"It's NOT a documentary!"
Breen väljer denna bild när han talar om vikten av teamwork.
Ett ypperligt exempel på The Breen Walk.
Mästaren är tillbaka med ett riktigt episkt verk. Åtminstone tidsmässigt. Länge gick ryktena om det mystiska "Retrospective"-projektet och vi fans spekulerade i och hoppades på tonvis av bakom scenerna-material då vi till en början trodde det kunde röra sig om en gigantisk "Making Of"-film. Nix pix lingonmix! Istället har vi nu presenterats för en breensk masterclass. Cornelius (som han kanske egentligen heter om man ska tolka diverse mejlsvar han skickat) är väldigt noga med att hamra in faktumet att detta INTE är en dokumentär utan istället ett "inlärningsredskap" och vi erkänner oss direkt som glupska studenter villiga att lära oss the Breen way of filmmaking....nu.
De magiska originalmanuskripten. Undra vilken våffla den där tjocka pärmen i mitten är?
DISC 1
- Introduction (0:00-27:13)
Tonen sätts direkt! I denna "kurs" som talar om hur man ska göra film får vi direkt en statisk bild på Neil där han sitter i sin redigeringsstudio och talar till oss. Ljudet är taget direkt med kameramikrofonen och följaktligen långt ifrån bra. Trots att kameran sitter på ett stativ och aldrig rörs står det uppenbart någon bakom den - som dessutom inte kan låta bli att fingra på den så vi hör mikrofonfnaset som direkt uppstår vid sådana här situationer. Man hör dessutom denne person börja prata i ögonblicket scenen avslutas. 😊
John Mastrogiacomo är Neils kameraman. Det kan man se på fotovästen han har på sig.
Breen hyrde en fet dolly till sin först film Double Down (2005). Det gör han aldrig om.
Ett geni får breda ut sina vingar för första gången. (Och visst fan ser det coolare ut med de gamla 35mm-filmkamerorna?)
"This is the interior shot where I manipulated the MICE from below" 😂🐭🐭🐭😆
- Budget (27:13-31:06)
Breen är realist så han trycker stenhårt på hårt arbete och att man ska ha ett riktigt jobb vid sidan av filmskapandet om man vill syssla med självfinansierade lågbudgetfilmer. Han nämner aldrig i vilken budgetklass han ligger men är noga med att poängtera att ALLA hans filmer har gått med vinst.
När du ska spela in en sexscen och din motspelare/regissör dyker upp med en blöja i nyllet. 😄
- Scripts (31:06-43:55)
Neil är nästan som David Bowie på så sätt att han innan själva manusförfattandet samlar på sig idéer och visioner på minneslappar som sedan får utgöra byggstenarna för skrivandet. Men istället för att som Bowie dadaistiskt plocka slumpvisa fragment ur en hatt organiserar Breen upp sina i runda slängar 300 idéer på sitt vardagsrumsgolv och bygger en historia därifrån.
Neil ÄLSKAR mönstrade skärmar framför lamporna. Dessa ger skuggmönster och textur och det får vi allt ge Breen, att det är en rätt schyst lösning. Notera dock raka motsatsen då två fällstolar och detta semihörn får utgöra psykiatrikerns "kontor".
- Film Production (43:55-1:10:41)
Även om för- och efterproduktion kan ta väldigt lång tid håller sig Breen till ca 22 inspelningsdagar och vill hålla sig till högst 3-4 tagningar vid varje klipp. Tar det längre tid är det något som är fel resonerar han (shoutout till Kubrick!!! 😆) Komedin flödar åter när regissören börjar tala om bildkomposition och vikten av rörelse i bilden - över en pausad och sned bild av sig själv i soffan.
Neil vore inte den framgångsrike regissör han är om det inte vore för en Breen screen.
Den seriemördarporriga "Svarta Kuben", uppmonterad i Neils kök?
Nej Neil lattjar inte med en begagnad dambinda utan applicerar lite blod för den realistiska gisslanplågarscenen i "Twisted Pair".
Näpp, tjock-TV:n ingår ej i inspelningsutrustningen.
- Character Images (1:10:41-2:25:56)
Här bjuds vi på ett synnerligen diffust kapitel som börjar med att Breen pratar om de kryptiska symbolerna han slänger in i sina filmer. Snart urartar detta mastodontkapitel till att bara bli ett evighetslångt potpurri av osammanhängande klipp från Breens filmer som passerar utan någon som helst kommentar. Vi ömsom skrattar gott åt våra favoritklipp och faktumet att han faktiskt väljer att visa klart imperfekta klipp och ömsom skruvar på oss i soffan över faktumet att det aldrig tycks ta slut.
Detta känner ni igen! Lägg denna bild på minnet. Vi återkommer till den....
- Lighting (2:25:56-2:49:58)
Kapitlet om ljussättning får VM-guld för upprepningar. Det är i princip helt överflödigt då allt redan nämnts tidigare på DVD:n. Det är t o m upprepningar inom själva kapitlet. Att kapitlet ändå är så långt beror på en del extra klipp där Breen ändå inte förklarar hur han ljussatte scenen. Han bara talar om det vi redan ser. Ibland säger han inget alls och då kan vi istället njuta av det överväldigande bruset på ljudspåret. 😁
Det framgår inte vad som pågår här men kanske är det sista gången vi får se dessa laptopar innan de dränks i kaffe och slängs i golvet?
DISC 2
- Int. & Ext. Locations - Production Value (0:00-57:48)
Andra skivan inleds med ett megakapitel där vi får höra uttrycket "production value" ca 123 000 gånger. Ironin är i det närmaste total här då Breen bröstar upp sig och stolt lär ut hur man får en film att se dyr och professionell ut samtidigt som han visar upp bilder som skulle få en hel kalkonfarm att gobbla igång. F ö är de flesta av dessa bilder återigen upprepningar på vad vi redan sett.
"Two pages!" funkar väl bra som voiceover när man håller upp ett finger? 😁
En karaktär i sig?
- Romance (57:48-1:11:04)
Som ni säkert redan vet är Neil Breen romantikens gudfader och här talar han om hur konventionella kärlekshistorier inte intresserar honom. Han föredrar att berätta om förlorad och återvunnen kärlek. Ytterligare ett kapitel som inte tillför ett smack utan bara tjänar till att rulla hans scener igen.
"It's a REAL tiger!"
- Editing (1:11:04-1:17:28)
Breen blandar hejvilt i redigeringsstudion då han uppger att han jobbar både med Premiere och Final Cut samt även Blackmagic Fusion för de enastående specialeffekterna. Han erkänner faktiskt också att han använder Photoshop, fast han antar väl att ingen kopplar det till de arkivbilder han påstår är locations. 😏
LL Cool Neil.
- Special Effects (1:17:28-2:16:59)
I sin förvirring och iver med att mata oss med samma klipp för 87:e gången, blandar Breen ihop det hör med specialeffekter och rekvisita. Han visar förvisso några scener med specialeffekter men ger inga som helst förklaringar till hur han gjorde dem. Istället ligger mesta fokus i detta aslånga kapitel på att ivrigt visa upp rekvisitan han knåpat ihop. Ganska tradigt. Förutom när han återigen med emfas påpekar att Viad är en RIKTIG tiger förstås. 😸
Den ikoniska västen. Vad man inte skulle ge för att få äga den!
- Music / Sound FX (2:16:59-2:19:24)
Oj! Ett extremt kort kapitel. Neil hinner dock förklara hur han köper royalties till musik han använder. Ha ha ha! WTF? Samtidigt tycker han det är en listig idé att dränka detta korta kapitel med bakgrundsmusik på en irriterande hög nivå. Vi suger i oss den nyttiga läxan Neil!
"Where are yoooo?!"
- Summary (2:19:24-2:55:09)
Summeringen består, förutom från ännu ett gäng upprepningar, främst istället av att Neil tar ett allvarligt snack med oss om distribution. Faderligt varnar han oss för alla rötägg där ute som försöker blåsa oss. Han går i detalj genom olika kontraktkryphål man ska akta sig för samt hur man ska värna om att behålla alla rättigheter själv och hålla sig till korttidskontrakt. Avslutningsvis skickar han med oss ett uppmuntrande ord om att vi minsann också kan lyckas - om vi är redo att jobba hårt för det.
Soffan känns väl igen?
BETYG: 5/7 Sug på den, ni otåliga fejk-human breens! Visst är det långdraget utav helvete men det finns mängder av guldkorn och LMAO-ögonblick genom hela detta verk och framför allt - det är fortfarande VÄLDIGT breenskt!
"Here we're using the police lighting, from the police cars." Jovisst du Neil.
"In this shot we're using the light in the far end of the tunnel, which has a meaning to the character." Du menar i detta arkivklipp Neil?
"Washington D.C. outside the National Archive Building." Ni minns den där green screen-bilden ovan va? 😃
"Production value" får man tydligen när man bygger ett flickrum med ett litet campingbord och slänger in en hästsadel i hörnet.
Men vänta nu...ligger den sjuklige professorn också i ett flickrum? Eller ska han ut och rida med sina syrgastuber?
"It's not CGI. It's not an animated tiger." Han har ju förvisso inte fel men....
Neil är fruktansvärd nöjd över vilket production value drönarbilderna ger. Jo i teorin är det ju så, om inte drönarjäveln flyger kors och tvärs och pausar här och där.
Här är det tonvis med production value "inside the mansion". Jo verkligen Neil. 😄
Tyvärr nämner Breen inte nåt om på vilket sätt Scotch-tejpmustascher ger mer production value.
Den här bilden igen. I vår recension av Twisted Pair (2018) antog vi att denna och följande bild nedan var arkivbilder men vi orkade inte undersöka saken vidare. Det har vi nu rått bot på. Se här: Shutterstock 1
"It's meant to just be a warm inviting space next to the fireplace." Supermurrigt Neil, särskilt med det susande ljudet av gasen till de semiartificiella lågorna.
Ännu ett arkivklipp Neil låtsas som det regnar om.
"Here in the lobby, the production value of the soldiers is established." ??? 😅
"I designed these exteriors to support kinda the mystical *Drämmer till mikrofonen* environment...that uh..*Mikrofonbrak* that the story's all about..."
LL Cool Cornelius.
Ja, kan det bli mer romantiskt? 💗
"It's a REAL tiger!!!"
Att vara eller att icke vara - en fårskalle.
En blöja i nyllet är säkert en "specialeffekt" de uppskattar i Tyskland.
Neil vrålflörtar med publiken när han bjuckar på en re-enactment av den klassiska "No more books"-scenen. 💖
Åh coolt! En Sony EX3:a. Sådan kamera har vissa av oss jobbat med. Kanske inte första kameran man förknippar med biofilm....
"I miss my brother...The Being."
Neil fortsätter att missta rekvisita för specialeffekter. Ja, han har gjort dessa alldeles själv.
"It's NOT green screen!"
Här är metallskulpturen Neil använder för att skapa skuggmönster. Men varför är den indränkt i blod? En ofrivillig "Tenebre"-referens?
Nyhetsstudion Neil "designade och byggde".
LOL. Vi kör väl de här youtube-klippen IGEN då, för att säkerställa att Breen är populärare än både Jesus och Beatles.
En vacker avslutning.
Nahe....vi kör visst den här igen. 😀
Även trailern är maratonlång.
Hela Q&A:en Neil plockat onaniklipp från.
Det ego-orgasmiska klippet från vackra Grand Rex i Paris. Enligt franska källor har den här fina biografen som grej att anordna kalkonfilmsvisningar, vilket stackars Neil måste vara totalt ovetande om då han kämpar så tappert för att slippa få sina filmer visade sent om kvällarna då många kultfilmer körs. 😂 Denna länk styrker åtminstone att man kör kultfilm ibland: KLICKA MIG!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar