What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

fredag 30 september 2022

EXORCIST VENGEANCE (2022) Storbritannien, 88 minuter. Regi: Scott Jeffrey & Rebecca Matthews.



The power of Bronzi compels you - to watch!

Robert Bronzi: Kickass-prälle!

En familj drabbas av ett plötsligt dödsfall varpå deras husa blir märkligt sjuk. Mystiska magiska symboler inbrända på en matta gör att fallet hamnar på prästen András Jozsefs (Robert Bronzi) bord. Han beger sig till familjen då han mycket väl känner igen tecknen på att en gammal fiende återigen visat sitt ondskefulla tryne. Samtidigt som han kämpar mot de demoniska krafterna pågår även en uppgörelse inom honom själv.

Le - och hela världen ler tillbaka.

Äntligen är Robert Bronzi tillbaka på Udda Film! Det var lite kärlek vid första ögonkastet när vi såg honom i Cry Havoc (2020). Detta trots att den rullen sög hårdare än en thailändsk prostituerad med en golfboll och vattenslang. Man kan bara inte låta bli att älska Bronzi och hans granitstela skådespeleri. I den här filmen får han dessutom mer utrymme att agera istället för att gömma sig bakom träd och skjuta hela tiden.

Fader András har sin handbok med sig.

Som ni förstår blir det mys och glada skratt när Bronzi får visa upp sitt skådespelarregister. Han levererar repliker som ett stelopererat lik men vad gör det? Han är ju en stenhård prälle med en revolver! 😊 Filmen som sådan är förstås en katastrof som bara stinker lågbudget. Storyn är superlöjlig och förutsägbar. Därtill är exorcistriterna ett skämt. Man försöker desperat förstärka de dåliga skådisarnas besatta kroppsförvridningar med ljudeffekter då de förmodligen knappt ens skulle palla med simpla yoga-ställningar. För säkerhets skull åker den klassiska harmonizern på och förvränger rösten, plus att lite svart blod rinner ut ur käften.

Och även andra nyttiga saker man måste ha vid en exorcism.

Robban Bronzis agerande under exorcismena är förstås en källa till glädje då han inte sällan sliter fram sin revolver (!) om än bara för att göra demonen lomhörd med ett välplacerat skott bredvid örat. Annars gör inte Fader Lookalike speciellt mycket. Han kanske viftar med ett krucifix medan familjens dotter får stå och läsa (protestantiska!) böner. I en scen kommenderar han ut hela familjen ur den besattas rum då han behöver "be alone" för att i nästa andetag kräva att få ha en assistent. Ja, det är inte lätt att läsa böner och vifta med ett kors samtidigt!

Svårt att distansiera sig från "fornication" när man umgås med The Bronze!

Det är lite roligt för vår hjälte att hans ungerska härkomst får en spotlight i rullen. Namnet på hans karaktär, András Jozsef, är förstås ungerskt och han får även tillfälle att fyra av ett "egészségedrek" när han tar en sup, vilket förstås betyder "skål". Listigt. På detta sätt slapp man dubba honom som i ovan nämnda film.

BETYG: 3/7 Filmen är hur dålig som helst så hela betyget baseras enkom på Bronzis sköna deltagande.

Såhär ledsen blir man om man inte får ligga med Bronzi.

Legitim fråga.

Fader vår leker Captain Obvious.

Ett välriktat skott...

...gör demonen alldeles lomhörd.

Fast den irriterande farbrorn verkar lida mest.

Den irriterade farbrorn blir ledsen i ögat.

"Alone" var det ja.

Hellz yeah! 😀

Fader Bronzi förfasar sig över dämånens vejpande.

It's on muthafockaz!

Som sagt, "egészségedrek" är ungerska för "skål" och betyder inte på långa vägar "May she get it"...

Fadern spanar på lite sexiga foton.

Men vad är det för kuslig tatuering tösabiten har? 

Nyvaken efter en rejäl rödtjutsbläcka.

Endast en rejäl glasdörr kan stoppa en däämåån.

Nån av Hin Håles inkarnationer kanske hörsammar?

Vänta, är det demonen Andras* Fader András möter här?

Trailer

*
Yep, här har ni demonen Andras i egen hög person.



fredag 23 september 2022

THE WAR OF THE ROBOTS (1978) Italien, 100 minuter. Regi: Alfonso Brescia.



Rymdpekoral

En Ramones-flukt.

Utomjordingar skördar humanoider för herravälde över universum och ett steg i deras mästerplan är att kidnappa professor Carr (Jacques Herlin) och hans assistent Lois (Malisa Longo) då de håller på att utveckla en genetisk metod för att skapa livsformer. Som om det inte vore illa nog att de kidnappats av utomjordingar så är professorns kärnreaktor, som används i experimenten, på väg att explodera och den ende som kan stoppa processen är professorn själv. Kapten Boyd och hans besättning skickas iväg för att rädda de kidnappade forskarna och samtidigt förhindra en katastrof på jorden. I deras väg står en armé av robotar.

Ramones: Ljusbringare.

Låter väl som en ganska skoj film, eller? Bara faktumet att en armé av robotar väntar på att få gå till aktion låter ju superfränt! Men som ni säkert förstått när Brescia är igång och gör cash in-filmer på "Star Wars" så är det en megakalkon som hägrar. Nämnda robotar är inga mindre än de där spejs-ramonesarna som vi såg i Star Odyssey (1979). Så cool robotfaktor ersätts av kalkonifierade statister som springer omkring i fula silver- (alternativt guld) dräkter och skrattretande platinablonda Prins Valiant-peruker. De är till på köpet den förmodligen sämsta armé en rymddespot kan kommendera då deras främsta egenskap är att springa rakt in i korseld.

Så många ramonesare att de inte ens får plats i bild.

Det är inte bara rymd-ramonesarna som är bekanta. Nej, vi blir snabbt varse att mycket i ovan nämnda våffla är lånat från den här rullen. För varför göra en knock-off när man kan göra två på en gång? Vi får alltså återigen möta ondskefulla utomjordingar med barkfejs, jordlingar i svinfula blå rymdtrikåer samt Asteroids-grafik.

När du inser att du är i en Brescia-kalkon.

Det må låta skoj men i själva verket är detta en astråkig film med genomuselt manus där dialogen är skrattretande patetisk. Slagsmål och skottväxlingar är som koreograferade av en 8-åring och ca 75 minuter in i filmen saknas ljudeffekterna i en "laddad" action-scen så vi ser bara laserpistoler som tänds som en ficklampa utan ljud och ramones-muppar som faller. Klimaxet med det "episka" rymdslaget är ett utdraget sömnpiller som är en uppvisning i billiga nödlösningar.

BETYG: 1(+)/7 Att dra ut den här skiten i 100 minuter är ren sadism. Ett svagt plus för vissa kalkondetaljer.

Lincia Lentini visar att personal med högre rang får ha urringning. Bildens utsnitt är f ö ett fint exempel på 4:3-beskärningen som adderar ytterligare en kalkondimension till filmen.

Yanti Somers karaktär verkar ställa sig frågan: "Is there life on Mars?".

En episk rymdpromenad. Nästan lika trovärdig som i ett Kapten Zoom-avsnitt.

Glädjen som endast dödandet kan ge.

Brian Connollys* syrra blir också glad.

Han är från Texas, alltså har han cowboy-boots. Han har dessutom den sämsta hillbilly-accenten i filmen.

Trött i ögat.

Månboots är faktiskt adekvat här.

Professorn har just uppfunnit universums största Jack Vegas-maskin.

Rymdlepra.

Tur i spel och tur i kärlek? Svenska Spel** vill i alla fall påskina det.

Späjs-ramonesarna gör vad de är bäst på.

♫"I don't wanna be buried - in a pet sematary".♬

Asteroids-slaget är i full gång.

Där dör folk. Det skapar denna eufori.

Trailer som säkerligen får dig att vilja se filmen...😶

Rafflande action med dödsföraktande ramonesar och flirtande hjältar.

Hela spektaklet.

*
Brian Connolly i egen hög person.

**Nåja, nu var det inte Svenska Spel som sponsrade detta pekoral utan klädföretaget Trissi som tillhandahöll de fräscha PVC-overallerna.



fredag 16 september 2022

THE WASHING MACHINE (1993) Italien/Frankrike/Ungern, 86 minuter. Regi: Ruggero Deodato.



Giallo à la Deodato

När du är sexigt arg och bara får en male gaze.

Kriminalassistent Stacev (Philippe Caroit) blir kallad till en lägenhet där tre systrar bor och det påstås ha skett ett mord. En av systrarna, Ludmilla (Barbara Ricci), hävdar att hon under natten upptäckt ett styckat lik i tvättmaskinen. Det finns emellertid inget spår av varken brott eller lik och det hela verkar endast vara en märklig fyllefantasi då systrarna upptäckte Ludmilla liggande avtuppad på köksgolvet med en tom flaska bredvid sig. Stacev och hans kollega avfärdar det hela och går men varje enskild syster söker upp kriminalassistenten efteråt med insinuationer och anklagelser mot medsystrarna. Stacev vävs in i ett nät av lögner och förförelse och vad som skett blir snarare ännu mer oklart än tidigare.

Vadan denna andning?

Vi kände att vi behövde en andningspaus här på Udda Film efter vågen av amatörmässiga mikrobudgetvåfflor som sköljt över oss på sistone. Vi dök därmed djupt ner i vårt filmvalv och grävde fram en Deodato-rulle som vi oförklarligt nog inte sett tidigare. Kanske hade den lökiga titeln fått oss att lågprioritera den bland alla tusentals filmer vi har att se? Förmodligen. Fast det är föga ursäkt med tanke på den avskrädeshög av crap-filmer vi plöjt igenom i dess ställe. Titeln kan verkligen få en att tro att man ska få ta del av någon slags ostig mördarvitvarafilm och för oss som undviker all slags förhandsinformation för att få en bättre tittarupplevelse blev det en glad överraskning att det istället handlade om en sen giallo, fast enligt våra stilistiska mått skulle vi hellre kalla den för en erotisk thriller. Originaltiteln "Vortice Mortale" som betyder "dödlig virvel" är en långt mer passande och klurigare titel.

Jomenvisst är det upphetsande med ljudet från en triangel!

Det ovanliga är att vi inte får ta del av en serie mord och en jakt på en gäckande mördare utan istället följer Stacevs resa in i ett potentiellt fördärv. Vi befinner oss i ett outtalat östland (filmen är inspelad i Budapest) och karaktärerna har ryskklingande namn. De ungerska inspelningsplatserna har en rätt cool giallo-atmosfär fast lite öststatsgråare. Storyn rullar på bra och vi har framför allt en rad attraktiva damer som lättar på paltorna nästan hela tiden. Deodato som alltid kommer att förknippas med den gore:iga "Cannibal Holocaust" är väldigt sparsmakad med blodsörjan här men -SPOILER ALERT- vi får en rejält smaskig drömsekvens där supersexiga Katarzyna Figura (Hon lever upp till efternamnet...) hackar upp ett lik, kladdar med en lever och pratar om att äta inälvor. 😊 Figura får t o m en sådan brutal scen att bli sexig.

BETYG: 4(+)/7 Deodato överraskar återigen positivt. Bristen på giallo-våld uppvägs istället av sex och en fascinerande historia.

Hallå där katt! Hennes ögon är inte där nere.

Så att ni vet magnituden på volymen.

En icke namngiven redaktionsmedlem har faktiskt övernattat i ett torkskåp. Close enough?

Inte speciellt vanligt att man ser en leading man med hemkokt frilla.

Är man på ett fint badhus får man ha på sig fina badkläder.

Det ultimata sexet: Giallo-runk!

Kommissarien blir "motvilligt" #metoo:ad.

Szabadság-bron. Där har vi alla vandrat.

Hur man tar av sig trosor i en giallo.

Perfekt skådespelat kroppsspråk här.

Finger food.

Ilaria Borrelli har plutläppar alla stackars duckface-muppar bara kan drömma om.

Kommissarien närstuderar ett fall.

Alla vinklar beaktas.

När du visar ditt kinky-skåp för flickvännen.

Nähe! Inte menar ni väl att killen i fluffefrillan och muschen skulle vara tysk? 😅

Katarzyna förför med manglat lik.

Lever är inte speciellt gott - men nyttigt.

Bara så att ni är på det klara med vad som händer.

I tidiga 90-talets Budapest pole-dansade man till opera. High brow!

Nej, vi hatar inte Nikon längre.

Trailer med klassiskt klingande Claudio Simonetti-trudelutter.