kassa och illusionen av det dyra strandhuset som skulle ge så mycket production value förintas av de förmanande Air B'n'B-lapparna som sitter lite överallt. 😅

BETYG: 3/7 Asbra för att vara Polonia men...ja det är förstås skit.

Det hårda modellivet tar sin början.

DITT mysiga hus där du satt upp lappar överallt med instruktioner om vad du får och inte får göra. 😏

Modellivet är glamoröst.

Produktplacering?

Ja, det är faktiskt Alyssa Paiges riktiga Insta-sida.

Skulle ni tvivla kan ni låta blicken glida upp i vänstra hörnet... 😂

Addison Turner visar att han inte bara har håriga ben utan även är musikalisk.

För de mest perverterade OnlyFans-klienterna: Sex med kläderna på!

Addison imponerar med att slita fram en tenorgitarr, som han faktiskt kan spela på!😮

En toa-selfie för alla germanska OnlyFans-klienter.

Röd lampa på: Tweed-mördaren slår till!

Mmmm...modeller måste hålla sig i form...aahhh...

Robert Plant dyker upp med en docka som är på PRICKEN lik Arianna.🙄

Alyssa är otroligt medveten om sina finaste kvalitéer.

Living the dream! Vem vill inte dansa balett för peruk-Robert Plant iförd knallgula (wink wink) strumpor på ett trångt hotellrum?

LOL. Tyvärr kunde vi inte utläsa instruktionerna husägarens lappar gav om eldstaden men tydligen tyckte Polonia att det var säkrast att köra en dataeld istället. 🤣

What?! Duschscen?

Tyvärr folks. Alyssa gör inte nakenscener så ni får nöja er med hennes thong-rumpa i andra scener istället.

Konstapel Dante knackar på.

Han undersöker noga Ariannas gula (wink wink) trosor - precis som han lärt sig på polishögskolan.

Här har han fått en gul (winkety wink) läderhandske att "undersöka" också.

Nämen! Handsken vändes magiskt uppochner när kameravinkeln byttes.

Lynn Lowry gör bara kanonfilmer.

Mördare i tweed: När giallo möter "Hem Till Gården".

Tweedy vet att man kan bli blöt om fossingarna när man mördar i badrum så han har klyftigt nog tagit av sig både skor och strumpor. 😀

Vadå "inte proffsfotograf" bara för att han har en iPhone??? Ser ni inte silverbraxorna?!

När modellivet är motigt.

Ni behöver en närbild på Jeff Kirkendall.

Jennie MILF:ar till det.

Superkusligt!!! Nä inte mördaren utan alla förmanande Air B'n'b-lappar på dörren.

Trailer