CODENAME: DIABLO! (2017) Storbritannien, 34 minuter. Regi: Aaron Barsky & Andre Young Snell.

Fetisch much?

Japp, de mörka fläckarna ni ser är skräp på kamerans sensor.

När den ondskefulla Lady Remedy Ann (Contessa D'ell Oro) får tag på det dödliga dödsstrålevapnet Diablo kallas de tre hemliga agenterna från Omega Squad in för att stoppa henne och hennes armé av latexgrodmän.

Tur att ni distraheras av sexiga grodmän.

Vi är ju inte främmande för fetischartade amatörproduktioner här på Udda Film (Entusiaster av W.A.V.E.:s crappiga produktioner som vi är) så det var väl klart att vi skulle ge oss i kast med denna förmodade dynga. Men mot förmodan...nej, vi bara skojar. Detta levde verkligen upp till våra förväntningar av skit - och överträffade dem!

Undra hur hon såg ut när hon fortfarande var mänsklig?

När första bilden i filmen är en havspanorering med en kamera som har fullt med skit på sensorn vet man vad klockan är slagen. Bye bye till allt vad teknisk färdighet innebär alltså. Vi ska innan vi fortsätter sågningen påpeka att det uppenbarligen finns en hel del pengar bakom detta projekt men varför lägga dessa på ens några halvfärdiga filmstudenter när man kan satsa på latexdräkter istället?

"Kvack, kvack."

Det nästa stora tekniska problemet är det amatörmässiga ljudet. Man verkar ha nöjt sig med kamerornas inbyggda mikrofoner vilket gör den (förmodat) idiotiska dialogen väldigt svår att tyda då de flesta aktörerna bryter på "öststatiska"* och man dessutom blastar på med ett dundrande (skit)soundtrack i bakgrunden.

Girls with guns-konceptet är inte lika effektfullt när brösten knappt rör sig.

Men men, det var ju inte därför ni kom. Nej, filmens "dragning" är förstås de tre groteskt - av kirurgiska ingrepp - deformerade damerna som med vibrerande ballonger till byst ska eliminera latexbuset. Genast vill amatörer dra paralleller till Russ Meyers förtrollande värld av yppighet men där den gamle slusken var en filminnovatör är dessa vanity project-typer bara dussinfetischhandlare med en önskan om att skapa ett slags "Paradise Hotel" möter "Danger: Diabolik". Det smärtar oss faktiskt lite att nämna den senare i dessa sammanhang då vi verkligen uppskattar den gamle superskurken - och då även de nya filmerna som kommit här på 2000-talet.

Penisavund much?

Handlingen är förstås reducerad till en premiss och allt går ut på att tjejerna dödar latexmän. Det blir ingen nakenhet om ni nu trodde det. Nej, det är bara fetischentusiasterna som får sitt här. Allt kryddas av lite äcklig glimten i ögat-humor och en skvätt meningslös datoranimation.

BETYG: 2/7 Hur dåligt som helst men ändå en smula fascinerande i ren freak show-aspekt.

Undra varför man valde att blottlägga undersidan på Mary Madison Loves bröst så mycket?

Är flagande fejktuttar också en grej???

En sexig armé.

Hoppsan hejsan! Stackars Martina Big hade lite svårt att hålla balansen på sina porrskor när hon skulle plocka upp detta vapen.

Till skillnad från oss som bodyshame:ar plastikopererade människor har man ett öppet sinne på gimpklubben. 💗

Asch då! Ett lampstativ står visst där inne i bastun.

När man vill ha lite "Hellraiser"/"Star Wars"-krydda i sin latexfetisch?

Den här grodherren hade i alla fall en väldigt skön tysk brytning. 😊

Behövs verkligen datoranimering när aktörerna redan ser så artificiella ut?

Under eftertexterna får vi lite BTS: Herren i hatten har det till synes avundsvärda jobbet att få Lilly 4K:s monsterbröst att darra (märk väl: Ej daLLra då detta är en fysisk omöjlighet.) varpå han utbrister: "This is heavy man. What is wrong with you!?"

Träjjler

*Bl a ungerska