What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

fredag 4 september 2020

LOVE CAMP (1981) Västtyskland, 99 minuter. Regi: Christian Anders.



Om Jim Jones var kåtare

Vad kan få en sån liten flicka så hänförd?

Den unga senatorsdottern Patricia (Simone Brahmann) blir förälskad i den karismatiske Dorian (Christian Anders) som har en ledande roll i kärlekssekten Children of Light. Hon vill gå med för att vara med Dorian men en förälskelse rimmar illa med sektens läror där fri kärlek råder och lyder man inte visar den upp en inte alltför kärleksfull sida då ledaren The Divine One (Laura Gemser) inte tvekar att bussa sin muskulöse livvakt Tanga (Sascha Borysenko) på eventuella regelöverträdare.

Åh självklart! Sekt-Chrille ackompanjerad av bouzouki och allsång förstås.

Tyskfestivalen fortsätter på Udda Film och grottar ner sig i det sleaziga softcore-träsket. Med Laura Gemser i en av huvudrollerna har man förstås försökt casha in på "Emanuelle"-serien och i vissa utgåvor gett filmen titeln "Divine Emanuelle". Vi valde den här rullen för att vi var nyfikna på vad mer för crap Christian Anders hade att bjuda på efter förra filmen (XXXXX) vi avnjöt. Nog är det crap minsann men tyvärr inte lika roligt sådant.

Limassols stränder på Cypern är sig lika. En av Udda Films riktigt gamla stofiler som var där ett par år efter denna inspelning kan bekräfta.

Eftersom det är en typisk softcore-rulle blir det förstås en massa fejksex vilket oftast blir astråkigt i längden och så även här. Våra förutfattade meningar om Christian Anders moralpanik får vi dock revidera. Det vore märkligt att regissera, producera, spela huvudrollen i och sjunga ledmotivet till en mjuksexfilm om man var så pryd som vi hintade om i förra recensionen. Nej, Anders moraliserande verkar hålla sig till onödigt dödande istället. Ändå stryker det med en del folk i den här våfflan men inte på något skojigt flagrant sätt tyvärr.

Kalufs-Chricka.

Visst finns det en del småkul ögonblick här och där och muskelberget Borysenkos medverkan är ju ett komiskt plus men detta är på det hela ingen höjdare. Anders gör sig dock rätt bra som sektsnubbe, i sin kaftan och blonderade kalufs. Hans regi är förstås dålig men ledmotivet han sjunger är väldigt passande och sektigt. Filmen snubblar även in i musikalgenren en smula med märkliga musiknummer. Roligast är är när Anders leder en grupp halvnakna ungdomar i allsång på stranden. I slutet blir det mer musikal då nakna människor poserar samtidigt som en snubbe mimar melodramatiskt till sången. Under tiden klipps det in bilder på en massa folk som har fejksex, men det är människor vi aldrig sett förut. En massa asiatiska tjejer som förmodligen ställt upp billigt för denna scen. Karlarna vete fan, för vem kollar på dem? :)

BETYG: 3(-)/7 Evigt softcore-sex är inte superkul i längden. Plus för sektigheten och inoljad muskelknutte.

Vaselin på linsen för extra emfas.

Statister ska ju inte dra uppmärksamhet till sig men den glada farbrorn i mitten kan förstås inte låta bli att stå ut.

Chrille sektar sig.

Så vad pysslar egentligen killen i blå skjorta med?

Meditation i lekrummet?

Förutom leksaker finns även inspirerande text på väggen som med råge klår dessa "carpe diem"-cringe:iga fraser fantasilösa IKEA-kunder har på sina väggar.

Lekrummet (som inte ett dugg ser ut som billig dekor) hyser tydligen vuxenlekar också.

Nejdå. Det är inte ett dugg gay att vara inoljad och läsa muskelknuttemagasin.

Välkommen till Kärlekslägret!

Här bjuds det på karate, för det tyckte regissör Anders var relevant.

Man leker blindbock. "Jag gissar...på...A-kupa!"

Man rekonstruerar scener från "Fäbodjäntan".

Man piskar varandra...

Emanu...fölåt, The Divine One lebbar loss på finkuddarna.

Efteråt masseras hon med Tangas överflödsolja.

Sen är hon redo för en ny bäverbatalj.

Men oj! Plötsligt dyker den brutale Tanga upp och låtsas vara hetero.

Ögonblicket innan Tanga exploderar i en vätskefylld extas?

Sällan har väl en man gett ett sånt imponerande svar på de klassiska grodperspektivbilderna på storbystade brudar i 70-talsporrfilmer.

Ett märkligt musikalnummer där denne herre spelar luftgitarr till ett keyboard-solo.

Grattis till lärjungen som lyckats greppa den enda tutten i hela lägret som är större än en A-kupa! Men vart är den andra handen på väg..?

För att accentuera vilken målgrupp musikalnummer har klipps dessa gullungar in titt som tätt.

Laura Gemser kan inte låta bli att ta på Chrilles fluffkalufs.

Vad är det för galenskap som pågår här?

Aha. Manlig njutning när tonårsflicka brutalt defloreras offentligt.

Det går vilt och hårt till.

En av de få frames där flickan håller sig för skratt.

Uppdraget fullbordat.

Hon kan bara inte låta bli den där blonderade luggen.

Chrille kan karate. Bara så ni vet. #Metoo-karate.

Kissekattvrål.

Den Gudomliga fungerar även som Kärlekslägrets jultomte.

Trailer som är riktigt awesome (och sektig!)

Förtrollning!!! 😀

Den sektiga megahiten "Love Love Love"!

Laura Gemser myser med Gabriele Tinti till tonerna av "Teddybjörnen Fredriksson" (nästan).

Hela våfflan.

Apropå kärlekssekter, njut av detta albumomslag som proklamerar att "Love" är svaret. Denna bild skulle vi givetvis ha skyfflat in i förra recensionen med tanke på att det är soundtracket till den våfflan, men bättre sent än aldrig. Den medföljande postern måste vara fin...



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar