CIRCLE OF IRON (1978) USA, 97 minuter. Regi: Richard Moore.

En Carradine kan ta många skepnader

Om Bruce Lee hittat på storyn är det väl klart att det ska inledas med en arenafajt.

Den egensinnige Cord (Jeff Cooper) vill vinna en turnering för att bli den utvalde att bekämpa den mystiske Zetan och därmed tillskansa sig boken med all världens visdom. Ingen turneringsvinnare har någonsin klarat uppgiften men Cord är fast besluten om att han är rätt man för uppgiften. Det går däremot inte riktigt som han tänkt sig.

Muskelgubbe med höftskynke.

Vi lämnar sådan stinkande amatördyngan som vi nyligen plågat oss igenom* bakom oss för lite mer professionell fantasy. Tydligen ville den salige Bruce Lee lära oss om lite Zen-filosofi så han kokade ihop den här historien innan han dog. Berättelsen plockades upp och blev film med David Carradine i hundratre roller. Och varför inte? David var ju trots allt TV:s egen Mr. Kung Fu och eftersom det är Lee som skrivit själva storyn är den förstås späckad med kampsport. Huvudrollen har dock "Dallas"-Sue Ellens hjärnskrynklare Jeff Cooper. En man före sin tid då han redan här har en perfekt pudelfrilla. Han lär också ha väckt blivande Manowar-medlemmars gillande med sin muskulösa gubbkropp, läderhöftskynkeshorts samt högskaftade mockasiner med pälskrans. Så läckert barbar-ig t o m innan "Conan" banade vägen för muskelhingstar i höftskynke på 80-talet.

Tänk att det alltid ska vara nån fåntratt med vikingahjälm på läktaren när det vankas idrottsevenemang.

Själva filmen följer det klassiska TV-spelsmönstret med ett antal hinder innan slutbossen ska mötas. Det är väl inte superdjupt trots Carradines eviga droppande av visdomar. Det är dock ganska gemytligt och underhållande på en PG13-nivå med inte alltför mycket blod eller snusk. Trots detta finns en scen som är ganska upprörande där Carradine i en av sina många skepnader drar ett Cannon-karateslag i nacken på en stackars oxe som sannerligen inte förtjänat det.

BETYG: 4/7 Lite Zen-för-barn-känsla men ändå riktigt underhållande.

Roddy McDowall som domarjävel.

David Carradine är så zen att han kan klyva ett äpple med bara händerna.

Ömhet är viktigt i en hård värld.

David Carradine som Apornas Planets svar på Klaus Kinski.

David är så zen att han kan dra värsta arpeggiona på sin gigantiska tvärflöjt utan att fingrarna hänger med.

Vadan denna Jodorowsky-aktiga scen?

Det verkar inte behaga Cord att Eli Wallachs manspartikel har blivit förkrympt.

David Carradine som Mellanösterns svar på Nalle Knutsson.

"Raaaoorrrr!"

♫"C'mon baby light my fire."♬

Var det penisavunden som kostade henne livet?

David har just visat Dag Finn hur man fiskar med händerna.

En vacker pojke söker kontakt med Zen-Dave.

Men vad gör du för nåt zen-likt då?

Whut? Den zen-lika pimp-handen?

Zen-kunskap lektion 1A: Den man älskar agar man.

Föräldrarna ser nöjda ut med sonens näskorrektion.

Barn går väl an men här misshandlar David ett stackars nötkreatur. 😟

Insmorda män finner harmoni i varandra.

Pastellklanen i San Fransisco har sammanträde.

Chricka har inte varit så här fabulous sen "The Wicker Man".

The Book of Heavy Metal!

"No more books!"

Trailer

*Bloody Bender (2002), Filthy McNastier: Maximum Dousche (2005) & Filthy McNasty (2002)