What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

måndag 7 september 2020

THE GIRL FROM RIO (1969) Västtyskland/Spanien/USA, 94 minuter. Regi: Jesús Franco.



Suffragette City!

Stilfull inledning med Beni Cardoso. Nej, det är inte jazz hands. Hon håller dem stilla.

Jeff Sutton (Richard Wyler) anländer till Rio med 10 miljoner stulna dollar på fickan och detta väcker förstås uppmärksamhet bland ljusskygga individer. Gangsterbossen Masius (George Sanders) skickar genast sina maskerade underhuggare efter honom. Jeff får dock hjälp av manikyristen Lesley (Maria Rohm) och kan fly, bara för att hamna i korna på den kanske ännu mäktigare Sunanda (Shirley Eaton) som utifrån sin bas, kvinnostaden Femina, planerar att göra världen till ett matriarkat. Jeff har dock egna planer som ser ut att ställa till de för de flesta.

Hm, en diskret tidningsläsare.

Vi avslutar vår lilla tyskfestival här på Udda Film med en ursäkt att kolla på en Franco-rulle. Den spanske regissören, tillika Udda Film-favoriten, spelade in denna rulle i Brasilien och hemlandet men den råkar delvis vara tyskproducerad så vi kommer undan med att peta in den i vårt lilla germanska mys

Gangstrarna kör omkring i stil.

Vi trodde att detta skulle vara en av Francos lite mer välfinansierade våfflor. Särskilt med tanke på så många inblandade producenter och en story tilldragen i Rio. Till en början får farbror Jess det nästan att se så ut också med de härligt stajliga kostymerna och sköna miljöerna. Det flygplatsliknande betongkomplexet MAM Rio - Museu de Arte Moderna do Rio - får tjänstgöra som kvinnostaden Femina och Franco är en mästare på att utnyttja exotisk arkitektur för att skapa stämning i sina filmer. Det blir dessvärre vartefter plågsamt tydligt hur låg budget filmen måste ha haft. När brudarna fick skojiga mantlar att ha på sig räckte tydligen inte budgeten till att även ge dem trovärdiga vapen utan de fick nöja sig med M16-gevär direkt från leksaksaffären. Franco klampar rakt in i samma tråkfälla som så många andra gör när de filmar i Rio. För lite extra production value har han filmat den berömda karnevalen, men jösses vad mycket bilder det är därifrån. Det har väl aldrig varit intressant att kolla på i någon film? Kanske endast om man gjorde en dokumentär om företeelsen. Det är förvånansvärt lite T&A i de bilderna också, vilket är märkligt med farbror Jess som regissör.

Sköna Elisa Montés demonstrerar hur vattentålig den klassiska kobratelefonen är.

 Men lugn. Det blir en del bar hud och man låter bli att blinka hinner man även se en burrig muff. De matriarkala ambitionerna till trots är detta ändå inte en film ROKS skulle vara alltför förtjusta i. Den gamle gubben Masius har givetvis ett våp (Elisa Montés) som gärna kryper upp i hans knä och de så stolta kvinnokrigarna - där bara de absolut bästa får tjänstgöra -SPOILER ALERT- visar sig vara fullkomligt odugliga i slutbataljen då de bara springer rakt in i kulsvärmarna vi som tittare ska förstå skjuts ut från helikoptrarna. Ja, man hör bara det pålagda ljudet och ser tjejerna falla. Varken mynningsflammor eller blod finns i budgeten. 😊

BETYG: 4(-)/7 Franco var så jävla duktig på det här med stil och det vinner den här rullen mycket på. Helt klart den bästa av hans s k spionrullar vi sett hittills.

George Sanders är en av de lamare superskurkar man kan föreställa sig. Trots underhuggarmassage och våpkladdande.

Välkomna till Femina! Det lilla stadsriket styrt av kvinnor.

Här råder disciplin.

Och stil.

En sådan skurk! Är inte den masken lite väl blackface?

En mer PK mask.

Det gör inget att han viftar med en stilett. Han är ju trots allt PK.

Richard Wyler noterar också att det står en giallo-blask där.

Skärpa på förgrunden är ett sätt att busa lite med filmcensuren.

Maria Rohm klär på sig...

LOL. Varför har gangsterbossen en modell av den amerikanska ambassaden i Saigon? (Nåja, nästan i alla fall.)

Kragarna är designade för A-kupa.

Inget James Bond-våp här inte! Shirley Eaton är allsmäktig härskare över Femina.

När ni låter blicken vandra från giallo-blasken på brickan märker ni återigen vilken fantastisk bilddesign Franco har då han hittar de mest spännande dekoren för sina scener. Ja jo, och Elisa är pricken över i.

Anledningen till att Femina existerar?

Franco ramar in Elisa från andra sidan.

Nämnde vi att Sanders är en lam skurk?

Så jävla snyggt!

Här utbildas ryska postorderbrudar.

Ojdå. Även kvinnor hålls fångna i Femina. Men till skillnad från männen har några inga kläder på sig...

När kvinnor tar över världen lär vi få se många rökmaskiner i bruk.

Synd! Det räcker inte med att plocka bort klistermärket på kolven. Vi känner ändå igen leksakspuffran från Mattel.* 😀

Brasilianska Varig har enligt Udda Films korrespondent den bästa flygplansmaten i världen. Dessutom fantastiskt gott kaffe på inrikesflygen. 😋

Mis-en-scene à la Franco. Stiligt.

Här tog visst dekorbudgeten slut. 😆

Ingen billig dekor och tafflig belysning kan få Marta Reves att se ful ut.

Fröken Cardoso har nån slags Y-front på sig.

Karneval! Då ska man ha en bedazzled SS-uniform på sig.

Men vad ska hon göra med den där plastfläkten?

Åh ve o fasa! Hon fläktar den arma Marta i den heta Rio-natten. 😱

Ack! Tandläkarlampan från Helvetet åkte fram.

Definitionen av femnazi.

Oops! Vi glömde nästan Franco-cameon. Jovisst är det din favoritregissör som döljer sig bakom guran.

Daniel Whites James Bondska ledmotiv. Nej, det är inte en Lasse Hallström-video.

Välkomna till Femina.

Någon har sammanfattat hela våfflan här.

Hela rullen.

*Ser denna bekant ut?


***************PRESS STOPP!!!***************

Udda Filmredaktionens senilitet har just nått nya utvecklingsstörda höjder. Vi har här och där nämnt vilka guldfiskminnen vi har och hur att se om en film kan var en helt ny upplevelse för våra raderade hjärnor. Nu har det då äntligen skett. Vi har i och med detta inlägg gjort vår första dubbelrecension! 😆 Tydligen såg vi denna våffla även för åtta år sedan  och hade tydligen då en helt annan syn på vad som rullade i rutan. Vilket cementerar vår diskläjmer ovan, där vi fastslår att recensionen är helt beroende på recensentens humör. Såhär såg det ut då: Första recensionen

Tur att vi inte lever i 30-talets Tyskland. Då hade vi nog hamnat i T4-programmet... Vi kanske får skärpa till oss om Jimpa och hans högaffelhord tar makten? Men vid närmare eftertanke...ju senilare vi blir desto bättre smälter vi in i adekvat medborgarnivå! 👍



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar