Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.
Denna långa dokumentär tar en titt på skräckfilmsgenren under de gyllene åren på 80-talet. Som namnet på versionen antyder ramas den in av Cassandra Peterson, mer känd som Elvira: Mistress of the Dark, som presentatör.
Lori är sig inte ett dugg lik.
Det här var en dokumentär vi verkligen var pigga på att se då den långa längden gav utrymme för en djupdykning i genren man annars inte har råd med. Vi förväntade oss naturligtvis det sedvanliga formatet med mer eller mindre kända talking heads som kommenterade och/eller drog anekdoter men det kan ju vara helt okej så länge ämnet är skoj.
Det är däremot Kane.
Jodå, så blev det ju men inte mycket intressant hann och bli sagt i det rasande tempot man blåste igenom filmerna. Som vanligt skulle även en massa ointressanta "experter" och våp stjäla kameratid med irrelevanta subjektiva iakttagelser. Värst av allt var ändå vilka filmer man valde att lyfta fram. Upplägget var att ta sig igenom 80-talet, år för år, och med tanke på den uppsjö av coola filmer som släpptes under detta decennium växte besvikelsen exponentiellt för var år man tog sig förbi. Det kunde knappt bli mer satans vanilla än detta urval med en massa mainstream-dynga som "Lost Boys" och "Christine" samt självklart de vanliga uttjatade "Fredagen den 13:e" samt "Terror på Elm Street" m fl, m fl.... Ungefär lika upphetsande som att se något skräddarsytt highlight-potpurri på valfri mainstream-films extrameny. Oförskämt mycket fokus lades också på den oheliga alliansen av skräck och komedi för det är ju såååå kul. 😠
BETYG: 2/7 Vissa ljusglimtar här och där men mest en nästan fem timmar lång besvikelse.
Det börjar trots allt ändå rätt lovande.
Eftersom filmen är så läskig glömmer man lätt hur hiskeligt urläskig inredningen är på The Overlook. Aprikosbeiga dörrar flankerade av blåblommig tapet måste ha gett inredare mardrömmar i decennier!
Herr King hatade som bekant Kubricks mästerverk och gjorde sin egen kalkonversion av "The Shining" istället.
Carpenter har gjort en och annan frän film. "The Fog" tillhör väl inte de fränaste.
Ja, det är lätt att bli rörd när man fått så fin makeup av Tom Savini.
Dario Argento får vi inte se mycket av i den här filmen.
Däremot De Palmas inte-alls-influerad-av-Argento-rulle "Dressed to Kill" får vara med.
Den här scenen lovar så mycket som "Motel Hell" sen inte kan hålla.
Corey gillar skräck. Vem kunde någonsin ha trott det?!?
Gimme more head!
Mainstream som satan när doggiesarna* sniffar på jänkaren i London.
Whut? The Muppet Movie???
Kanske inte.
"Mainstream is heeeereee..."
Tom Atkins i filmhistoriens mest ältande slutscen.
Även denna mysiga film** blir representerad.
Mainstream-dohhh-ggie!
Därför älskar ni 80-talet!
Jo jävlar vad "skräck" det blir... 😖
Hon har precis så insiktsfulla kommentarer som ni tror.
Barbara har bleknat en smula på äldre dar. Dock ej "bleknat"!
Jansson använder gärna bananskivor för att mjuka upp huden på ögonlocken.
Ännu ett manistream-lågvattenmärke som ska ta plats i den här dokumentären.
Faktiskt jävligt aptitretande.
Tarman har ändå en tunga som får det att kittla till i trosan.
Good Lord! Var detta en skräckdokumentär verkligen??? Fast på sätt och vis väcker ju detta ändå fasa hos oss. Hmm...
När giallo-blasken letar sig in i det amerikanska medvetandet.
Jomen visst. En jävla musikalkomedi också. Det är ju det första man tänker på när man säger 80-talsskräck. *Spyr i munnen*
"Stay off the coke kids! Se bara vilka jävla skitfilmer jag gör under dess inflytande."
Barbara Crampton var inte fullt så blek i sin ungdoms strålglans.
Skräck? Snarare OKEJ-porr för svenska fjortisar.
Trodde ni Paul Naschys passion-project*** var lökigt? Sån här jävla barnfilmsdynga ska få representera 80-talsskräcken. Seriöst?
Verkligen super-underground med denna blockbuster-komedi. Suck o stön... 😫
För helvete. Ge denne man ett bubbelgum, illa kvickt!!!
I och med att vi tycks ha gått in i en ny moralskitnödig tidsålder tvår vi härmed våra händer gällande ansvar för innehållet i denna lysande kulturblogg. Vi kan helt enkelt inte ansvara för de missförstånd som kan tänkas uppstå när man inte förstår sarkasmer eller den humorform där man säger motsatsen till vad som är sant för komisk effekt. Allt är inte blodigt allvar, kära dumskallar.
#JeSuisMrCool #RIPSiewertÖholm
BEST OF UDDA FILM
Mot all förmodan ger vi en del filmer riktigt högt betyg. Här hittar du alla de pärlorna. Klicka på bilden för att komma till filmhimmelen!
OBS! Om din sökning aldrig ger ett skit kan felet vara att du inte söker från förstasidan. Ja, sökmotorn är i paritet med vissa filmer här... Klicka bara på Udda Film-loggan högst upp så kommer du till förstasidan. Gör sedan ett nytt sökningsförsök!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar