GORGO (1961) Storbritannien, 77 minuter. Regi: Eugène Lourié.

Irlands hämnd!

Nåt skumt händer utanför Irlands kust. Döda lökiga gummifiskar flyter upp till ytan.

Mystiska saker sker i havet utanför Irlands kust och plötsligt dyker ett jättelikt monster upp ur böljorna och kliver iland vid en liten fiskarby. En inte alltför välkommen expedition utbölingar från England hjälper till att mota monstret tillbaka i havet och erbjuder sig att förgöra det för gott. De kommer dock på andra tankar när de inser hur mycket pengar de skulle kunna göra om de fraktar monstret levande till London. De tar det ödesdigra beslutet och snart får inte bara de smaka på konsekvenserna.

Är det där Gorgo?

Monsterhysterin vill inte ta slut på Udda Film och den här gången flyttar vi till Europa för britternas svar på Godzilla. Vi tänkte oss en ganska lam kopia, för vad kan mäta sig med den japanska kaiju-konungen?

Steven Seagals doppelgänger känner sig inte välkommen i den irländska byn. Testa Ryssland istället!

Till vår förvåning möts vi av en ganska sympatisk historia, trots att det är en billig "King Kong"-rip off beträffande storyn med hela fånga-monster-för-att-frakta-hem-det-och-visa-upp-det-som-ett-cirkusdjur-upplägget. Det är också en ganska rörande betraktelse när man bevittnar den äckliga pöbeln som samlas för att glo på det arma djuret. Det blir än mer hjärtskärande när -SPOILER ALERT- det uppdagas att monsterödlan, sin storlek till trots, bara ett en liten unge som nu placerats i en inhägnad med elektriskt stängsel för allmän beskådan. Det blir dock en happy ending för oss monsterdiggare när Gorgons mamma dyker upp och vill ha sin unge tillbaka. Detta resulterar förstås i ett manglat London och en helt underbar slutbild när mor och unge sakta promenerar tillbaka ner i havet med London som en brinnande kuliss i bakgrunden. 😀

En äppelkäck irländsk pojke som är remarkabelt uthärdlig! 😲

Trots att det är en uppenbar rip off och att man kryddar med en massa arkivbilder på militäroperationer plus -håll i er - det är ett barn med som ömmar för monstret blir det aldrig dåligt. Ja, barnet är faktiskt inte ens irriterande. Duktigt barn! Det hjälper ju att filmen inte är dubbad och att man låter bli att trolla publiken genom att plocka in en barnskådis med superirriterande röst... Nej, historien är smått gripande, London-stampandet är coolt och avslutningen klockren.

BETYG: 5/7 Jolly good som de säger i sin fjolligaste angloinkarnation men rätt adekvat för att beskriva denna våffla.

Gorgo kliver upp ur plurret.

Gorgo fraktas genom Piccadilly Circus där de dagen till ära kör gamla Hammer-klassiker.

Gorgo är dock fullproppad med neråttjack.

Ånej! Män med fjolliga eldkastare.

Det ogillas starkt av Gorgo.

"Uuäääh!"

Arma Gorgo blir totalobjektifierad. 😥

Den vidriga pöbeln.

Ska den brittiska armén klara sig bättre än sin forna japanska fiende?

Take that Tower Bridge!

Helt stela av skräck plumsar de i. 😅

Fuck you Big Ben!

Nu är det Gorgo time som gäller istället.

Lille Sean verkar oerhört exalterad över att londonborna dör i drivor. Underskatta aldrig den irländska bitterheten!

Gorgo omarrangerar Piccadilly Circus och engelsmännen som trodde att blitzen var illa...

Självklart våras det för den här snubben.

Enda sättet för denna live-reporter att kunna göra sitt jobb med livet i behåll är att bluescreena sig in i kaoset.

Trailer