What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

tisdag 13 april 2021

INFERNAL GLUTTONY (2010) Kanada, 3 minuter. Regi: David Charbonneau.



Bon appetit!

När man inte längre trivs med att vara en Ian Gillan-lookalike...

En man med grova självskadetendenser får en utväxt som tvingar honom att äta upp sig själv.

...då kommer självskadebeteendet - med sked!

Vad säger ni om det som synopsis? Eller synopsis...det är hela filmen. Man inser direkt på mannens uppsyn (lökig peruk!) att det vankas inte alltför skrämmande ultra-gore och grejen att det är skjutet på super-8 samt kvalitén på självvåldet gör att tankarna direkt går till den klassiska "The Evil Dead". Detta accentueras ännu mer i finalen där något som verkligen ser ut som en deadite poppar fram ur de blodiga kvarlevorna av mannen.

Ja, smärtan är så intensiv att bilden blir skakig.

Detta gör hela spektaklet till en ganska charmig hyllning i våra ögon, det simpla innehållet till trots.

BETYG: 3(+)/7 Blodiga tokstollerier utan större mening, men lite kul är det ändå.

Så detta är alltså den egentliga bakomliggande orsaken till självskadebeteende?

Använd skeden till att ta ut saker ur dig själv istället för tvärtom.

Nästan lite som extrem bulimi!

Sådärja! Nu är han mer lik Peter Steele än Ian Gillan.

Eller vänta lite...

"Join us!"?

Hela våfflan.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar