MÄDCHEN DIE NACH LIEBE SCHREIEN (1973) Schweiz, 75 minuter. Regi: Erwin C. Dietrich.

Skön softcore från den schweiziske sleaze-kungen.

Fotograf möter nymf...

Sexiga Christa Free spelar nakenmodellen Fleur som "lider" av svår nymfomani och tar varje tillfälle hon kan i akt att kasta paltorna och hänge sig åt köttslig akt. Nu ska det sägas att filmen var på tyska och otextad, dessutom pratades det oväntat mycket (och snabbt) så som vanligt kunde jag bara uppfatta enstaka ord och fraser med min kassa skoltyska. Detta har sina humoristiska fördelar då man kan tolka in sina egna associationer och fördomar i ordflödet! T ex tyckte jag det var mycket märkligt och framför allt roligt när Fleur fräser "quatsch" mitt i en stund av självstimulans. Detta betyder ju struntprat/skitsnack typ, vilket ter sig märkligt att yppa i en skön onanistund. Ignorans kan vara en välsignelse ibland. Alltså förstod jag inte eventuella förklaringar till Fleurs besynnerliga beteende, däribland märkliga fantasier hon har när hon har sex.

...och vacker kärlek uppstår. Nästan lika vacker som fotografens tröja.

Nu går det ju förstås att ta in filmer på fler nivåer... Förutom den uppenbara anledningen att avnjuta vackra kvinnor i naket tillstånd har jag även nämnt ämnet humor. En skojig scen är när Fleur är på ett nakenparty där alla stuffar loss till Booker T & The MG's "Green onions"! Snygga halvtjocka 70-talsmän med dinglande penisar och så Fleur förstås, på ett skrivbord med en farbror som sitter bakom detsamma och fluktar upp i hennes skek. Fleur har även mystiska cirkusfantasier som dyker upp i sinnet när hon har sex. Där blir hon påsatt av clowner och stoppad i trollkarlens låda med instuckna svärd. Det roliga här är att man hör en domptör vråla utanför bild och denne låter ganska lik en viss tysk diktator... Förutom humorn är ju dessa filmer jävligt snygga, vackra färger och skön estetik. Trots att man ofta uppenbarligen filmar i ett kulissrum blir det ändå snyggt med ljussättning och färg. Det var bättre förr! Och när vi ändå är inne på "bättre förr" måste jag givetvis slå ett slag för huvudpersonens fantastiskt kvinnliga figur. Så fruktansvärt långt från dagens vidriga barbiedockaideal där onaturlighet och fejkande regerar. Visste ni det, gott folk, att kvinnor faktiskt har hår och ett naturligt mjukt hull? Nä, jag tänkte väl det.

BETYG: 3/7 Det blir trots allt lite segt i längden när man inte förstår men de ovan nämnda höjdpunkterna lyfter filmen.

Rackarns! Den där jäkla mannliga blicken igen. (Notera skjortan! Aw yeaaahh...)

Då var vi där igen... Tur att karln är en snygging i alla fall *host host*.

Hippa människor i hippa kläder.

Låt oss gå på haschpartaj!

Huga! Vilka knarkare.

Fleur känner sig dock fri bland knarkarna och dansar loss för att senare låta sig bli tafsad på. Skön kvart de har di där knarkarna.

Mera hasch!

Här börjar en av Fleurs besynnerliga sexfantasier och visst blir man lite tänd när man ser en mullig farbror i kåpa.

Det vet vi ju alla att varenda kvinna drömmer om detta! F ö kanske scenen känns igen från en annan film?

Frågan är hur många kvinnor som drömmer om att bli påsatta av en clown medan ytterligare en sitter och jonglar? Jag vet att många män drömmer om detta i alla fall!

Fotografen plåtar en snögubbe med kurvorna på rätta stället. Tydligen är nån brud med på bilden också...

Det klassiska Kobran stjäl showen för några sekunder.