Kalkonritual
Shoutout till Fulci.
Fattas bara att de growlar fram besvärjelsen.
Hörde jag en skål?
Lövzombie.
Efter den lökiga inledningen sätter tyvärr skådespeleriet och klippningen igång på allvar och det är lika tondövt utfört som om en filmskola skulle haft en specialklass med milt intellektuellt funktionsvarierade elever att utföra uppgiften. Styltigt är bara förnamnet och avsaknaden av rytm är generande påtaglig. Den patetiska dialogen "flyter" fram som ur en gammal matrisskrivare. Våldet är av pass-på-nu-ska-jag-slå-dig-karaktär. Mycket av den varan blir det emellertid. Tyvärr är det ingen som näckar så den förmildrande omständigheten tas ej tillvara.
BETYG: 1(+)/7 En del söta papier maché-zombier men annars inte mycket att hurra för.
VHS-o-vision. Lite kreativt ändå.
Obligatorisk domedagsfarbror.
Charlet Bundy är lite som en trind tysk lågbudgetversion av Misty Mundae.
Corpsepaint-zombier som blir avbrutna mitt i middagen.
Förvånad zombie.
Mupparna har en ovana att slänga sina tillhyggen så fort de dödat en zombie.
Just det Einstein!
Eftersom "aktören" uppenbarligen inte gått i filmskola har han inte lärt sig att ha ett skärp som håller byxorna uppe.
Plastig gore.
Ja ja, vi hajar.
Charlet ger sig själv en saftig blod-facial.
En inte helt o-söt zombie.
Vänta nu...
Ser väldigt bekant ut.
En studie i stop motion: 1
2
3
Charlet gillar uppenbarligen facials.
Trailer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar