ENTER THE DEVIL (1972) USA, 83 minuter. Regi: Frank Q. Dobbs.

Please enter....any day now!

Det är snart lokalval och sheriffen har ett vinnande leende.

Någon mördar besökare i öknen men den lokale sheriffen (John Martin) är för besvärad av att börja nysta i fallen då det är lokalval snart så han avskriver dåden som olyckor. Antropologen Leslie (Irene Kelly) beger sig ut till öknen för att undersöka möjliga historiska bevis för sektverksamhet i området och kommer snart att inse att sekter inte nödvändigtvis behöver vara förpassade till historien.

Fan också. Korset är åt fel håll.

En billig och grynig gammal djävulsdyrkarfilm kan väl potentiellt ha en skvätt charm, men då krävs det till att börja med ett gäng djävulsdyrkare. Det var en huvudingrediens som fattades i den här filmen. Näpp! Inga dyrkare av Hin Håle och sannerligen ingen Hornper heller. Det visar sig istället att The Brotherhood of Death (som även innefattar kvinnliga medlemmar) är kristna!

Vice-sheriffen: Asshole.

Okej. Varför inte? Gud(arna) ska veta att kristna gjort horribla saker genom historien och detta brödraskap vill tydligen inte vara sämre så människooffer står högt på agendan. Oklart varför, men skitsamma! Det stora problemet är dock att vilken sida av det abrahamitiska spektrat de än står på är deras verksamhet pisstråkig och ges inte mycket utrymme i rullen. Istället får vi följa ett gäng högst osympatiska karaktärer i deras långtråkiga göromål i öknen. Tiden puttrar sakta fram till det förutsägbara slutet. Eller ja -SPOILERR ALERT- vi hade kanske inte räknat med att sheriffen skulle utföra en kallblodig massaker på sekten. Men det var väl förmodligen nödvändigt för att snabbt få slut på den sömninducerande våfflan.

BETYG: 2/7 Långtråkig historia vars titel utgör en totalblåsning. Man skulle kunna säga att filmen är....öken.

"Varsågod. Lite spons-bira åt dig."

Så ser ett förkolnat lik ut.

Avvisad redneck tar för sig: Super-asshole.

Asshole-orm.

Vicen tar sig en sipp av ytterligare en sponsoröl. Bartendern i bakgrunden tycker säkert han är ett asshole som inte tackade för gratisbiran.

"Taggtråd ska du ha! För det står i den Heliga Skrift....någonstans."

Ni förstår säkert att det är munkkörer på soundtracket här.

Asshole-sekten bränner henne på bål av sharia-anledningar.

Ja ja, ni vet väl att ni inte ska åka av vägen? Ni fattar väl att detta är den oundvikliga konsekvensen av det???

Okej, ett plus för atmosfären här. Munkkåpeprocession med facklor och kors ackompanjerat av sakrala manskörer.

Ja, vi sa ju att det var ölsponsring. Tur det, med denna låga budget.

Ha! Trailer innehåller nästan alla sektscener som finns i filmen.

Har ni slut på melatonintabletterna har ni hela filmen här. Sov gott!

IN A VIOLENT NATURE (2024) Kanada, 94 minuter. Regi: Chris Nash.

Duktig skogvaktare

Jansson, är det du?

Ett gäng ungdomar har åkt långt ut i skogen för lite skön avkoppling. Vid ett förfallet gammalt brandtorn hittar de en medaljong som de tar med sig. Detta visar sig vara ett enormt misstag då medaljongen är det sigill som håller den odöde Johnny begravd under brandtornet. Nu väcks han till liv och vill ha sin medaljong tillbaka.

Hm, kanske fel medaljong.

Udda Film ger sig återigen på en superhajpad film och den här gången är vi försiktigt optimistiska. Förhandssnacket, som vi inte lyckades undgå, handlade mycket om hur vidrigt det skulle vara med en slasher ur mördarens synvinkel. Det fick oss tillfälligt att tro att detta skulle vara någon slags första-person-perspektivrulle, men så är inte fallet. Redan öppningsbilderna skvallrar om att detta är något annat.

Douchey McDouchebag. Gör henne illa Johnny!!!

Stilen påminner snarare om utmärkta Son of Saul (2015) med sin ta-rygg-på-stil. Den här rullen är dock inte fullt så klaustrofobisk trots att den också använder 4:3-formatet. Vi blir alltså en fluga på väggen som mestadels följer Johnny och hans lufsande i skogen. Perspektivet skiftas dock en del till framför allt ungdomarna och deras triviala förehavanden.

Slit och släp.

Det är väldigt sparsmakat med musik och den som finns dyker främst upp i diegesen*. Vi tycker detta passar den här filmens format perfekt. Vi myser faktiskt lite skadeglatt åt tanken på hur många mainstream-muppar som sitter och irriterar sig på att "Det händer ju för fan ingenting!" när vi ser Johnnys ryggtavla på en av de långa skogspromenaderna utan annat ljud på soundtracket än skogens sus och vår väns tunga steg. 😊

Vill ha!

Ni anar förstås att vi verkligen gillar denna rulle. Den känns lite skönt originell i skräckbruset men den skulle kunna ha varit betydligt råare. Paradoxen med den här våfflan är att det finns en del riktigt brutala mord men dessa skänker snarare svart humor till den än råhet. Lite synd ändå då den här filmen hade potential att vara en riktig knytnäve i magen. T ex hade storyn kunnat kompliceras lite genom att göra offren mer sympatiska. Nu kunde man ju knappt vänta på att få se douchebagsen möta sitt öde.

BETYG: 5(-)/7 Trots våra reservationer (och hajpen) halkar den här rullen in i vår Best Of-hög.

Så söt!

The ultimate gamnacke.

Se Johnny vandra LÄNGE i den mysiga skogen era mainstream-töntar.😈

Is this the last face you'll ever see? Söt i sådana fall.

Oändligt mycket bättre vedklyv än crappet de säljer på Jula.

Distraherad.

Lauren-Marie Taylor som var med i "Fredagen den 13:e del 2".

Trailer

*Alltså i själva handlingen. Typ en bilradio etc.

PS. Jaha, IT-mupparna har varit igång igen på Blogger.com. Har de fixat till de buggar som finns tro? Nähe, det är väl klart att de inte gjort det! Istället har de försämrat bilduppladdningen samt fuckat upp de externa emojisarna. I Udda Films utopiska fiktiva diktatur skulle sådana här vandrande ollon direkt skickas till någon uppfostringsanstalt. Typ Dachau... DS.

DAS WIENER KETTENSÄGENMASSAKER (1993) Österrike, 17 minuter. Regi: Martin Nechvatal.

Kids do the darndest films

LOL. Wiens utkanter hade tydligen samma färgpalett som omslaget till Black Sabbaths klassiska gamla skiva.*

En mystisk maskerad galning (Martin Nechvatal) lurar i buskarna i Wiens utkanter. Han är på jakt efter unga människor att såga upp och mala ner.

"Bluto! Wo bist du?"

Vi brukar ha en ganska elak ton mot barn här på Udda Film men alla barn är inte av ondo. Ta bara dessa korgossar (Ja, på riktigt!) som är så kreativa och gör sin egen splatterfilm. Naturligtvis kommer de inte upp med något revolutionerande men man ska komma ihåg att detta var under de glada dagarna när en videokamera inte fanns i var mans ficka.

Ach du Scheisse! Bluto är stendöd.

Man blir genast glad när man ser med vilken glöd regissören spelar den motorsågsviftande österrikiska Leatherface (Han orkade tydligen inte hitta på ett eget namn, vilket är bättre än att döpa honom till Skinnfejan...), eller Lederhosengesicht som vi vill kalla honom. Det bjuds direkt på billig gore deluxe och man imponeras en smula över brutaliteten de små liven bjussar på. Det är dessutom ett rätt så skönt soundtrack där stulen musik från "Der Todesking" blandas med Ministry.

Och se där: Ett lik!

Klimaxet är i bästa "Motorsågsmassakern"-stil fast om möjligt med ännu mer passion. Det är inte heller en nackdel att loja pedestrianer dyker upp i bild då allt självklart är filmat gonzo-style. Tänk om fler barn kunde hålla på med sådana här roliga aktiviteter istället för att göra varandra illa. Vilken friskare värld vi skulle ha!

BETYG: 5(-)/7 Okej då, vi är charmade. Det finns ingen handling eller speciellt mycket tekniskt kunnande men däremot passion i överflöd. Vi skrattade dessutom högt vid flera tillfällen under den korta speltiden.

Ja, det är verkligen äckligt.

Plötsligt dyker Lederhosengesicht upp!

En passionerad mördare.😍

Barna-gore.

Eye without a face.

Det blir ingen wienerschnitzel men kanske lite wienerkorv?

Fulci nickar belåtet från Andra Sidan (Ja, The Beyond på engelska...)

Verkligen king of the hill!

Trailer med klyschig RÖÖÖARRR-musik som lyckligtvis inte är med i filmen. 

Bonus: Ironin när YouTube åldersvarnar en film som barn har gjort.😅

Hela våfflan.

*Ja självklart var det denna självbetitlade skiva vi snackade om. 

FURY OF THE WOLFMAN (1972) Spanien, 87 minuter. Regi: José María Zabalza.

Varulvskaos

Åh dessa håriga sydländska män!😍

Vetenskapsmannen Walter Daninsky (Paul Naschy) återvänder från en traumatisk expedition i Tibet där hans sällskap attackerades av en Yeti och endast han överlevde. Han bär dock en förbannelse med sig och när fullmånen kommer förvandlas han till en blodtörstig varulv. Men hans kollega dr Iliona Ellman (Perla Cristal) som är den enda som känner till detta har en egen mystisk agenda som Walter är helt ovetande om.

Bra i sängen ska de vara också.

Vi var sugna på lite murrig euro-horror här på Udda Film så en gammal Naschy-våffla där han för femtioelfte gången gestaltade en varulv kändes helt adekvat. Vi förväntade oss dock inte den röra vi skulle få ta del av.

Han dog med manchesterbyxorna på.

Stämningen i filmen är som väntat cool hur löjlig den så kallade storyn än är. Vi kan med hull och hår svälja fåntrattpremissen med yetin och den mystiska pentagonen som är inkarvad i Daninskys bröst även om steget till att han nu skulle bli varulv behöver tas med sjumilastövlar. Men det blir efterhand ännu obegripligare och filmen degenererar i ett mischmasch av märkliga klipp som saknar kontinuitet och logik. Det hjälps knappast upp av att versionen vi ser är en slags kompositkompromiss där nakenscener i usel kvalité har klippts in.

En purpurröd kista! Så jävla coolt.

Enligt uppgift ska produktionen varit en smärre mardröm med sparkade regissörer och ersättare som var jollrande fyllon. Den minst sagt märkliga klippningen verkar ingen haft koll på eller kontroll över så det känns ju som en logisk förklaring till vad vi just sett.

BETYG: 2(+)/7 Trots att filmen är en kaotisk skitsoppa finns ändå den euromysiga stämningen där och några små WTF-fniss bjuder den även på.

Galna kvinnliga vetenskaps...öhh...män.

Är det Corey Taylor från Slipknot eller Michael Myers farsa?

Galen vetenskapskvinna OCH dominatrix!

Och zoofilist?

Snacka om "fockin' fury" när Ulvis trashar några oskyldiga bönders hem. Är man en "home wrecker" då?🤔

LOL! Ja, insup denna scen.

När man tar rollspelet till nästa nivå.

Ej levande.

Att Naschy själv fick ta över regin bekräftas i denna scen där han återigen rumlar runt i sänghalmen med en vacker ung kvinna.

Oförklarligt ockult - med ockult dohh-ggie*!

Åh dessa håriga sydländska kvinnor!😛

Såhär kan du vakna om du sover på rygg efter en rejäl brakfylla. Så ta det färsiktgt kids - med att sova på rygg. #UddaFilmCares

Övertygande trailer som inte alls är för lång...😏

Hela filmen.

*Kan det vara vår gamle vän Ingmar som är den ockulta dohh-ggien? Seven Women for Satan (1975)