Udda film: WOMEN BEHIND BARS (1975) Frankrike/Belgien, 80 minuter. Regi: Jesús Franco.

söndag 27 december 2009

WOMEN BEHIND BARS (1975) Frankrike/Belgien, 80 minuter. Regi: Jesús Franco.

En av Francos WIP-filmer som faktiskt har en story!

Coolt och estetiskt brottsutövande.

Filmen inleds med en diamantstöt där en av bovarna blåser de andra, bara för att senare bli mördad av sin flickvän Shirley (Lina Romay) som frivilligt lämnar över sig till rättvisan och får sex år i finkan då hon påstår att hon dödade pojkvännen i vredesmod p g a hans otrohet. Nu är det inte alla som köper Shirleys story och en skum försäkringsman (Roger Darton) söker upp henne för att förhöra sig om de försvunna diamanterna. Nu råkar denne försäkringsman vara filmens berättarröst också, så vi vet redan att han har något samröre med Shirley. En annan som inte heller fäster någon större vikt vid Shirleys trovärdighet är fängelsedirektören (Ronald Weiss) som skickar sin älskarinna, fången Martine (Martine Stedil), att försöka luska fram sanningen om diamanterna. Detta leder givetvis till en "het" lebbscen mellan de två. Riktigt skojigt faktiskt hur de två tjejerna stönar och njuter när Shirley endast grenslar Martine och gungar med rumpan i luften fram och tillbaka.

Shirley tar en cigg innan det är dags för finkan.

Konstigt nog, med tanke på att detta är en WIP-film av Franco, så är det ovanligt mycket fokus på diamantstoryn. Det känns faktiskt lite intressant att se en annan variant av Francos perviga WIP-universum. Givetvis får vi ändå en dos av de nakna kvinnorna i och utan sina korta städrockar (som är standarduniform i kvinnofängelser...) Det är ju varmt som tusan så självklart ligger tjejerna nakna utan täcke och som ni tjejer vet kan det ju bli lite för svettigt om man ligger med benen ihop så då är det bäst att sära dem också. Som vanligt låter också Franco kameran omotiverat vandra ner till Romays murriga sköte för att stanna där efter en inzoomning, mitt i en dialog... Det förekommer även en del bestraffning i form av piskning av en bråkig brud och elektrifiering av en naken Shirley.

Shirley och Martine slappnar av med en rökpaus. Martine förklarar även att det är lätt att få tag på cigg. Det är bara att ligga med fängelsedirektören. Taget!

Taffligt gjort är det naturligtvis när Franco är i görningen och ovan nämnda bestraffningar är bra exempel på det. Föga trovärdiga, bara sleaziga. Mera skoj: Shirleys mördade pojkvän dyker senare upp i form av en fängelseplit! Man måste ha lite koll på Francos persongalleri för att notera detta då plitens ansikte är halvt dolt. Ha ha, varför betala två löner i onödan för? Ett ytterst märkligt grepp är när man ser Shirley och fängelsedirektören knalla till grinden i slutet av filmen. Filmen är då uppspeedad en smula så att det blir lite Benny Hill-varning på det hela! Vad fan var tanken med det!? Ha ha, som om man hade någon tidsgräns att hålla sig inom och behövde tjäna några sekunder någonstans, men så är ju givetvis inte fallet då man i slutscenerna spär på med omotiverat långa landskapsvyer. Just sådana här detaljer är bra exempel på charmen med Francos filmer (förutom allt sleaze förstås!) Franco dyker förstås själv upp i filmen. Här spelar han försäkringsmannens "muskler" som får göra grovjobbet. Om det inte vore för budget-looken på filmen kunde jag ha svurit på att filmen var sponsrad av Marlboro, kolla bara in de fina bilderna på denna sida.

BETYG: 4/7 inte en av Francos bästa men ändå god sleazig underhållning.