What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

söndag 17 juni 2018

1942 (2005) Singapore/Japan, 84 minuter. Regi: Kelvin Tong.



Dödstrist (hint hint, nudge nudge)

Så meta!

Året 1942 är inte gammalt men japanerna har redan på en månad lyckats avancera långt ner i Malaya och är i färd med att inta huvudstaden Kuala Lumpur. En liten grupp japanska soldater har dock blivit avskurna från sin division och är nu vilsna bakom fiendens linjer. Hur mycket de än försöker orientera sig tillbaka till sina egna linjer kommer de ingenstans. Saker blir ännu mer skrämmande när en mystisk spöklik kvinna förföljer dem.

Japansk hälsningsfras.

Från hyfsat aktuellt mångmiljonspektakel i form av Dunkirk (2017) till detta lågbudgetskräckkrigsdrama är klivet stort - neråt.... Vi är inga fans av asiatisk film rent generellt, med några få lysande undantag*, då vi har svårt att relatera till berättandet de använder sig av. Tyvärr får vi det bekräftat även i denna film då t ex det visas prov på buskisskådespeleri trots att det inte ens är en komedi. När snubben som spelar Suzuki** ska agera rädd gör han det som om det vore barnteater. Det är sådant som får oss att spy på i synnerhet japanska filmer.

Och se så jävla rädd han är!

Inte nog med det usla skådespeleriet, själva historian är pisstråkig då de bara yrar omkring i djungeln. Om tanken är att den spöklika kvinnan ska introducera någon slags krypande spänning och känsla av skräck så måste det vara ännu en kulturkrock som flyger över våra huvuden. Ja ja, vi har hajat att japanerna älskar spökkvinnor som bara står och är "läskiga" men det här känns lika kusligt som Pingu - inte "Ringu"! Gäääspu rowajaru...

BETYG: 1/7 Har man fördomar om asiatisk film kan man få dem bekräftade här.

Ja han är...vettskrämd.

Äh, skärp till dig fjolla. Det är bara lite iglar. Delar av Udda Film-redaktionen med god vana av djungelvandring kan vittna om att de små liven inte ens känns.

Åh vad kusligt!😑

Du kanske behöver ett plåster på det där, gubbe lille...

Oops.

Varför släpar han på en gigantisk bajskorv?

Romantisk middag med eldflugor och punktbelysta träd i bushen.

Buskis HEY-OOO!

Detta eviga tjat. Men varför skriver de på engelska till japaner? Inte undra på att britterna förlorade...

Om man inte kan skjuta med den ena kan man alltid skjuta med den andra.

Staden som av våra redaktionsmedlemmar kallade för "ett skithål" och orsakade malaysiskt internetraseri.😄

Trailer

*Vi älskar sötnosen Godzilla och då främst från de tidigare decennierna. Andra trevliga asiatiska exempel: "Battle Royale", "The Killer", "Hard Boiled", "Riki-Oh" eller sköna Godfrey Ho-ihopklipp m fl.
**Tyvärr kunde vi inte identifiera vem som spelade vem...



torsdag 14 juni 2018

DUNKIRK (2017) Storbritannien/Holland/Frankrike/USA, 106 minuter. Regi: Cristopher Nolan.



Nos vamos de la playa

Stökigt i Dunkirk.

Tyskarnas blixtkrig har målat in de allierade i ett litet hörn i norra Frankrike. Detta hörn är Dunkirk där desperata engelsmän och fransmän försöker organisera en evakuering över Engelska kanalen till tryggheten i Storbritannien. Samtidigt har den tyska framryckningen av pansar gjort halt för att låta Luftwaffe bomba sönder de oskyddade allierade trupperna på stranden. Engelska flottan har knappa resurser men det begränsar inte de civilister som råkar äga en båt och känner att de vill hjälpa till.

"Fffffuck..."

Så var det då dags för en modern tolkning av denna episka evakueringsoperation som får engelsmännen att sträcka på sig lite extra när andra världskrigshistoria kommer på tal. Det var måhända nesligt och potentiellt skamligt att drivas tillbaka till hemlandet efter att ha bildat gemensam front med fransoserna på den europeiska kontinenten, men denna evakuering där det kändes som engelsmännen gick man ur huse för att i små sketna båtar försöka rädda så många landsmän som möjligt är en storslagen uppvisning i solidaritet. Som gjord för en episk hollywoodrulle! Nu kanske det inte är en sådan direkt, även om det finns amerikanska dollar i produktionen, men filmen har definitivt den känslan - och då ska vi säga...inte direkt på ett dåligt sätt (!)

Beach 1940, whoop whoop!

I sådana här stora krigsproduktioner vill man se storslagna scener från slagfältet/-en och då vi upplever att själva händelsen är det som står i centrum så gör det oss inget att enskilda karaktärer inte ges speciellt mycket utrymme. Visst, det finns en engelsk soldat (Fionn Whitehead) som leder oss in i skeendet och som är en slags huvudkaraktär i en av trådarna vi följer men vi får inte se speciellt mycket utveckling på något håll utan karaktärerna känns mer som schackpjäser som ska ge filmskaparna anledning att vissa olika aspekter av händelserna. Det är helt okej för oss. Man kan tycka att det då skulle vara svårt att bli känslomässigt engagerad i skeendet men eftersom vi är suckers för uppvisningar av solidaritet blir vi alldeles tårögda när civilisterna anländer i sina småbåtar.

Vad är det för välbekant tjutande?

Ska man vara kritisk (ehh..ja!) så förmedlas väl krigets fasa inte speciellt bra då vi aldrig riktigt ser fienden i vitögat och de fasansfulla bombningarna på stranden är remarkabelt oblodiga. Visst, det dör en hel del soldater men det är aldrig på ett sätt som vi tittare behöver våndas över då skräcken och lidandet inte når fram. Däremot är det fantastiska flygscener då en av trådarna i handlingen följer en engelsk flygare (Tom Hardy) och hans kamrater. Så visst, det är ganska tillrättalagt men ändå kan vi inte låta bli att bli entusiastiska över skeendet då det är så välgjort. Precis som Tony Soprano är vi ju pojkaktigt fascinerade av denna tidsperiod.

BETYG: 5/7 Välgjort om än tillrättalagt.

Ah! Historiens coolaste mördarmaskiner någonsin.

Här illustrerar man en Prodigy-låt.

"Sorry frogs. Trots att det är fransk mark måste vi dryga oss lite på gött engelskt vis."

"You also had your own Maginot line..." *Rim shot*

Fina gopro-aktiga (fast bättre) vyer i luftstriderna.

Kanske inte världens skönaste plats att stå på när Luftwaffe tittar förbi.

En Heinkel 111 har fått en stalker.

Engelska fotbollshuliganer jublar när skjutsen hem uppenbarar sig.

Kenneth will "cri evrytiem".

Ja en engelsk soldat blir så glad att han börjar hajla!

Fram med gevalian!

Svart sjötaxi har aldrig varit så populärt.

"Ach du Scheisse! Mein Heinkel...Nein, nein NEIN!!!"

Halvträligt läge.

Trailer



söndag 10 juni 2018

A CANDLE FOR THE DEVIL (1973) Spanien, 87 minuter. Regi: Eugenio Martin.



Brist på både djävlar och stearinljus

Take that!..alla veganer.

Två systrar driver ett litet gästhus i en by i Spanien. Deras kristna moral hamnar snabbt i konflikt med de unga brittiska gästernas mer avslappnade livsstil. När de bryskt avhyser en gäst som solbadat alltför utmanande på deras takterrass råkar de av misstag knuffa henne in i ett trappfönster så hon dör. Kort därpå dyker solbadarens syster (Judy Geeson) upp och förvånas över sin systers märkliga försvinnande. Plötsligt är det dock fler som börjar försvinna.

Det är en sjuhelvetes kickass köttyxa hon har.

Mer spanskt på Udda Film. Då vi försöker hålla oss borta från all förhandsinformation rörande filmerna vi ska se som kan fylla våra huvuden med förutfattade meningar blev vi lite förvånade över att det inte var en satansvåffla vi kollade på. Titeln räckte uppenbarligen för att ändå fylla våra lättledda skallar med förutfattade meningar. Ack, det gamla tricket! Nu visade det sig att ondskan kom från diametralt håll där Herren Gud fick agera ursäkt för systrarnas moralkorståg. Det är ju minst lika kul det!

Varför så uppspelta ynglingar?

Kristen moral är ofta ett kul tema och skojigast blir det när den urartar i våldsdåd och mord. De två MILF:iga systrarna brottas på olika sätt med denna moral då äldre systern är den drivande och aggressivaste av dem medan den yngre är mer skuldtyngd. Bakom äldre systern Martas (Aurora Bautista) fanatiska yta gömmer sig en sviken brud som dumpades av sin fästman p g a en yngre frisläpptare kvinna. Följaktligen är alla dessa brittiska turisttjejer i sina hotpants och minikjolar horor. Yngre systern Verónica (Esperanza Roy) försöker vara dygdig men passionen tar över när hon hamnar i sin 20 år yngre älskares famn.

Ånej... En sedeslös hoppa! För det är väl inte davidsstjärnan de reagerar på?

Även om storyn är lite tunn beträffande systrarnas bortförklaringar över alla gästers plötsliga försvinnande är det en riktigt mysig filmupplevelse med en mycket trevlig inramning av miljö och José F. Aguayos foto. Skådespeleriet är lite bättre än i de flesta europeiska exploitation-skräckisar från denna era. Det blir inte superblodigt utan de bestialiska dåden sker mestadels underförstått. En del nakenhet bjuds det även på och guldstjärna går till produktionen för att man redan under tidigt 70-tal vågade visa att även kvinnor över 25 år är åtråvärda. Det mest kontroversiella i filmen är -SPOILER ALERT- när Marta råkar snubbla över ett gäng badande pojkar och män. Hon kan från sitt gömställe i buskarna  inte slita ögonen från penisarna som dinglar framför henne - och då även prepubertala pojksnoppar... Detta leder till en härlig scen där hon springer därifrån, genom grenigt buskage som river och sliter i hennes kläder och hy. En fantastisk uppvisning av poetisk självspäkelse!

BETYG: 5/7 Ja okej då, det tippar med viss tvekan över till en femma då vi kom på oss själva med att faktiskt dröja kvar lite i sinnet med filmen. Den känns lite speciell trots tidvis banalitet.

Inte bara är hon okristlig hon är även....HORA! Indignationen vet inga gränser.

"Skyl dig din HORA! Gör inte vårt gästhus till ett HORHUS!!!"

Herren kräver blod.

Marta kikar försiktigt ut men jo, byn ser fortfarande väldigt spansk ut.

Skaplig arsenal.

De har även eget krematorium. Är det en Topf & Söhne-ugn månne?

En busslast engelska turister.

Spansk farbror får livslusten tillbaka.

Vad är det för HORbadande i fontänen?😱

Marta spyr i munnen - för det skulle Jesus ha gjort.

Den kvinnliga blicken landar på...

...brittiskans HOR-shorts.

Men vad i hela det svavelstinkande helvetet pågår här?! Systern Verónica begår...HOR!

Marta har fått syn på nåt.

Unga män och pojkar (!) med dinglande kön.

HORtankar börjar ta form och den smutsiga saven börjar rinna.

"Aahhhrrghh...måste...späkas!"

Hon stinker av HOR på sin skamliga hemfärd. Ja till den grad att byrackorna tar omvägar runt henne.

HORAN i henne har lockats fram.😢

Hon HORAR sig framför spegeln.😭

Såja, tillbaka i sitt dygdiga och dömande jag igen.

Se, där går den där HORAN och sår sina frön av osedlighet.

För ett ögonblick försvinner gubbarnas dödslängtan och ersätts med ett mysigt "hö hö"-tillstånd.

Neeej! Gör inte den söta åsnan till en HORåsna.😢😩😫

Har du verkligen rätt att ropa "#metoo!!!" när du är klädd som en HORA Marta? Den sedeslösa slampan går genast till lebbattack.

Jo det är säkert. I Spanien har de sån nyans på blodet.

Plats för ett mensskämt?

Blod, svett och tuttar. Ka-tching!

Hotellfrukost.

Klart civiliserad mobb. Inte en grep eller fackla så långt ögat kan nå. Kan inte vara SD det där inte.

Trailer

Hela rullen, om än i något kortare version.