What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

lördag 14 oktober 2017

PAGANINI HORROR (1989) Italien, 80 minuter. Regi: Luigi Cozzi.



Cozzi fortsätter att briljera...

Sköna Venedig igen?

Ett framgångsrikt tjejband spelar in en ny platta men deras manager Lavinia (Maria Cristina Mastrangeli) är inte ett dugg nöjd med den nya "hiten". Bandledaren Kate (Jasmine Maimone) får dock ett mystiskt notblad av den inlånade trummisen Daniel (Pascal Persiano) som ska vara ett bortglömt stycke av virtuosen Niccolo Paganini. De spelar in den nya låten och bestämmer sig för att filma en video till den i den gamla villan där Paganini sålde sin själ till Djävulen...

Glad kissekatt.

Hade Cozzi lite leftovers från Nosferatu in Venice (1988)? Vi befinner oss nämligen återigen i Venedig och som av en händelse dyker även Donald Pleasence upp i en liten roll som en lökig mystisk figur. Regissören befäster i och med denna våffla sin position på kalkontronen. Det är så mycket som är dåligt med denna rulle att man knappt vet var man ska börja.

Nej du gumman, vi tror inte för en sekund att det är du som spelar.

Skitdåliga specialeffekter är ju något av ett signum för Cozzi och dessa finns givetvis representerade. Vidare har vi ett uselt manus som tolkas av horribla skådisar. Ja, även Argentos gamla partner Daria Nicolodi och Donald Pleasence är riktigt kassa här. Kan det möjligen ha något med regin att göra? Inte nog med att skådespelarna spelar över, även skådisarna som dubbade filmen spelar totalt över. Snyggt att även Pleasence är dubbad av någon annan snubbe. Scenografiskt befinner vi oss verkligen i den billiga och äckliga perioden när 80-tal övergick i 90-tal och allt är fult. Cozzi försöker verkligen ljussätta som sin läromästare Argento men det färgade ljuset ser bara ut som interiören på någon ostig nöjespark. Som kronan på verket har vi musiken. Maken till rip-off har sällan flödat ur ett par högtalare! Det är så flagrant att herrar Jon Bon Jovi och Jeff Lynne bara kan asgarva om de hör spektaklet.

Porrigt badrum! Men vad gör lilltösen med hårtorken?

Mestadels är detta en lång transportsträcka i billiga kulisser som ibland avbryts av något snett leende från oss tittare när något uselt sker. Tyvärr är nivån på våldet också ganska crappig men det har åtminstone ibland komiska kvalitéer. Märkligt nog finns ingen som helst nakenhet i filmen, men det kanske inte är hela världen när vi ändå här hamnat i eran av barbiedockaidealet. Trådsmala brudar utan former. Det dyker heller inte upp några Fabio-liknande snubbar för er som föredrar sådant.

BETYG: 2/7 Några fniss blir det men detta är riktigt uselt.

Oj! Hon skapade skön SFX.

Barn är änglar.

Är det VERKLIGEN du som är kompositör Vince?

Trovärdig flickorkester.

Svårknäckt kod.

Här lär vi oss att stackars Satan är analfabet och undertecknar kontrakt med blod. Ja, lite som Manowar faktiskt.

Scenografin var så usel att man behövde nåt snyggt. Peka kameran mot Suckarnas Bro!

En goofig Pleasence dyker upp.

Men där är ju det där tornet igen. Ingen lealös kropp som faller?

Nej, istället låter Donald det "regna".

HBTQ-Satan.

Kan hennes fagra nylle dölja det faktum att hon aldrig hållit i en bas förut?

Resultatet av en kärleksnatt mellan Dr. Doom och Nalle Knutsson.

En cello brukar ju ha ett litet stöd att balansera på men detta verkar en smula överdrivet för en fiol.

Coolt ljus? Njaaääää...

Stackars flicka. Angripen av trädsvamp. (????)

Klassisk headbanging-skada.

Om Peter North hade mens.

T o m gitarrförstärkarna är usla i den här filmen.

För att framstå som en ännu större fåntratt tar Donald på sig ett plommonstop.

Trailer som t o m är uslare än filmen. (Bonus: Man ser fejkelden i slutet när "Paganini" står och spelar fiol.)

Paganini var tydligen en virtuos i lökighet. Här försöker hans offer förtvivlat behålla sin rädsla medan han bestämmer sig för att döda. Varning för superläskig rökmaskin!

Specialeffekter och acting som får dig att kippa efter andan!

Här låten "Stay the Night" som VINCE TEMPERA har skrivit. 😄

Och för er som bott under en stenbeklädd oceanbotten: Här är en låt som VINCE TEMPERA aldrig hört.

Här en riktigt catchy melodi som VINCE TEMPERA har skrivit. Eller..?

Men vänta nu...vad är det här!?

Det roliga är att VINCE TEMPERA lyckats få lite Abba-touch på sin ELO-stöld. Det låter ju nästan som Agnetha Fältskog bakom micken. 😮

Vi avslutar med lite ostig AOR och inte heller här lyckades VINCE TEMPERA avhålla sig från sin Bon Jovi-fetisch. 👍



onsdag 11 oktober 2017

NOSFERATU IN VENICE (1988) Italien, 89 minuter. Regi: Augusto Caminito, Mario Caiano, Maurizio Lucidi, Luigi Cozzi & Klaus Kinski.



Regissörskarusell i Venedig

Christopher Plummer är mer drakulsk än Kinski faktiskt.

Professor Catalano (Christopher Plummer) reser till Venedig för att undersöka uppgifter om att Nosferatu (Klaus Kinski) ska ligga begravd i en källare hos en rik familj. Professorn bestrider dessa uppgifter och en seans anordnas då för att åkalla vampyren som väcks ur en flera hundra år lång slummer.

Fader Loomis...nej vänta, det blev ju helt fel.

Vi reser till den vackra staden Staffan Schmidt i Måndagsbörsen envisades att Ultravox sjöng om för att ta del av "uppföljaren" till Werner Herzogs "Nosferatu". Klaus Kinski gör återigen vampyren men uppenbarligen ville den lynnige skådisen inte hålla på och fjanta omkring med flintismask och annat tidsödande trams så då fick Nosferatu helt plötsligt bli en långhårig figur som mest liknar Michael Schenker under de sliskigaste åren med McAuley Schenker Group då Schenker hade fräsiga hårförlängningar. Kinski bidrog även till regissörskarusellen då han dag ett hamnade i jättebråk med Mariao Caiano, produktionens tredje regissör, som då hoppade av. Resolut som han är, den gode Klaus, tog han saken i egna händer och regisserade en del scener. Undra om det var sexscenerna med de fagra unga skådespelerskorna? Apropå det fixade han även så Amanda Sandrelli fick sparken och ersattes av Anne Knecht (som Kinski sedan hade sexscen med). Gotta love the Klaus!

"Nosferatu är en...h-h-heh-huooOOOOORAAA!"

Vi ställer oss lite ambivalenta till filmen. Å ena sidan är det fantastiska stämningar i det oändligt vackra Venedig och de delar av Udda Film-redaktionen som varit där längtar genast tillbaka. Staden gör definitivt filmen och Nardis foto utnyttjar den till max. Det är dessutom svårt att inte le när Kinski dyker upp i rutan. Å andra sidan är just Kinski den kanske oläskigaste vampyr som skådats (förutom alla fjollvampyrer på senare år förstås). Filmen har 0 skräckfilmsvärde och fungerar mer på ett bisarrt romantiskt plan. Manus, regi och ljud är en total röra så det förtar en hel del. Man orkar helt enkelt inte bry sig om varför Donald Pleasence är en sådan hysterisk präst eller varför Christopher Plummer inte får göra avgörande skillnad. Men men, det blir väl så när man byter regissör och manus hela tiden. Klaus "räddade" säkert situationen också! :-)

BETYG: 3/7 Svag trea på denna men Venedigs turistkontor skulle säkert gett denna 23/7 i betyg!

Så här överlägsen blir man om man kan få kontakt med andevärlden.

Fader Loo...öh..prästen gillar inte vad han ser.

Kinski i all sin McAuley Schenker-glans.

Romer som är vampyrtjänare med kristallkulor...tunn is.

Nosferatu Schenker Group intar Venedig.

Inga kyrkor eller religiösa symboler biter på den här hårförlängningsvampyren.

Mot kyrkogården! Ja hela ön är faktiskt en kyrkogård.

Solarieskador?

Eller "Hellraiser"-prequel?

Förföljd av Kinskis enorma skugga. Awesome!

Den vackra Barbara de Rossi får nattligt besök.

Oj! Men vad kan man förvänta sig av en natt med Klaus Kinski?

Klart att klockor hysteriskt börjar spontanklämta när Klaus är på ingång!

Vackert frejmad: Klaus McAuley Schenker.

This Christ is on fi-yaaah!

En grovjobbares händer.

Inte fullt så lealös som vi hade önskat men backdropen är ju cool.

Kinski fick motspelerska sparkad för att plocka in denna dam som tydligen är ett ess på fingerrunk.

Vi såg aldrig det här champagneljuset när vi var i Venedig men låt gå då.

Vi har nu lärt oss att Nosferatu är lite hämmad när det gäller nakenhet i sängen.

HBTQ-vampyren slår till.

Hade vi vetat att Kinski släpat omkring på en naken tös på denna plats hade vi beträtt gatan med mer vördnad.

Trailer på teatral tyska!

Hela rullen på italienska. Använd YouTubes eminenta översättning... (LOL!)