OUIJA MUMMY (2019) USA, 61 minuter. Regi: Sébastien Godin.

Wee wee mummy

Vadå? Bara en helt vanlig egyptisk varulv.

Chase (Kii Hornick) och Natalie (Briana Wyman) flyttar in i ett nytt hus där en arkeolog (M. Catherine Wynkoop) tidigare bott. Chase hittar en låda i tvättstugan med ett antikt halsband som han beslutar sig för att ge till Natalie som inflyttningspresent. Halsbandet har en märklig påverkan på paret och när de under inflyttningsfesten de arrangerar plockar fram ett ouija-bräde brakar helvetet löst.

Det gamla halsbandet föranleder s k CP-ryck.

Det är en del bekanta fejs vi ser i den rullen när vi (tyvärr) kollar in ännu en Godin-film här på Udda Film. Förra gången var det Lycanimator (2018) vi såg och innan dess Dinogore (2020). Riktiga stolpskott till våfflor men den förstnämnda hade i alla fall en näckande Cayt Feinics. Hon är även med i denna rulle men bara som röstskådis. Vilken miss! Hade man slängt in en omotiverad duschscen eller random älskogsscen med henne hade den här filemn åtminstone haft något värde. Så var dessvärre icke fallet.

Blir ni äcklade av den avslappnade relationen de har där han urinerar medan hon borstar tänderna? Förfasa er då över den verkliga vidrigheten i att han INTE tvättar händerna efteråt.

Förutom inledningen med fru Wynkoop börjar filmen som ett segt drama där karaktärer och relationer ska rullas upp samtidigt som man försöker skapa lite spänning. Jösses så platt det faller då alla är vrålamatörer som ska framföra skitnödig dialog av en regissör som envisas med att själv vara med i filmen trots att han är den mest talanglöse av dem alla. Han sticker verkligen ut med sitt knepiga geek-kroppsspråk och brist på talang. Cringen når sin absoluta topp när han tvingar Briana Wyman att agera i en scen där hon "lekfullt" ska dansa omkring när hon städar. En helt meningslös scen förstås där hon dessutom vid upprepade tillfällen "sjunger" in i kvastskaftet trots att soundtracket är instrumentalt. 😬

Cringe-a-pa-looza! Hon kanske gör som alla andra - sjunger hittepå-könstexter till instrumental musik?*

Upplösningen när nämnda helvete brakar lös är också det ett antiklimax med minimal gore som självklart ser ut som skit. Så med andra ord bjuder inte den här filmen på något intressant eller skoj alls. Man förväntar sig ju åtminstone en hel del splatter och nakenhet i sådana här botten-på-tunnan-rullar och när de inte ens kan leverera det blir det bara ett sorgligt skal kvar.

BETYG: 1/7 Superamatördrama som till slut blir inkompetent skräck.

Hon har just avslutat yogan och ska "head home". Trots att hon då redan är home.

Bäst vi tänder lite ljus så vi ser den överkalkade ouija-brädan med kvasiegyptiskt klotter på.

Aj fan! Det måste vara sådana där Biltema-ljus som slocknar direkt. Rackarns också!

Godin som nykter alkoholist. Vad få vet är att tillnyktrade alkoholister kan utveckla begynnande Parkinsons. För det är väl det Godin vill illustrera med sitt kroppsspråk?

Oops, där böjdes handleden i märklig vinkel.

Kramen är så krampaktig att Kii inte kan se på utan tittar in i kameran istället.

"Hej hej!"

Joel D. Wynkoop är avslappnad som vanligt.

"Okej, kan du se ut lite mer som omslaget till Pink Floyds 'The Wall'? Bra. Action!"

Såhär skräckslagen blir man när människor förvandlas till monster framför ens ögon.

Ja ja Blogger, vi vet att det ser fullkomligt superrealistiskt ut men vet ni vad? Det är är bara FILMREKVISITA!

T o m Bob Glazier behåller kläderna på. Vad fan är detta?!?!

Trailer

*Whut? Gör inte alla det???