What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

onsdag 14 maj 2014

CAPITAINE X (1994) Frankrike, 12 minuter. Regi: Jan Kounen.



Livslust

Er vänlige värd för kvällen.

En pluton råbarkade soldater har tagit några fiender tillfånga som de ämnar avrätta under skämtsamma förhållanden. Men bland de förtvivlade fångarna finns det en envis jävel...

Alla plutoner har en konstnärligt lagd soldat.

Märklig kortfilm detta där vi slängs mitt in i ett sadistiskt drama och får bevittna allt ur förstapersonsperspektiv. Det må låta hemskt men den överdrivet gapiga tonen är ändå svart humoristisk och det brutala våldet till trots är detta ingen skakande upplevelse.

Det sista du ser?

Vi begriper dock inte poängen med filmen utan konstaterar bara att det är ett absurt litet verk med lite nya sköna grepp. Förklaringen är kanske att detta var tänkt att bli en långfilm, hur man nu skulle kunna dra ut denna "story" till det vet vi inte men man kanske skulle kunna börja med att placera skeendet i något sammanhang? "Fortsättning följer" heter det också på en skylt i filmens avslutning, vilket så vitt vi vet aldrig skedde.

BETYG: 4/7 Underhållande och absurd, även om man kanske skulle vilja veta varför.

De långa knivarnas natt.

Stökigt.

Hela filmen. Dock otextad franska.



måndag 12 maj 2014

WHITE TIGER (2012) Ryssland, 104 minuter. Regi: Karen Shakhnazarov.



Utmärkt ryskt filosoferande över krig

Ja, sådana där ungrare alltså.

I förödelsen efter ett slag hittas en tankförare (Aleksey Vertkov) med nittioprocentiga brännskador över kroppen. Naturligtvis ska ingen kunna överleva sådana skador men mirakulöst nog gör denne soldat det. Han har däremot inget minne av vem han är förutom att han är en skicklig tankförare med allt vad det innebär. Han minns dock vad som orsakade hans olycka. En mystisk oövervinnerlig vit Tigertank härjar bakom de ryska linjerna och sprider död och förintelse. De två ska mötas igen.

Krispig överlevare.

Efter att ha sett den bedrövligt pinsamma "Stalingrad" (http://uddafilm.blogspot.se/2014/05/stalingrad-2013-ryssland-131-minuter.html) känns det uppfriskande att se denna totala motsats till film. Som bortblåst är alla hemska CGI-effekter, kräkframkallande dialog och allmänt pinsamt manus. Istället serveras vi en engagerande, varm och snygg historia som säkert uppfattas som märklig och befängd av massan med planktonsinne.

The Tank Whisperer.

Man sugs snabbt in i vad som verkar vara en Moby Dick-historia på den ryska fronten under andra världskriget. Tankföraren som p g a sin minnesförlust och brist på identifikation ges namnet Naydenov är vår kapten Ahab och den gäckande tyska stridsvagnen är förstås den stora vita valen. Att Naydenov efter sina brännskador förvandlas till ett slags medialt fulländat stridsredskap för naturligtvis tankarna även till fågeln Fenix som reser sig ur elden. Detta kan i viss mån även appliceras på den vita tanken som tycks dö men alltid återvänder, starkare än någonsin.

Kamraterna testar sin nya leksak: en T34/85.

-SPOILER ALERT- När man funnit sig tillrätta i denna tvekamp skruvas filosofin dock upp ett snäpp och man inser att att Naydenov och hans antagonist bara är symboler och metaforer för myterna som uppehåller krig och "sanningen" som historien sedan återberättar om skeendet. Det är uppfriskande att se en inte helt politiskt korrekt avslutningsmonolog av en hitlerfigur som på ett icke-hysteriskt sätt förklarar hur Tyskland bara gjorde det som hela Europa önskade göra men inte vågade och hur makabert det än må låta så fanns det trots allt en utbredd antisemitism och en skräck för vad kommunismen skulle ställa till med. Här förklarar även hitlertypen filmens fundament, om hur krig är något evigt som hur omänskligt det än må vara alltid har varit och kommer vara en del av människans natur. Historien har ju visat att detta är sant, hur vidrigt det än må vara.

BETYG: 6/7 Mycket bra på flera nivåer. Organisk scenografi, bra skådespel och tänkvärt.

Titta där är han - Moby Dick!

Oops. "I am behind you. I always find you. I am the Tiiiiger!"*

Sådärja! Inte en videospelstank så långt ögat kan nå.

Hederliga gamla maskiner och organiska explosioner. Fint.

Krig är ett fantastiskt äventyr!

Grillsäsong på östfronten.

Shakhnazarov snor från gamla journalfilmer och ger oss grova vinkar om historieskrivning.

Christian Redl accentuerar Keitels snobbiga sturskhet med en hederlig monokel.

Vitaliy Kishchenko är Anthony Hopkins och Kevin Spaceys ryske oäkte son.

Ser bekant ut på nåt sätt...

Lugn bara. Den här gången är det bara trailern som är dubbad.

*Kom igen. Ni känner väl igen den svenska låtskatten? "People who fear me, never go near me. I am the Ti-geeer"...



tisdag 6 maj 2014

THE TEETH BENEATH (2005) Kanada, 43 minuter. Regi: Jason Eisener & Zach Tovey.



Skateboard bunny

Vi delar totalt Eiseners förkärlek för robotar.

Vid ett inbrott i en skateboard-shop väcks en gammal ondska til liv och de unga biträdena
måste se till att få bukt med den mystiska vettvillingen och dessutom hinna öppna affären i
tid.

Alla som har ski mask med öron är våldtäktsmän.

Med en smula olust beslöt vi oss för att krossa illusionen om den perfekte filmskaparen då
vi förstod att detta tidiga verk av, den av oss hyllade, regissören Eisener förmodligen
inte skulle rendera toppbetyg.

Vi har väl alla vaknat i en replokal nån gång?

Detta är den fjunige regissörens andra längre film och den huserar tydligt i amatörskiktet
med en budget på 300 kanadensiska dollar. Åratal av kultfilmstittande speglar sig dock
snabbt i rullen och med en uppenbar Fabio Frizzi-hyllning till inledningslåt förs tankarna
genast till Fulcis episka gamla filmer. Inlednigen är lite som en spoof på "The Beyond" med
upprörda bybor i allt från sombreros och karatedräkter till pälsmössor och hoodies.
Märkligt nog ger dessa uppenbart fåniga kläder en direkt känsla av en svunnen dåtid. När vi
sedan kastas in i nutid känns filmen som en skejtarfilm av Sam Raimi kryddad med gangsta-
och kung fu-element. En hel del humor färgar filmen och det blir t o m lite skoj när det
lutar åt dadaistisk absurdism.

Kiss- och bajshumor blandat med Monty Python i en och samma scen.

Som vi misstänkte är detta inte skitbra men det finns en hel del lovande element som vi med
facit i handen vet utvecklades till perfektion. Ibland blir det även lite kul. Den borde
väl ha klippts ned en smula och polarskådisar är ju inte alltid så lyckat. Men men, det
duger.

BETYG: 3/7 Stapplande men lovande. Vi ser rå ambition som senare kommer att förädlas.

Nej, inga Bunny Games* direkt.

Taskig jävel.

Ett av fler "Evil Dead"-ögonblick.

Här kan man kolla in hela filmen, uppdelad i två delar.




söndag 4 maj 2014

STALINGRAD (2013) Ryssland, 131 minuter. Regi: Fedor Bondarchuk.



Runkfilm för Putin

Burning man-festival?

En handfull ryska soldater finner sig strandade i en strategiskt viktig byggnad i hjärtat
av Stalingrad. Samtidigt försöker den tyske kapten Kahn (Thomas Kretschmann) överta
byggnaden med sina trupper. Han slåss dock inte bara mot ryssarna utan även sitt eget
samvete då han finner sig inföst i moraliskt fördärv. Hans hårdnackade motståndare har
dessutom något konkretare att försvara än sitt moderland, nämligen den väna Katya (Mariya
Smolnikova).

Eller bara nån slags Alicia Keys-hyllning?

Det var länge sedan vi på Udda Film tvingades bevittna sådan melodramatisk
propagandasmörja. Redan i inledningen sätts tonen med en CGI som får Robert Rodriguez "Sin
City" att verka realistisk. När man sedan får bevittna en dialog mellan en tysk flicka och
en rysk räddningsarbetare förstår man vad klockan är slagen. Manuskatastrof, regi-meltdown
och tramsskådespel som övertrumfar vilken hollywood-blockbuster som helst. Lägg där till
"coola" stridsscener som hela tiden går i slow motion à la "300" eller dess homoerotiska
efterföljande TV-serie "Spartacus". Putin sitter säkert med bar överkropp och avnjuter den
här filmen så fort han inte är upptagen med att invadera något angränsande land. Undra om
de kör den här smörjan hårt på de ryska logementen nu inför våldtäkten av Ukraina? Vårt
förslag till den forne KGB-nissen och numera ryska presidenten är att producera en film om
hur heroiska ryska soldater slår ned ukrainska nazistmedlöpare under "Det Stora
Fosterländska Kriget", ifall nu den här dyngan inte skulle motivera stormaktens soldater
tillräckligt.

BETYG: 2/7 Trots filmens Kalle Anka-status har den ändå visst underhållningsvärde, om man
nu kan sluta sucka och rulla med ögonen en stund.

De arma tyskarna blir alldeles förfärade av manusets sliskighet.

Är vi mitt i ett TV-spel?

Går det i slow motion med basiga ljudeffekter tro?

De där rackartyskarna försitter aldrig en chans att bränna judar.

Mer "episk" ultrarapid.

Synd bara att omständigheterna inte tillåter inoljade muskulösa kroppar...

Kamrat Stalin blickar hånfullt över tyskarna.

Tid att leva - tid att...supa.

Romantisk stund i luftvärnets vackra sken.

Vi ÄR i Stalingrad om någon skulle ha glömt det.

Trailer

Brandspektaklet...