FRANKENSTEIN (1910) USA, 13 minuter. Regi: J. Searle Dawley.

Morgonfjalle på monstret?

Denne Frankenstein har ett mer biologiskt labb än den senare som föredrar kemi och fysik.

Dr. Frankenstein (Charles Ogle) realiserar sin gamla dröm om att skapa liv. Men denna styggelse till handling manifesterar sig i ett hiskeligt monster (Augustus Phillips) som genast får smak för den olycklige vetenskapsmannens fästmö (Nary Fuller).

Här hamnar han i ett slags Basil Fawlty-tillstånd av nöjdhet.

Vi skruvar tillbaka klockan rejält här på Udda Film och kastar oss över the O.G. Frankenstein, d v s den absolut första filmversionen av denna klassiska historia.

Nej nej, det är monstret som ska gå så där.

Som ni kanske förstår är melodramatiken på topp när Ogle tolkar sin roll med yviga teatergester och en ständigt glappande käft som vi naturligtvis inte hör ett ljud av. Textskyltarna är dock många då man inte riktigt hade snappat upp show - don't tell-konceptet än. Vi har även den klassiska mise-en-scène-vyn då rörlig kamera och bildvinklar ännu inte hade blivit en grej. Man är dock påhittiga här och använder sig av en spegel för att expandera vyn och få med händelser utanför bild. Vi imponeras även av specialeffekterna när monstret skapas. Man har helt enkelt tagit en docka som man smält ner och kört hela sekvensen baklänges för att ge illusionen av en figur som tar form. Coolt! Att monstret under sin skapelse påminner oss om vår favoritbögrobot Geoff Peterson* är förstås adderad bonus.

Hemkokt monstersoppa är sannerligen exalterande.

Monstret ser förstås inte alls ut som i Boris Karloffs klassiska tolkning ett par decennier senare utan ser mer ut som Edward Scissorhands eller Nikki Sixx, fast med gigantiska Långben-fötter. Nej, inga av de numera klyschiga elementen står att finna i denna tidiga version, så det blir inga åskväder eller "It's ALIVE!" här inte. Det känns faktiskt lite uppiggande, även om 30-talsversionens klyschor är kul.

BETYG: 3/7 Rätt charmigt och originellt, nu när vi vant oss vid andra gestaltningar.

Detta! Långt innan Jimi Hendrix eldade sin strata på Monterey-festivalen.

Vetenskap är SÅ HÄR upphetsande.

Är det en Skynet-skapelse eller är det Geoff Petersons födelse?

Hjälp! Det är ju Edward Penishands!!!

Monstret blir rena rama nattmaran för Viktor.

Hur man får en vidare vy utan widescreen. Boom!

Monstret har verkligen stora fötter och händer. Ni vet vad man säger om män med stora fötter och händer va?

Aw yeh...dags för bröllopsnatt!

Men någon vill visst ha en ménage à trois...

Hela våfflan.

*

Den älskvärde Geoff Peterson. Här tillsammans med sin herre Craig Ferguson.