Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.
En falskmyntarverksamhet attackeras och tas över av Miller (Robert Z'Dar). När polisen börjar undersöka fallet anar inspektör Saxon (Wings Hauser) snart att det är hans gamla militärkollega Miller som ligger bakom stöten. Detta komplicerar fallet då han står i skuld till Miller som räddade hans liv under vietnamkriget. Att Miller dessutom inte är helt frisk komplicerar saken ytterligare.
Detta händer uppenbarligen inte bara i tecknade filmer.
Det var inte länge sedan vi "njöt" av en film med Robert Z'Dar (Shotgun Boulevard (1996)) och häromsistens såg vi ju en rulle (Running With the Devil (2019)) med Wings grabb Cole i en av rollerna så vi tyckte det vore passande att se denna våffla och förhoppningsvis få höra kalkonerna klucka.
Diskofenomenet Gino Dentie i rollen som underhuggaren Tony. Nej, inte Tony Curtis. Bara Tony.
Tyvärr är det här inte någon usel skrattfest utan en ganska standard B-actionrulle från PM Entertainment med drivor av klichéer där Hauser självklart spelar en strulig snut som skjuter hejvilt omkring sig varpå en ultraklyschig kommissarie kan skälla ut och stänga av honom. Skådespeleriet är dock faktiskt ganska hyfsat med det klyschiga och "kvicka" manuset i åtanke. Man glömmer lätt bort när man ser filmer som ovan förstnämnda att Z'Dar faktiskt kan skådespela adekvat ( med B-filmsmått mätt).
Wings i en väldigt koksig friarscen.
Det finns förstås en del lökiga element och Vietnam-flashbackarna känns riktigt sunkiga. Mot slutet börjar äntligen kalkonerna klucka då -SPOILER ALERT- Miller kidnappar Saxons fästmö (Elaine Pelino) och när Saxon ska rädda henne har Miller ordnat någon slags hinderbana vår hjälte ska ta sig igenom. Samtidigt blir även John Gonzalez genomusla musik väldigt framträdande. Det är sådan där generisk casio-orkester-synth-musik man hör i tonvis med sunkiga B-filmer. En rolig karaktärsresa når även sin kulmen. Saxons partner (Joe Palese) är en "fjolla" som inte törs avfyra sin pistol. Han blir till slut en "riktig man" när han sätter en kula i Miller. Snygg karaktärsutveckling där och inte ett dugg förutsägbart...
BETYG: 3/7 Faktiskt helt okej B-rulle med lökiga klyschor och töntigt slut.
"Där ska nålen in. DÄÄÄR!"
Filmen må ha kommit ut 1991 men den där slipsen är definitivt från 80-talet.
Karen Black demonstrerar att rökning var väldigt utbrett inom polisväsendet under denna period.
Vad är läskigast, Robbans raketgevär eller hans tröja?
Wings karaktär har flashbacks och beter sig störigt och allmänt doucheigt.
Fästmön är dock mästerlig i sin konflikthantering.
Wings on ice! I fräscha konståkningsgrillor dessutom. 😘
Vem fan behöver Robert Wells när man har Robert Z'Dar?
Dessa 'Nam-flashbacks.
Robban får vänta liiite för länge på att scenen ska gå vidare.
Trailer
Robert Z'Dar i ett Richard Clayderman-ögonblick. Högst märklig entusiasm i slutet. 😲
Någon nallar av och spär ut kartellens ypperliga kokain så Bossen (Barry Pepper) tröttnar och skickar sina pålitligaste medarbetare (Nicolas Cage & Cole Hauser) att följa kolans väg från Colombia till slutdestinationen. Samtidigt försöker den Federala Agenten (Leslie Bibb) stoppa verksamheten.
Apropå lyteskomik. Det är rätt kul hur Peter Facinelli gått från trosfuktare till donut-snut-i-New Yorks-70-tal-look. PS. Vi kan slå vad om att regissören högst avsiktligt placerat fotona på väggen i bakgrunden, gammal Navy SEAL som han är.
Det var inte länge sedan vi slummade omkring i manistreamen (Godzilla: King of the Monsters (2019)) och nu är det dags igen om än inte i de riktiga blockbuster-domänerna. Vi kunde helt enkelt inte låta bli med en film som är uppkallad efter en Van Halen-låt (fast med ett G på slutet istället för apostrof...) och har Nic Cage, Laurence Fishburne och Wings Hausers pöjk i rollerna.
Frullen är serverad.
Det första man slås av (okej det första VI slås av) är hur skojig Nic Cage ser ut. Han börjar snart tangera John Travoltas kalkonartade plastfejs i "American Crime Story". Tyvärr står vi inte över sådan här lyteskomik. Vi kan helt enkelt inte låta bli då det är något väldigt tragikomiskt över fåfänga människor, särskilt män.
Se där! Nic Cage har vunnit VM-guld i slät hy.
I den här våfflan har man dammat av Tarantino-clone-konceptet med bl a pausade bilder för karaktärspresentationer och våldsamma dråpligheter. Det tillsammans med ett inte alltför starkt manus och ett knippe inte helt övertygande skådespelare gör att filmen inte direkt imponerar. Detta gör dock inte så mycket då det ändå är en underhållande rulle och Laurence Fishburne som överkåt knarkdilare* är ju skoj. Kul också att Wings Hausers son Cole inte alls är lika överdramatisk som sin far. Nu hade han i och för sig bara en handfull repliker men hade Cage haft hans roll kunde man nog ha räknat med överspelat kroppsspråk. Speak of the Devil (wink wink) så höll sig den gode Nic rätt bra i skinnet men han är ju ändå Nic Cage.
BETYG: 4/7 Jodå, inte alltför smart eller välspelad rulle men ändå underhållande.
Vad är det för extatisk figur i bakgrunden?
Någon som tydligen är ett stort fan av peep shows.
Men det är ju den store onanitören Laurence Fishburne.
Kom igen Laurence, ge oss ditt bästa O-face!
En Navy SEAL-regissör kan förstås inte låta bli att slänga in några gubbar i ghillie suits i filmen.
Skyltpaus. Barry med ett saltkar. Salt'n'pepper. *Nudge nudge......syrsor*
Kåt-Larry** har beställt brudar med kuk.
Kåta Kola-Larry i dubbel tappning. Tydligen föredrar han att älska med kläderna på. Inget går upp mot ett kokseldat torrjuck!
Adam Goldberg sexar till det i tangakalsipper.
Ytterligare Van Halen-referenser.
Jupp. De har rent "mjöl" i påsen. Nics hårfärg dock...
Framtidens mat. Get used to it motherfuckers!
Cole Hauser är mer chill än sin far.
Mums! Kebaben är på G.
Nic Cage är...Nic Cage!
Trailer
Lite coolt ändå att de avhöll sig från att inkludera denna uppenbara låt på soundtracket (förmodligen för dyrt...) men det hindrar ju inte oss från att presentera den från den gamla goda tiden då Van Halen var ett av världens coolaste band.
Peter Facinelli på den gamla trosfuktande tiden (även en och annan gosstrosa!)
*Visst är det roligare med den försvenskade stavningen?
**Laurence hatar när man kallar honom "Larry". Fniss...
Nån som tröttnat på HSB:s ständigt låga temperaturer.
Psykologen C.J (Richard Crenna) hyr ett övergivet jättehus för ett projekt och kallar in ett gäng bekanta för att få ordning på det. På en gång börjar hans partner Caroline (Joanna Pettet) se märkliga övernaturliga ting. Hon vågar inte riktigt anförtro sina upplevelser till C.J. då han är starkt övertygad om att allt har en rationell förklaring. En ondska börjar plötsligt härja och när folk avlider en efter en tvingas C.J. ändra sina tankebanor.
Hallå där överste Trautman! Rambo vill ha sin jacka tillbaka.
Även om den här filmen kom innan "The Amityville Horror" känns den som en billig TV-variant på just den. Det känns billigt och lökigt och vore det inte för att en av karaktärerna sa "bullshit" hade vi kunnat svära på att det var en TV-produktion. En av kvinnorna (Lynne Moody) blir attackerad "Entity"-style av en osynlig #metoo:are som sliter av henne kläderna men i sann PG13-stil låter det onda väsendet henne behålla underkläderna på. Vi blir faktiskt lite förvånade när en annan attack faktiskt är lite blodig.
Hello doggie. Are you a good dohhhggie?
Sina många tillkortakommanden till trots är den här filmen ändå lite mysig i all sin 70-talsstämning. Huset är coolt och lökigheten i attackerna är lite småroliga. Det finns inte minsta tillstymmelse till kuslighet då manus och regi inte är några höjdare och klimaxet är rena rama hånet mot Hin Håle och hans kapacitet.
BETYG: 3(-)/7 Rätt dålig film med TV-känsla som ändå har en viss murrig charm.
När det vankas arbete blir vissa personer som spöken.
Verkar vara lite småkallt i det där huset.
Hur man hängde innan det betydde att umgås.
Andrew Pine har för jävla sexiga byxor.
Vilken var er favorittavla av Edvard Munch sa ni?
Är det du Leatherface?
"Hmm...en lucka i källargolvet förseglad med ett kors? Den måste jag givetvis öppna!"
När #metoo-väsendet är för blygt för att gå hela vägen.
Kolla in vad glad Flamman är.
När fenomenet slå-sig-på-tummen-med-hammaren tas till nästa nivå.
Verkar som Jackass-gänget härjar i huset. Den här snubben har blivit totalt antiqad!
Richard Crenna har tydligen lånat delar av Paul Naschys varulvs-kit.
Späschöl äffäcts!
Vad är det för snäll farbror?
Trailer
Richard Crenna öppnar luckan som förvandlar kåken till lustiga huset.
I och med att vi tycks ha gått in i en ny moralskitnödig tidsålder tvår vi härmed våra händer gällande ansvar för innehållet i denna lysande kulturblogg. Vi kan helt enkelt inte ansvara för de missförstånd som kan tänkas uppstå när man inte förstår sarkasmer eller den humorform där man säger motsatsen till vad som är sant för komisk effekt. Allt är inte blodigt allvar, kära dumskallar.
#JeSuisMrCool #RIPSiewertÖholm
BEST OF UDDA FILM
Mot all förmodan ger vi en del filmer riktigt högt betyg. Här hittar du alla de pärlorna. Klicka på bilden för att komma till filmhimmelen!
OBS! Om din sökning aldrig ger ett skit kan felet vara att du inte söker från förstasidan. Ja, sökmotorn är i paritet med vissa filmer här... Klicka bara på Udda Film-loggan högst upp så kommer du till förstasidan. Gör sedan ett nytt sökningsförsök!
Inlägg
.png)
