What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

lördag 27 december 2025

ODD NOGGINS (2015) USA, 75 minuter. Regi: Joe Sherlock.



En nödvändig remake

Spandexgubbar från Y.R. experimenterar.

I ett litet samhälle förbereder sig de flesta för att gå på Bobs halloween-party men många kan inte slita sig från den märkliga filmen som går på den lokala kabel-TV:n. I den kidnappar utomjordingar folk för att experimentera på dem. Filmen känns märkligt verklig...

Kolla! De hittade baconsnacks i hennes mage.

Udda Film levererar! Halvannat år sedan vi såg det ultrasunkiga originalet Odd Noggins (2000) kan vi nu presentera denna remake - för att ni längtat så efter den...

Filmen är från 2015 så ni frågar er då: "Vad fan är det där?!".

Den här gången har Sherlock fimpat det experimentella med att beställa in klipp på distans och kör sin sedvanliga lågbudgetcirkus på plats i Oregon. Till somligas glädje är denna remake späckad *host host* med tjockisar som klär av sig. Till skillnad från originalet är det mer eller mindre helt också så det blir en parad av bröst i badet. Ja, ni läste rätt. Främst bad istället för den sedvanliga duschen.

Death by mars(i)ansås.

Det är sparsamt med gore tills slutet då fräscha papier maché-huvuden (eller ja, ETT huvud förmodligen) dyker upp. Innan dess repriseras bara den gula geggan vi minns från originalet. En glimt av en "välgjord" tarm blir det också i filmen i filmen. Skelettet vi berömde härom-recensionen är också med så det är mer välanvänt än vi då anade för nu ser vi det i typ varenda Skullface Astronaut-rulle.

Alla kollar visst på Drifter (2014) i Sherlocks filmer. Söt mask* som ligger där f ö.

Det här händer dock inget speciellt i denna våffla. Det är helt enkelt bara är lökig lågbudgetsurrealism och knasiga upptåg för de inblandade. Den är förstås bättre än originalet (Det ska tydligen till lågbudget-indies för att en remake ska vara bättre än ett original.) men ändå ingen höjdare.

BETYG: 2(+)/7 En klar förbättring överlag och plus för all onödig nakenhet.

Oförstående dohh-ggie.

Tjejerna i Oregon vill inte ha nåt fjolligt vin i badet.

Anställningsintervju hos Mr. Birch. Vågat ändå att ha på sig S&M-halsbandet då.

Alice Cooper i drag tar också en bira i badet.

Så även denna glada tös.

Tung kärleksscen.

Okej då. Lite duschande blir det trots allt.

Var det inte han som spelade i "Poltergeist"?

Whut?! Ingen bärs i badet???

"Let's paint some fluffy little clouds...right here."

Ånej! Joe har äggat sin egen son i filmen.

Geggfetischisterna får sitt lystmäte.

Så fruktansvärt välgjort att man blir verkligt illa berörd!

Richard Johnson: Förste älskare.

En sexig bonus: En lättklädd Kirk Sardonis med kissekatt.

Världens äckligaste macka! Det kommer fler lager av den vidriga olivwursten med majonäs och senap samt en skiva torrt fullkornsbröd som lock.

Trailer

*
Den söta masken.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar