ROTTEN SHAOLIN ZOMBIES (2004) USA, 23 minuter. Regi: Blaine Wasylkiw.

Blame it on Blaine

Vad flinar han åt?

Två oskiljaktiga bröder (Wil Yee & Wilson Wong) är passionerade karateutövare och spenderar all sin tid med att finslipa sin teknik. En dag när de ska äta middag på en sushi-restaurang blir ene brodern attackerad av en lungfisk och dör. Utom sig av sorg begraver den andre sin bror men denne kommer tillbaka som zombie.

En flygande fisk med synliga linor. Ja ja, skitkul.

Från uselt i förra recensionen (Trust Your Photographer (2016)) till...ja, mindre bra i denna. Det här är en amatörkortis med total roliga timmenkänsla. Grejen är att Wasylkiw vill spoofa gamla kung fu- och zombiefilmer men då krävs det att man har humor...vilket han uppenbarligen inte har gott om. Det blir inte mindre lamt av att kompisarna/familjen han castat har svårt att hålla sig för garv. Wong som spelar zombiebrodern går omkring med ett ständigt nervöst leende som lyckligtvis döljs av masken han får på sig när han blir zombie.

Gore.

Apropå mask, FX-avdelningen ska i alla fall ha lite credd då den amatörmässiga gore:en och makeupen är på en klart högre nivå än resten av filmen. Det kanske säger mer om allt det andra... Det är i alla fall ambitiöst och kul med alla lösa lemmar och en guldstjärna går till senseiens ansiktsbehåring. Enda gången vi fnissade lite var faktiskt när en av de nämnda lemmarna användes till att bitchslap:as med.

BETYG: 2(-)/7 Tyvärr måste vi såga denna lilla amatörfilm då gänget grävt sin egen humorgrav.

Är detta humorgraven vi refererar till i summeringen?

Plötsligt blev kyrkogården en åker.

Nej nej, det är baksidan.

Han heter Paul Marshall och bara i detta ögonblick är han bättre skådis än alla andra sammanlagt i hela filmen.

Verkar törstig.

Gore och makeup som heter duga.

Ofrivillig "humor" när flugorna dansar framför objektivet.

Trailer

Hela spektaklet.