What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

söndag 16 februari 2014

SLASH ZOMBIES (2010) Israel, 4 minuter. Regi: Ofer Pedut.

 
 
Slash crap

Zombie? Njaaeee...
 
I Israel tycker man tydligen det är intressant att göra zombiefilmer utan zombies (förutom någon dönicke som får halsen avskuren) och fokusera mer på relationsproblem. Vad man vill säga med denna meningslösa film begriper vi inte. Budskapet blir inte tydligare för att man plockat hela dialogen från "Five Easy Pieces" utan snarare ännu märkligare. Ehh? Snark...

BETYG: 1/7 Hantverket motsvarar väl inte andra filmer med detta betyg med den negativa WTF?-upplevelsen* får oss att drämma till med en etta.

Bra metod att avliva zombier? Njaaeee...

Handling? Njaaeee...
 
Hela crappet.
 
*Ja, det finns även positiva WTF?-upplevelser.
 


tisdag 4 februari 2014

OUTPOST: BLACK SUN (2012) Storbritannien, 101 minuter. Regi: Steve Barker.

 
 
Outpost: Boring Sun

Bra idé att ha söt tjej i huvudrollen? Njaaaeee...
 
När nu ondskan släppts lös ur den gamla nazibunkern visar det sig att energifältet de odöda nazisterna verkar inom hela tiden expanderar. Detta får till följd att de odödliga SS-styrkornas mördarmarsch sträcker sig allt längre och längre från det ursprungliga epicentret och inget tycks kunna stoppa dem. Sista chansen kan vara en elitstyrka som neutraliserar energifältet om inte dessa lyckas återstår endast en slutgiltig lösning...

"With this ring I thee wed..."
 
Hoppsan! Vi lyckades få till en oavsiktligt spännande resumé av handlingen som i själva verket är riktigt tråkig. En ung söt tös (Catherine Steadman) har nu introducerats i skeendet och tillsammans med ännu en vetenskapsman (Richard Coyle) befinner de sig i händelsernas centrum. Boooring! Borta är Pullos... förlåt, Ray Stevensons stenhårda charm som förgyllde första filmen (http://uddafilm.blogspot.se/2014/02/outpost-2007-storbtitannien-86-minuter.html). Man har helt enkelt skalat bort allt som var bra med förra rullen och dessutom höjt pajighetsnivån genom att introducera en slags SS-häxa som går omkring och fnittrar "ondskefullt" i bunkern. REALLY!? Och nej, det är inget äckligt försök att vara komiska heller utan...ja, vi vet inte varför. Tyvärr är det inte heller så dåligt att det är roligt utan bara patetiskt.

Ni trodde trabanten var död? Icke då.
 
Nu är inte den här filmen horribelt dålig eller superkalkonartad utan bara ganska tråkig så det får bli en:

BETYG: 2/7 Typiskt uppföljarsyndrom med degradering av charm och innehåll.

Nåt klickade i hjärnan på de återuppväckta nazisoldaterna och numera använder de sina klassiska handgranater som klubbor istället.

Sällskapet häpnar över inredningsdetaljerna.

Nu är de igång med sina experiment igen, di dära nassarna.

Ehhh WHAT!? Yup, en nazizombiehäxa...

Som nån jävla H.R. Giger-installation.

Mer heminredning à la Castle Wolfenstein.

Så här kan man se ut efter thailandssemestern om man inte är försiktig. Tänk på att använda hög solskyddsfaktor kids!

Åh jösses! Pajighetsratten på 11.
 
Trailer - på tyska! Det blir mer effektfullt så.
 


söndag 2 februari 2014

OUTPOST (2007) Storbtitannien, 86 minuter. Regi: Steve Barker.

 
 
Dessa naziexperiment...

"Pullo" krigar vidare.
 
Legosoladet DC (Ray Stevenson) och hans gäng anlitas av en hemlighetsfull ingenjör för vad
som verkar vara ett rutinuppdrag där ingenjören skall skyddas i den krigshärjade zonen de
befinner sig i. Målet är en gammal bunker där saker snabbt förändras från rutin till en
kamp för överlevnad.

"Kåntakt frånt!!!"
 
I den här ganska underhållande filmen rullas en klassisk historia om mystiska
naziexperiment fram. Föga nytt under solen men ändå en kittlande grundplåt för en
lågbudgetskräckfilm. För krigsfilmsälskarnas skull följer vi ett brokigt gäng legosoldater
som ska vara utvalda elitsoldater från jordens alla hörn. Dessa är ledda av den charmige
Pullo. Ja, vi kan inte låta bli att adressera Ray Stevenson vid namnet han bar i TV-serien
"Rome" spelande den älskvärde gladiatorn/legionären. Skådespelet är schyst av de flesta inblandade i
den här filmen.

Vad har de nu ställt till med, nazisterna?
 
Första hälften av rullen är således rätt spännande och intensiv då våra hjältar famlar i
mörkret och slåss mot en okänd fiende. Det börjar tyvärr gå utför när vi närmare bekantas
med hotet. -SPOILER ALERT- Kanske ingen större spoiler men det är döda SS-soldater som
utgör hotet och först beter de sig som gäckande vålnader som bara dyker upp ur tomma intet
och antingen dödar någon eller bara annonserar sin existens. Mot slutet byter de
oförklarligt taktik och beter sig som hjärndöda zombier som bara stapplar fram ur skogen
och vägrar falla för kulsvärmarna våra vänner skickar mot dem. Detta förtar naturligtvis
all trovärdighet manusförfattaren försökt bygga upp i sin relation med publiken och det
blir bara löjligt. Att man dessutom inte kunde låta bli att måla dessa billiga monsterådror
i nyllet på SS-officeren och låta zombiesoldaterna morra är ju trist och skänker en viss
buttericksatmosfär åt filmen.

Andaktsfullt beundrar de det stilrena i den fruktade flaggan.
 
Med detta sagt så är filmen ändå rätt underhållande och kommer undan Udda Films motordrivna
kedjesågningar.

BETYG: 4/7 Yep! Den må vara löjlig och fantasilös under andra halvan men är ändå
tillräckligt nöjsam i sällskap med en påse ostbågar.

En inte helt övertygande 40-talsanimation.
 
Trailer