What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

söndag 17 september 2017

PRISON GILRS (1972) USA, 95 minuter. Regi: Tom DeSimone.



(S)permis

WIP-film = Duschscen.

Ett kvinnofängelse har policyn att med bara tre månader kvar av straffet får internerna en helgpermission för att acklimatisera sig inför stundande frigivning. Tjejerna söker genast upp sina manliga partners, med varierande resultat.

Uschi är glad att kunna lätta på paltorna.

Uschi Digard-festivalen rullar vidare här på Udda Film och här har vi en våffla som verkade riktigt lovande. Uschi i en WIP-film. Kunde det verkligen vara så bra?

"Let's get it on bitches!"

Filmen öppnar superstarkt med en fantastisk (och obligatorisk) duschscen som mynnar ut i en rallar-catfight! Den tappar dock snabbt fart och efter samtal med fängelsepsykologen släpps tjejerna tillfälligt ut och därmed är det inte längre mycket till WIP-film utan istället total softcore-rulle. Detta innebär förstås långa sega scener med fejksex och det är ju bara när gudinnor som Uschi deltar i dem som man blir smått hypnotiserad. En scen är däremot både ganska komisk och brutal. -SPOILER ALERT- Joyce, som spelas av den sexiga Maria Arnold, söker upp sin avlidne makes bror men hans verkstad, där de befinner sig, får snart påhälsning av hans biker-polare som brutalt ofredar Joyce för att senare tvinga svågern att våldta henne. Till en början är svågern också ett offer men mitt i allt vänder han på en femöring och går in för våldtäkten med liv och lust! Ni läsare som jobbar inom ordningsmakten (säkert mängder...) kanske kan klargöra vad brottsrubriceringen skulle vara i detta fall?

USA:s svar på Janne Loffe Carlsson.

Uschi Digard glänser som vanligt och tar först för sig i duschscenen. Sedan får man vänta ett bra tag innan hon dyker upp på allvar igen då hon besöker sin laglöse pojkvän. -SPOILER ALERT- Känsliga Uschi-entusiaster varnas, för i den här filmen dör faktiskt vår gudinna med tårarna trillande ner för kinderna. Ack!

BETYG: 3/7 Knapp trea på denna. WIP-elementen samt Uschi och Maria Arnolds medverkan lyfter filmen rejält.

Alltid en purken Uschi i bildkanten.

Marsha Jordan plutar sig för att hävda sig bland ungtöserna.

Hallicken misshandlar vant sin kvinna.

KvinnoHATET!

Men...det leder till detta.

Ah! Det bruna murriga 70-talet. 💗

Maria Arnold, som får någon slags rolig cigarett här, ser lite ut som Linda Lovelace, fast het.

Plötsligt dyker trubbel upp!

"Vänta nu. Jag vill inte att han tar på mig så där..."

Nu är det klippta skuret stekt!

Solidaritet mellan tjejer är inget biker-töserna lärt sig.

Här ofredas en man.

En våldtäkt blir alltid lite bättre med en spottloska.

"Ja! Det gjorde mig glad."

Kroppsmålarsnubben ser lite ut som en mustaschoid 70-tals-Neil Breen.

Han har mycket att måla om han ska pensla på Candy Samples.

Kvinna misshandlar kvinna!

Det leder ändå till...

Att klä av Uschi, #ActorsLife

#MethodActing

Life of crime: Rock'n'roll-tobak och en näck Uschi Digard. Kunde varit sämre.

Stillbildstrailer. "Rated very, very X!"


Dräpande uppläxning som får hjärnskrynklarhuvuden att sloka.



onsdag 13 september 2017

THE DICKTATOR (1974) USA, 95 minuter. Regi: Perry Dell.



The Brick-tator

High production value!

Ett serum för att kontrollera överbefolkningen har slagit fel och gjort världens alla män helt sterila. CIA får specialuppdraget att finkamma jordens alla hörn i jakten på fertila män. De hittar fem stycken som får hedersuppdraget som "dicktators", återbefruktare av mänskligheten.

President går på toa. Prutt, plumps. Skitkul...

Välkommen till film två i Uschi Digard-festivalen! Här har vi en lågbudgetrulle som försöker blanda softcore-sex, buskis och politisk satir. Redan vid genrevalet borde man ha förstått att detta skulle bli en katastrof. För att säkerställa magplasket har man engagerat usla skådisar (Ja okej, det säger sig ju självt i en softcore-rulle) och ett uselt inspelnings-team.

Inte världens PK:igaste bild av en afrikansk ledare.

Buskisen är ju ett givet fejlelement men här drunknar även den politiska satiren i en fullkomligt obegriplig soppa och så tar "humorn" totalt över de usla softcore-scenerna så det enda som är sevärt i filmen är förstås Uschi Digards gränslösa kvinnlighet. Scenen med Rene Bond är oändligt "sexig" när hennes blyge dicktator endast har sexuella erfarenheter av får innan och det slutar med att de rollspelar och han slakjuckar henne bakifrån samtidigt som hon bräker som ett får. BOING!

BETYG: 2/7 Mycket svag tvåa som endast kravlar sig upp till denna nivå tack vare Uschi.

Rysk ledare med nåt som liknar en japansk brytning.

Presidenten talar i heta linjen...Jovisst förstår ni.

Det finns även starka kvinnor vid makten.

Dags för lite HBTQ.

På den peruanska landsbygden (i inspelningsstudion)...

...läser bonden porr.

Sen träffar han Rene Bond!

Fårlekar krävs för att få igång bonden.

"Bä..bää..bä-ä-ääää..."

Vi är minst lika glada att se dig Uschi.

Ett klart styrkeprov för "ryssen".

Total buskis. Hhhh...

Jaha ja.

Scen där en av the dicktators hämtas. Så vårt klipp (Se rant här!) blev nedstängt men det här är okej, YouTube? Jovisst. Rasistiska stereotyper och helnäcka tjejer är ju fullkomligt okej. Hycklande jävla mongon!

Uschi bjuder på kussimurra och rumpa. Vi klagar definitivt inte - och tydligen inte YouTube heller. Är det nåt man borde klaga på är det skitmusiken någon har lagt på. Så låter det naturligtvis inte i filmen. 



söndag 10 september 2017

FEMALE CHAUVINISTS (1976) USA, 83 minuter. Regi: Jourdan Alexander.



God is a dudette

Feministernas ledare: Ms Bull.

Fotografen Cecil stör sig på den nya militanta kvinnorörelsen som hörs och syns på stan. Han beslutar sig för att skicka den bystiga modellen Boopsie (Roxanne Brewer) att infiltrera rörelsen för att exponera dem som de "smutsiga flator" de är. Boopsies virile pojkvän  hakar också på och infiltrerar rörelsen som efterbliven hjälpreda.

En CIS-mansfotograf uttrycker ogillande.

Välkommen till vår lilla Uschi Digard-festival som drar igång i och med denna våffla. Vi kände att det var hög tid att plöja ett gäng av alla de osedda filmer vi sitter på med denna yppiga gudinna. Vi gick ovetande ut ganska hårt - som i hårdporr... Det här är nämligen hardcore-versionen av denna sexkomedi. D v s det är ett gäng inklippta närbilder på samlag för att "pigga upp" den ursprungliga softcore-filmen. Folk hade nämligen tröttnat på fejksex efter porrfilmens stora framgångar i början av 70-talet. Så nu fick man fejksex, som fejkats till att vara hårdporr och då oftast med helt andra penisar och vaginor än de som satt på originalskådisarna.

Hm, vi som trodde att Gud var bortom könsidentiteter.

Nåja. Som så ofta spelar inte Uschi Digard någon av huvudkaraktärerna men får här ändå en hel del utrymme som den envisa lesbianen Pussy. Efter en hel del bäveräventyr vill Pussy till slut ändå bli med barn och eftersom man diskriminerar mot flator på spermabankerna får hon motvilligt ge sig på den "efterblivne" som givetvis blir totalt utnyttjad som hingst av alla feministerna. Som ni hör är storyn väl genomtänkt och superintelligent.

Apropå bortom könsidentiteter, en transperson vill gå med.

Mellan varven känns det lite som en typisk tysk sexkomedi men det är ändå rätt underhållande med den aplåga nivån. Roxanne Brewer rider (på häst i detta fall) topless och då är det självfallet i slowmotion. Den sexuella hierarkin är tydligt utstakad i detta icke-PK:iga 70-tal och självfallet får en transkaraktär utstå hån av feministerna som i sin tur sparkar uppåt mot patriarkatet. Inte okej idag - och därför roligt!

BETYG: 4/7 Småroligt crap och trevligt att Uschi fick så mycket plats!

Men hen möts av rått hån.

När hen skamset avlägsnar sig ramlar hen förstås och tappar peruken.

Det föranleder sadistiskt hångarv från feministerna.

CIS-gubbefotografen kallar in sin favvomodell som får wallraffa hos feministerna.

Uschi ser purken ut till höger. Varför det? Du är ju en av Sveriges bästa filmexporter!

Nästa undercover-"murvel". Hans täckmantel: Döv, stum och funktionsvarierad i hela huvudet.

Det föranleder starkt skådespeleri från de yppiga och talangfulla damerna.

På feministernas träningsläger förekommer lektioner i sexologi. Här lär de sig att kvinnans vagina har förmågan att kastrera en man.

Workshop: Onani med Dr Pepper-flarra.

Workshopen går av Uschis uppsyn att döma mycket bra. Detta trots att ljudspåret är fullt med kvackande ankor och jamande katter (???)

När man jagar en springande man är det bästa att göra det till häst - topless - i slowmotion.

Verkar som om workshopen är slut.

"Vad duger den till?" Här kan vi snacka acting supremacy.

Uschi drömmer mysko drömmar.

Hon drömmer om att de rånar en spermabank, som tydligen är ett skrivbord ute i naturen.

Under pistolhot...

...tvingas eländiga män producera det kladdiga elixiret.

Uschi lämnar drömmarnas land och ger sig ut på bäverjakt istället.

Het CFNM-scen.

Ms Bull talar klarspråk: "A man's only as good as his erection!"

Uschi verkar superglad åt att hennes legendariska bystkollega Candy Samples får en omgång med retarden.

Här tillämpar hon den kanske allra vanligaste sexleken som finns: Mosa manshuvud med bröst.

Vi lämnar er med en bild som överbryggar generationer.

Inledningen med patosfyllda tal och hånad transperson.

Hela rullen.