What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

måndag 14 september 2020

ABSURD (1981) Italien/Panama, 94 minuter. Regi: Joe D'Amato.



Anthropo-tappat-matlusten

Knock knock! Who's there?

En främmande man (George Eastman) stapplar in till familjen Bennett med tarmarna i sina händer efter att ha skadat sig på deras staket. Den mystiske mannen rusas till sjukhus och opereras även om chansen att han ska överleva sina svåra skador är obefintlig. Mirakulöst nog överlever han och hans sår läker dessutom abnormt snabbt. En annan man har dock följt honom dit och detta utlöser en kraftig reaktion hos den nyopererade främlingen som helt sonika flyr från sjukhuset. Han lämnar dessutom ett spår av död och förödelse efter sig.

Men det är ju Luigi!

Klassikertajm på Udda Film. Några av oss har faktiskt redan sett den här filmen för ca. 103 år sedan men frågan är i vilket tillstånd då minnesbilderna begränsar sig till Luigi Montefioris - mer känd som George Eastman - galna ansiktsuttryck. Vi har ju annars som tumregel här på Udda Film att inte recensera filmer vi redan sett. Våra blanka minnen skapar dock detta undantag då en återtitt inte ens genererar några javisst-ja-så-var-det-ögonblick.

Denna gång kanske han bjussar på lite tarm istället för att käka upp dem själv?

Vi kan väl börja med att säga att detta inte är en uppföljare till den ökända "Anthropopphagus the Beast". Trots att D'Amato regisserade även den, Eastman spelade den knasiga kannibalen och även där lattjade med sina egna tarmar i filmens ikoniska slutscen. Detta känns mer som en flirt med den våfflan. Av någon anledning kommer den främmande mördaren och hans nemesis (Edmund Purdom) nämligen från Grekland, där då "Anthropophagus the Beast" utspelade sig.

Luigi tar det engelska uttrycket "picking your brain" alldeles bokstavligt.

Filmen, som egentligen inte är någon höjdare, har ändå den klassiska D'Amato-stämningen och våldet är brutalt. Carlo Maria Cordios musik är rätt cool och påminner en hel del om Goblin. Intressant dock hur man blåser på med musiken på högsta volym i vissa scener. Märkligt nog - särskilt för att vara en D'Amato-våffla - är det ingen nakenhet alls. Kan det ha varit D'Amatos producenthatt som regerade? Jo, han inte bara producerade och regisserade, han skötte även A-fotot. Som producent ville han väl säker sälja filmen internationellt och då är ju smaskig sex i vägen för alla skitnödiga inköpare i hycklande nationer.

Luigi har gått från människoätare till militant vegan...

Eastman, som vi gillar här på Udda Film, är inte särskilt skrämmande i denna osminkade mördarroll. Faktum är att Joe D'Amato totalt har misslyckats med att skapa någon som helst spänning eller känsla av skräck i filmen. Ett lysande exempel på det är - SMÄRRE SPOLIER - när den asirriterande ungjäveln (Kasimir Berger) hysteriskt bankar på sovrumsdörren där syrran Katia (Katya Berger) ligger fastspänd i en sjukhussäng. Hon försöker mödosamt lossa på alla spännen som håller henne fast samtidigt som barnhelvetet skriker och slår på dörren. Här ska vi alltså oroa oss för att mördaren, som är i huset, ska hinna ta ungfan (underbara tanke!) men han är fullt upptagen med att steka sjuksköterskan Emily (Annie Belle) i ugnen och alltså inte ens på gång att ge sig på skitungen. D'Amato har dessutom dragit ut till förbannelse på denna scen.

...således hatar han slaktare.

Samtidigt stör vi ihjäl oss på att mördaren har flera lysande tillfällen att nacka snorvalpen men missar hela tiden med en hårsmån. Riktigt dåligt att missa med just en hårsmån med tanke på den jävla krullfrisyr snorungen har. Vi skapar dock vår egen hämnd i våra huvuden då slutscenen är så härligt D'Amato-italiensk då -STÖRRE SPOILER- Katia, helt nerblodad, möter polis och familj vid ytterdörren efter att just ha yxat ihjäl mördaren. Glatt proklamerar hon till pissungen att han inte behöver vara rädd mer och lyfter upp mördarens huvud i bild - freeze frame! Ascoolt. Och här bygger vi alltså en mental bild av hur krulltotten blir gravt traumatiserad för livet. 😀

BETYG: 4/7 En egentligen rätt dålig slasher, men den har en skön Joe D'Amato-atmosfär.

Vegansk lycka!

...när slaktaren får smaka på egen medicin.

Äckelunge har fått tag på världens största fjärrkontroll. Barnvakten tycks misstycka.

Viderbarnet får ett hissy fit.

Syrran ser mer avspänd ut...eller uppspänd menar vi.

Hellooo puppy!!!

Hela Italien stannar när det är amerikansk fotboll på TV. Det är dock inte vilken sändning som helst. Nej, det är en exklusiv sändning där man spelar i slowmotion - LIVE!!!

Här skådespelar muppspolingen att han engagerar sig i sporten.

Snälla herr Montefiori...GÖR DET DÅ!!!😫

Migrän much?

Fail på det DIY-solariet.

Nu jävlar blir det metal!

Carrie? Är det du?

Trailer, komplett med nån slags artificiell elefantfanfar när titelskylten dyker upp.

För er som bara kollar på skräckfilm för mordens skull.

Carlo Maria Cordios soundtrack.

Hela rullen.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar