ALLEY CAT (1984) USA, 82 minuter. Regi: Victor M. Ordonez, Ed Palmos & Al Valletta

Mjau!

Om inte brottskarriären lyckas kan han ju alltid göra musik med Man 2 Man* istället.

När Billie (Karin Mani), som råkar vara en svartbältare i karate, hindrar ett par busar från att sno däcken på hennes bil hämnas de genom att brutalt attackera hennes morföräldrar. Billie får inte mycket hjälp av rättvisan. Tvärtom får hon den emot sig när hon ingriper i en pågående våldtäkt. Hon bestämmer sig för att skipa sin egen rättvisa.

Scarface lackar på de oseriösa underhuggarna som bara röker braj.

Eftersom vi ser så mycket skit här på Udda Film känns det alltid vederkvickande att plocka fram en rulle som kan ha lite potential. Denna film kändes som en eventuell positiv upplevelse. Skulle Udda Films sjätte sinne ännu en gång triumfera?

Den glade snubben med pannbandet har en mycket liten roll - MEN! - han levererar ett perfekt haschgarv!

En sådan självgod retorisk fråga kan naturligtvis bara besvaras jakande. Vi gillar direkt den gryniga looken, de korkade däcktjuvarna och att huvudpersonen omedelbart behöver flasha pattarna. Vidare träffar vi på busarnas boss som är lagom grinig och elak samt har ett ärr i nyllet så han får kallas "Scarface". Vi bjuckas även på ett perfekt haschgarv av en annan underhuggare, så stämningen är på topp!

Nidingar! De ger sig på Billies skröpliga morföräldrar.

Det är lågbudget och storyn är av dussinvariant. Manis karatefajter är väl inte de coolaste kanske och karaktärerna inte de smartaste men det blir rätt gemytligt ändå. Manis karaktär må vara en kickass-brud av rang men hon är inte speciellt charmig och hennes gullegullsnutpojkvän får jobba hårt för att tränga igenom hennes okänsliga fasad (Han lyckas sådär....).

Hångarven ekar när de susar iväg i sin flyktbil.

Även om det blir en del slagsmål och milt (men brutalt) våld är det ändå sleaze-faktorn som lyfter filmen. Mani är inte den enda som lättar på paltorna här. Hon får bl a sällskap av sina nya fängelsekamrater i duschen. Jodå! Det kastas in ett härligt WIP-segment i våfflan också, komplett med nämnd duschscen och förstås lesbisk cellkamrat. 🙂

BETYG: 5(-)/7 Vi kommer på oss själva med att tippa över från en fyra till en femma när vi skriver om WIP-segmentet. 😊 Bra skit detta!

Eftersom det är 80-tal är denne flagrant homosexuella kille fullt upptagen med att diskutera gårdagens bögerier i telefon, istället för att göra sitt receptionsjobb.

Apropå 80-tal... Viktigt med det lilla pannbandet när man ger sig ut på joggingtur.

Nämnda jogging avbryts av ett ingripande mot ett par våldtäktsmän.

Vi försöker väl oss på en ny joggingtur då.

Ånej, inte nu igen...

"Jag vill för fan jogga! Inte åka flottstång ditt jävla rape-äckel!"

Men attityder ändras snabbt. Gulligullpolisen försöker vara gentleman trots Billies uppenbara jag-har-dörren-vidöppen-när-jag-duschar-försök att kåta upp honom.

Scarface tog nyligen distriktsmästerskapet i gigantisk fällkniv.

Det njöt han av.

När du döper din stadsdel efter din favoritkaktus.

Nämen se på fan! Billie tycks vara inlåst på exakt samma kåk som brudarna i "Caged Heat".** #KnowYourPenitentiaryShowers

Självklart kan inte heller lesbiska cellkamrater förstå innebörden av ett "Nej".

Gulligullsnuten ser oerhört avslappnad ut när han slappar med ett glas vin.

Dags för en joggingtur igen. Den här gången ska hon väl få vara ifred...eller?

Nope! Våldtäktsmännen (D v s ALLA män, om ROKS får bestämma) kan känna lukten av en varm joggingoverall på 23 mils avstånd.

När ska de lära sig att våldtäkt är fel???

För en gångs skull en trailer som faktiskt gör en sugen på att kolla på filmen.😊

*

Maskulina snubbar med hittar som bl a "Male Stripper".

**

Bilder från Caged Heat (1974). Jajemen! Samma dusch minsann.

Yup.🧐

AXEGRINDER (2005) USA, 81 minuter. Regi: David Palmieri.

Clowner även bakom kameran

Detta borgar för kvalité!😑

Ett gäng ungdomar åker ut till skogen för att campa och festa. Tyvärr har de valt en skog som yxmördaren Freddy Palmer (Jed Rowen) ser som sitt personliga revir...

Tänk på att ett asfult grönt sovrum även kan fungera som green screen.

Vi rotar fram en sunkig rulle ur Sterling Entertainment-lådan och då vet ni att det vankas skit med tanke på att de bl a gett ut Skullface Astronaut-filmer som den horribla "Things"-serien*.

Såhär chockad och bedrövad blir man när man ser sina föräldrar mördas.

Vi har inga illusioner om att få se en bra film men kanske det kan bjuckas på lite ostig gore och T&A? Njae, det blir efterhand allt mer uppenbart att man oftast väljer den simpla off camera-vägen när det gäller våldet och förlitar sig på lama mordlösningar. Visst, det finns väl en del lökig gore men den är lam även med DIY-mått mätt. T&A då? Här har vi den riktiga blåsningen! Med tanke på att filmens karaktärer är halvt förståndshandikappade snubbar och bimbos som vill ha sex är bristen på nakenhet slående. Vad har dessa karaktärer för syfte om inte för att slaktas och exponeras nakna? Faktum är att trailern (som ligger innan filmen och därmed spoilar) har mer nakenhet och gore än själva filmen. Varför i hela fridens namn klipper man bort det enda som skänker rullen ett uns av värde???

Lesbianer som utövar kuttrasju med kläderna på straffas hårt.

I övrigt är våfflan ett amatörpekoral skjuten på taskig video med genomusla skådisar och crappigt klippt. Ett exempel på det sistnämnda är kampen mellan skogspervot och Freddy som aldrig vill komma igång. Vi får njuta av deras standoff-dansande i vad som känns som en smärre evighet.

BETYG: 2/7 Ja, trots sågningen har vi sett långt värre crap här på Udda Film.

Vad varje skogspromenad behöver är en boombox som spelar generisk crap-musik.

Clownmasker...zzzz...

Lasist!

Chockerande att töntar fortfarande inte har råd att laga brillorna.

Gore!!!

Lyssnade filmteamet mycket på Green Day månne?**

En s k muppet standoff.

Stackars Laura. Ingen fjäder i hatten att bli hyllad i en sån här film.

Trailer

*Things (1993)

Things 3: Old Things (1998)

Things 4 (2017)

Things 5: Strange Monsters (2019)

Thingz (2020)

**

CODENAME: DIABLO! (2017) Storbritannien, 34 minuter. Regi: Aaron Barsky & Andre Young Snell.

Fetisch much?

Japp, de mörka fläckarna ni ser är skräp på kamerans sensor.

När den ondskefulla Lady Remedy Ann (Contessa D'ell Oro) får tag på det dödliga dödsstrålevapnet Diablo kallas de tre hemliga agenterna från Omega Squad in för att stoppa henne och hennes armé av latexgrodmän.

Tur att ni distraheras av sexiga grodmän.

Vi är ju inte främmande för fetischartade amatörproduktioner här på Udda Film (Entusiaster av W.A.V.E.:s crappiga produktioner som vi är) så det var väl klart att vi skulle ge oss i kast med denna förmodade dynga. Men mot förmodan...nej, vi bara skojar. Detta levde verkligen upp till våra förväntningar av skit - och överträffade dem!

Undra hur hon såg ut när hon fortfarande var mänsklig?

När första bilden i filmen är en havspanorering med en kamera som har fullt med skit på sensorn vet man vad klockan är slagen. Bye bye till allt vad teknisk färdighet innebär alltså. Vi ska innan vi fortsätter sågningen påpeka att det uppenbarligen finns en hel del pengar bakom detta projekt men varför lägga dessa på ens några halvfärdiga filmstudenter när man kan satsa på latexdräkter istället?

"Kvack, kvack."

Det nästa stora tekniska problemet är det amatörmässiga ljudet. Man verkar ha nöjt sig med kamerornas inbyggda mikrofoner vilket gör den (förmodat) idiotiska dialogen väldigt svår att tyda då de flesta aktörerna bryter på "öststatiska"* och man dessutom blastar på med ett dundrande (skit)soundtrack i bakgrunden.

Girls with guns-konceptet är inte lika effektfullt när brösten knappt rör sig.

Men men, det var ju inte därför ni kom. Nej, filmens "dragning" är förstås de tre groteskt - av kirurgiska ingrepp - deformerade damerna som med vibrerande ballonger till byst ska eliminera latexbuset. Genast vill amatörer dra paralleller till Russ Meyers förtrollande värld av yppighet men där den gamle slusken var en filminnovatör är dessa vanity project-typer bara dussinfetischhandlare med en önskan om att skapa ett slags "Paradise Hotel" möter "Danger: Diabolik". Det smärtar oss faktiskt lite att nämna den senare i dessa sammanhang då vi verkligen uppskattar den gamle superskurken - och då även de nya filmerna som kommit här på 2000-talet.

Penisavund much?

Handlingen är förstås reducerad till en premiss och allt går ut på att tjejerna dödar latexmän. Det blir ingen nakenhet om ni nu trodde det. Nej, det är bara fetischentusiasterna som får sitt här. Allt kryddas av lite äcklig glimten i ögat-humor och en skvätt meningslös datoranimation.

BETYG: 2/7 Hur dåligt som helst men ändå en smula fascinerande i ren freak show-aspekt.

Undra varför man valde att blottlägga undersidan på Mary Madison Loves bröst så mycket?

Är flagande fejktuttar också en grej???

En sexig armé.

Hoppsan hejsan! Stackars Martina Big hade lite svårt att hålla balansen på sina porrskor när hon skulle plocka upp detta vapen.

Till skillnad från oss som bodyshame:ar plastikopererade människor har man ett öppet sinne på gimpklubben. 💗

Asch då! Ett lampstativ står visst där inne i bastun.

När man vill ha lite "Hellraiser"/"Star Wars"-krydda i sin latexfetisch?

Den här grodherren hade i alla fall en väldigt skön tysk brytning. 😊

Behövs verkligen datoranimering när aktörerna redan ser så artificiella ut?

Under eftertexterna får vi lite BTS: Herren i hatten har det till synes avundsvärda jobbet att få Lilly 4K:s monsterbröst att darra (märk väl: Ej daLLra då detta är en fysisk omöjlighet.) varpå han utbrister: "This is heavy man. What is wrong with you!?"

Träjjler

*Bl a ungerska