What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.
Visar inlägg med etikett BDSM. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett BDSM. Visa alla inlägg

onsdag 5 oktober 2016

NATHALIE: ESCAPE FROM HELL (1978) Frankrike, 102 minuter. Regi: Alain Payet.



Sieg Helga!

När partisanerna inte saboterar för tyskarna brukar de lira med sitt Journey-coverband.

Nathalie (Patrizia Gori) är en rysk läkare tillika agent som blir tillfångatagen av tyskarna utan att dessa är medvetna om hennes agentstatus. Under fångenskapen får hon i uppdrag att lokalisera en annan fånge som antingen ska räddas eller dödas. Den tyske löjtnant Muller (Jack Taylor), vars skottskada hon behandlade innan tillfångatagandet. råkar vara stationerad på SS lyxbordell Nathalie blir skickad till och han ser till att hon får en gräddfil i fångenskapen. Den sadistiska fångansvariga Helga Hortz (Jacqueline Laurent) sätter dock käppar i hjulet för dem båda.

Här blir Freisler blåst på en skenrättegång.

Vi kände att vi behövde en "kvalitetshöjning" här på Udda Film så vi plockade fram ett förmodat ess ur kortleken då nazisploitationrullar sällan gör en besviken. Denna våffla infriade verkligen våra högt ställda förväntningar då den fullkomligt vältrade sig i sleaze och skrattretande agerande.

Nya fångar. Då åker SS paraduniformer på!

Vi kände direkt att det skulle bli bra när en tysk general under en eldstrid i filmens inledning vrålar: "Exterminate all of zem!" Japp, skön tysk brytning, ett skrattretande manus, märklig regi, överspel, vackra nakna damer och en dubbning som slår det mesta. Hur bra som helst! Beträffande dubbningen, damen som gör Helgas röst är fantastisk. Hennes skratt är det sämsta vi någonsin hört på professionell nivå och det matchar Jacqueline Laurent hysteriska överspel perfekt.

Pamela Stanford spelar skitkåt...som vanligt.

Våldet är inte överdrivet i denna för att vara en nazisploitationvåffla men det finns en del tortyr. Självklart är denna tortyr inget annat än illa maskerad BDSM då Helga helt "tidsenligt" har på sig ett raffset i lack! Hon piskar sedan glatt (kom ihåg skrattet!) de oftast nakna damerna. D v s när hon inte utnyttjar dem i sängen. Bonus att en av de tillfälligt uppdykande damerna är Brigitte Lahaie.

BETYG: 6/7 Inte illa urinerat att få hela Udda Film-redaktionen att utbryta i kollektivt skratt och dessutom vid fler tillfällen. Bra skit!

Att Kapten Klä...förlåt, skottar skulle dyka upp i denna scen var inte direkt överraskande när den inleddes med skrikande säckpipor.

En helt klart felaktig historisk detalj: En ryss som inte dricker.

När Pamela inte får ha sex får hon ett grande mal.

Såja, lugn och balanserad igen.

Jacques Marbeuf som överste Gunther. En stark tolkning av ett fyllo.

Helga, i Jacqueline Laurents gestalt, gör entré, adekvat klädd. Notera även hur "urarisk" soldaten ser ut.

Det flytande sömnmedlet har gjort sitt.

En slurk till.

Helga försöker charma den vackra Nathalie (som ni kan se på minspelet).

Onkel Kånkel hade en hit som hette "Ett glas champagne och en svettig hora". Var detta månne inspirationen?

Party like it's 1939.

Helga med festkläderna på (av).

FEEEEST!

Fest?

Patrizia Gori förhäxas av Marbeufs bländande fylloskådespeleri.

Rykten gör gällande att Dick Cheney var expertkonsult vid denna scen...

Schyst av nazisterna att de klädde på Pamela trosor och städrock innan waterboardingen*. Notera även hur kul Helga har.

Helga har verkligen SKITKUL.

En stilstudie i lackande.

---

---

Ytterligare en stilstudie: Så här illustrerar regissören Payet när det hettar till.

---

---

---

---

Jack Taylor njuter av sitt yrke som skådis.

Samtidigt lackar Helga.

Arg.

Avslappnat i nazisternas tortyrhåla.

På't igen.

Vilket är jobbigast? Piskandet eller att försöka hålla kvar fetischbojan på handen?

Helga får ytterligare möjlighet att uttrycka sin skadeglädje.

Det är så fruktansvärt roligt!

"Trailer" kallar de detta. Nja, men ett kollage roliga scener är det allt.

Hela filmen uppstyckad i två delar: Del 1.

Och del 2.

*Okej, det är ingen äkta waterboarding men det låter ju roligare när man säger det.



tisdag 20 januari 2015

OLGA'S HOUSE OF SHAME (1964) USA, 69 minuter. Regi: Joseph P. Mawra.



Olga tar S/M-guld

Filmen öppnar mjukt med en kvinnomisshandel.

Olga har dragit från storstaden och har numera sitt tillhåll i en gammal gruva på vischan. Hon är dock fortfarande fullt involverad i prostitution och droghandel. Hon har dessutom adderat juvelsmuggling till sin verksamhet. Tyvärr är hennes "anställda" fortfarande bångstyriga och behöver disciplineras...

Cool location. Dock inte för en Olga-karaktär.

Inspirerade av förra rullen (Olga's Girls (1964)) drar vi igång en lite Olga-festival här på Udda Film. Vi har inte riktigt orkat greppa kronologin på dessa filmer (som om det skulle göra stor skillnad...) så det fick bli denna rulle som trots allt annonserades som nästa del i slutet på förra våfflan vi kollade på.

Spårvagn genom ljuva livet.

I den här delen får Olga hjälp av sin bror Nick (W.B. Parker) och då bl a med den obstinata Elaine (Judy Young) som fifflat med Olgas juveler. I scenen där de konfronterar Elaine för hennes svek introduceras också dialog på ljudspåret. Det är dock sparsamt med den varan och mestadels är det som i första filmen en massa klassisk bakgrundsmusik och voiceover. Det är även samma klassiska stycken så mer Liszt och Mussorgsky. Mest opassande är väl kanske när en magdansös skakar höfter till Griegs "Peer Gynt".

Känns hon igen?

Vi tycker faktiskt att den här filmen tar ett steg tillbaka i coolhetsfaktor. Även om det är lite coola exteriörer så känns det inte riktigt rätt för Olgas karaktär och vi är besvikna på att hennes tortyrhåla i källaren bytts ut mot tråkigare ljusa rum. Även om tortyren fortsätter i denna film drar den nu kraftigt mot ren bondage-fetischism med små innebandybollar i käften, plankdaskande och ren horse play. Brudarna är inte alls lika sexiga som i förra filmen, men det kanske uppvägs av Olgas bror som är riktigt gay - dock inte uttalat i filmen! Det blir förstås också en del långa tråkiga sjok där inget nämnvärt händer.

BETYG: 3/7 Fortfarande pajigt så det förslår men inte samma sköna sleaziga känsla som i "Olga's Girls".

Jomenvisst. Det är syskonen Arquettes morsa Brenda Denaut som med spänning lär sig lödandets konst.

"Han tänker väl inte göra en "The Exterminator" på mig?"

"NEEEJ!!! Den här filmen kom ju långt innan "The Exterminator."

Rena rama cappuccino-molnet. Mycket mjölk i tuttarna Brenda?

Här byggs det knark igen.

Olga inspekterar Paulas påmålade clownögonbryn.

Tortyr är så jävla kul!

Ja, kolla själva hur glad Olga blir.

Förvirrade damers skönhetskoncept kan också vara tortyr - för betraktaren.

Tur att man då kan glida in i en bondage-eskapism.

Paula måste straffas för sina löjliga ögonbryn. Sagt och gjort. Hon fängslas med en slags Musse Pigg-handske för att sedan bli brutalt ryktad av Olga!

Olgas bror har klart homosexuella drag.

Inte det, säger ni? Ingen straight man kan vara så här fabulous!

Medan Patricias och Rosannas mamma hänger sexigt, verkar skådisen bakom ta en paus från bondagen. Oops...

Hård ömhet delas ut.

Kanske inte riktigt "Faces of Death". Kastrull på huvudet, rökmaskin och lite lamt skådespelarskakande gör susen - och så har ju Judy Young en fin jeansrumpa.

Och så slutligen bjuder Olga på lite horse play.

Syskonen Arquettes morsa i cappuccino-scenen.